Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Illustration: Istockphoto

Ta hand om din hjärna!

Skulle du efter ett maratonlopp springa ett extra varv runt kvarteret? Knappast. Du är smart nog att planera din energi och att inse att du inte skulle orka. Men när det kommer till hjärnan är vi inte lika kloka, trots att den är en riktig energislukare. Vi kör på med ibland förödande resultat. Författaren Boel Swartling vill ändra på det.

– Hjärnan är det organ som relativt sin vikt tar mest av kroppens energi. Precis som övriga kroppen behöver den vila, återhämtning och påfyllning, säger Boel Swartling som är aktuell med boken Hjärnsmart.

Hon är civilekonom, har studerat psykologi och började efter en karriär i IT- och mediabranschen att arbeta med att coacha och utbilda chefer. Och det var under utbildningarna som idén föddes till boken.

– Jag sprang på människor som var väldigt stressade och ibland grät de för att de inte längre orkade. Med boken vill jag ta ett helhetsgrepp och visa hur vi kan använda hjärnan på ett smartare sätt för att orka.

Utmaningen med hjärntrötthet är att vi till skillnad från kroppsarbete inte får ont vid överansträngning. Hjärnan kan i stället reagera med symptom som koncentrations-, minnes- eller sömnsvårigheter. Symtom som i sin tur kan vara svåra att koppla till för mycket arbete. Och kanske ligger förklaringen här till att hjärnan hittills fått en relativt liten roll i diskussionen om psykisk ohälsa.

Tanken med Hjärnsmart är att skapa en större medvetenhet om hjärnas betydelse. För att nå dit behöver vi enligt Boel Swartling förstå att vår hjärna egentligen är anpassad för ett jägar- och samlarliv.

– Vår biologiska uppsättning är gjord för att röra oss mycket och utsättas för några få naturintryck. Men vi lever precis tvärtom. Inte konstigt att vi reagerar med stress.

Översköljs med intryck
När människor i dagens IT-samhälle översköljs med intryck innebär det en stor prövning för hjärnan och vår förmåga att kunna koncentrera oss och att prioritera. Författaren förklarar det med hjärnans uppbyggnad i två olika system: det automatiska (inlärda handlingar som vi inte behöver fundera över) som kräver relativt lite energi och det energikrävande viljestyrda systemet (där vi koncentrerar oss på uppgifter).

Då hjärnan är gjord för att spara energi föredrar den enligt Boel Swartling att ha det automatiska systemet påkopplat. I praktiken kan det yttra sig i att vi tillbringar stora delar av arbetsdagen med att reflexmässigt svara på mejl och kolla sociala medier. Hjärnan kan helt enkelt inte låta bli. Samtidigt som det automatiska systemet tar alltmer tid och energi blir bara lite över för det viljestyrda systemet. Prioriterade uppgifter blir liggande, samtidigt som stress och en känsla av otillräcklighet kan uppstå. Pågår det för länge kan utbrändhet smyga sig på.

Bli din egen chef
Att bli mer hjärnsmart bygger på att göra det viljestyrda systemet till chef över det automatiska och att hålla tillbaka de ständiga avbrotten och distraktionerna. Boel Swartling kallar det för att bli sin egen chef.

– Börja med att planera din tid och att analysera hur du använder din hjärnenergi. Har du en plan så är det mycket lättare att sålla.
Nästa steg är att hantera avbrott för att ge utrymme för koncentration. Stäng av onödiga meddelandefunktioner i mobilen, ställ telefonen på ljudlös och begränsa antalet gånger du kollar mejlen lyder några av råden.

– Ska du utföra koncentrerat arbete, sätt dig någon annanstans. Jobba hemifrån. Om du inte kan gå någon annanstans: skaffa hörselkåpor.
På temat möten blir rådet att få ner antalet och att begränsa tiden. Våga tacka nej och begär en agenda.

Att ha hög arbetsbelastning kan vara stressande i sig. När det blir svårt att överblicka alla uppgifter blir det svårt att prioritera och att få struktur på arbetet. I det läget kämpar hjärnan med att få kontroll, men utan framgång.

– Att avgränsa sitt arbete är viktigt. Ibland gör vi saker som inte ingår i vår arbetsbeskrivning. En annan väg är att komma överens med chefen om prioriteringar och lägsta leverans och att inte överarbeta uppgifter.

Att arbeta hjärnsmart handlar också om att ha ett liv efter kontorstid.

– Ställ dig frågan hur mycket tid jobbet får ta av ditt liv. Sätt en fast tid när du ska gå från jobbet, säger Boel Swartling.

Fakta

Boel Swartling
Karriär: Civilekonom från Handels i Göteborg. Därefter produktchef på P&G i Sverige, marknadschef på Microsoft Sverige för alla hemmamarknadsprodukter och sedan vd för MTV och alla Viacom-kanaler i Norden. Sedan studier i psykologi och chefsutvecklare. Aktuell: Har skrivit boken Hjärnsmart (Ekerlids Förlag)

Fakta

Boel tipsar! Så blir du hjärnsmart:

1 Ladda hjärnan genom att ta pauser i arbetet. Gör sådant som har återhämtningsvärde som att småprata, vandra runt lite eller bläddra i en tidning. Glöm inte bort sömnen som är den främsta källan till energi. Luncher, kvällar, helger och längre sammanhängande ledighet är viktiga för att hjärnan ska må bra.

2 Försök minska och hantera avbrotten som du utsätter dig för och planera din tid så att du får rum för koncentration. Ibland hjälper det att jobba hemifrån eller att skaffa hörselkåpor.

3 Tänk på att hjärnan av naturen har svårt att motstå intryck som dyker upp. Lär dig ta kontroll över digitala hjälpmedel så att du styr över dem och inte omvänt.

4 Behöver du arbeta koncentrerat? Då bör du undvika multitasking, då det sänker kvaliteten i det du gör.

5 Planera efter hjärnans energinivå under dagen. Förmiddagen brukar vara en bra tid att arbeta med krävande uppgifter.

Mer på civilekonomen.se