Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Tom Stenius. Foto: Jann Lipka

Så skapas nya affärer med big data

Big data har de senaste åren blivit allt mer i ropet. Möjligheterna att göra förbättringar och skapa nya affärer utifrån stora insamlade mängder av data ökar, eftersom det samlas in allt mer information och – inte minst – metoderna för att hantera all data utvecklas.

Intresset för att använda data har naturligt nog vuxit i takt med att allt större andel information blir digital och att mängden data som genereras ökar hela tiden. När det blir fler saker som är uppkopplade runt omkring oss, blir det fler datakällor som kan användas för … ja, för vaddå?
Tom Stenius är produktchef på Wiraya Solutions, och förklarar att det finns två huvudspår när det gäller användningen av big data, eller stordata som vi kan kalla det på svenska.
– Det första användningsområdet, det som ligger närmast tillhands för de flesta, är att göra det befintliga erbjudandet bättre – att få kunderna nöjdare med det ni levererar, säger han.

Ett enkelt exempel är hur livsmedelshandlare har använt data från kundernas inköp för att skapa individ-anpassade erbjudanden, ett annat är att ett byggbolag kan öka säkerheten för sina medarbetare genom att kunna förutse risker i arbetsmiljön.
Utöver det kan stordata öppna för helt nya affärsidéer och -modeller, gärna i form av tilläggstjänster eller kompletteringar till nuvarande verksamhet. Till exempel ett system för uppdaterade strömmande musikspellistor till företag, som hos Spotify Business, där urvalen baseras på vilka låtar som är populära i en viss region eller en specifik grupp användare. Eller ännu tydligare: spelföretaget Kings framgångssaga Candy Crush, där dataanalyser används för att hela tiden hålla det på en lagom utmanande nivå.

Läs också: Data och den enskildes rätt – big data och etik

Bättre analys krävs
Utvecklingen inom området har gått snabbt de senaste fem-sex åren. Det har alltså blivit allt större datamängder tillgängliga, samtidigt har de algoritmer som sköter analyserna blivit bättre och processorerna som krävs för att köra algoritmerna har blivit snabbare.

Vad göra med all data?
Data i sig har inget direkt värde, det är en råvara som måste förädlas, konstaterar Tom Stenius.
– Många bolag har börjat förstå att de måste samla på sig data och insamlingen är det relativt bra fart på. Men det är vanligt att datan sedan inte används; man vet helt enkelt inte vad man ska göra med den.
Det är till stor del en fråga om bristande kompetens, menar han.
– Det här är något nytt, och de allra flesta är fullt upptagna med att hantera de ordinarie uppgifterna i det dagliga arbetet – det finns sällan utrymme att skaffa sig de kunskaper som behövs.

Lösningen är förstås att ta hjälp av experter utifrån.
– Kompetensen finns i dag på universiteten, inte i första hand bland utvecklarna, utan snarare bland matematiker. Det kommer snabbt att bli en bristvara, så man ska vara snabb att locka till sig förmågorna om detta är något man vill satsa på.

Samtidigt, understryker Tom Stenius, handlar det inte om att antingen göra en storsatsning eller avvakta.
– Även om det heter big data, så kan små datamängder ligga till grund för mycket givande analyser. Man kan dra smarta och användbara slutsatser genom att till exempel studera trafiken på företagets webb med hjälp av gratisverktyget Google analytics.

Läs också: Fyra tips för att mäta tillgångar på ett nytt sätt

Fakta

Tom Stenius tipsar!
Så använder du stordata
1) Data.
Det första som krävs är givetvis att få in data på ett automatiserat sätt. Webbtrafik och kundklubbsanvändning är två enkla möjligheter.
2) Information. Rådatan måste sedan tolkas, så att det går att se samband och mönster.
3) Kunskap. Informationen analyseras för att få fram slutsatser kring vad som påverkar vad eller vem att agera på ett visst sätt.
4) Insikt. Applicera kunskapen på verksamheten för att se vilka förändringar eller justeringar som kan göras för att förbättra till exempel försäljning per kund eller frekvensen för återbesök.
5) Utvärdering. Med de nya förutsättningarna på plats görs steg 1-4 på nytt – om och om igen…

Fakta

Tom Stenius, 35
Gör: Head of Product på Wiraya.
Familj: Fru och tre barn.
Bor: Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.
Utbildning: Civilingenjör Datateknik vid KTH.
Fritid: Umgås med familj och vänner, tränar, spelar golf, bygger på landet.

Mer från:

Mer på civilekonomen.se