Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Jonas Lindmark.

”Rimligt ta en större risk privat”

Jonas Lindmark, analyschef på fondinformationsföretaget Morningstar, svarar på nio frågor om hur du bäst förvaltar din pension.

Hur aktiv bör pensionsspararen vara med sina placeringar?

– Kolla av dem en gång per år och gör gärna anteckningar som du förvarar i en pärm. Stämmer placeringarna med din långsiktiga plan? Är den fond du valde i fjol för att avgiften var låg fortfarande billigast? Och den där duktiga förvaltaren, är han eller hon kvar i samma bolag?

Ska man välja aktier eller fonder?

– Det är en fråga om bekvämlighet. Köper du en fond betalar du för att få professionell hjälp när det händer något med bolaget, som emissioner, uppköp och avknoppningar. Du slipper själv ta ställning.

Finns det särskilda fondkategorier som lämpar sig för pensionssparande?

– Generationsfonder, som sänker risken mot slutet av spartiden. Breda fonder, som ger förvaltaren bättre möjligheter att omplacera.

Hur hittar man vinnar­fonderna?

– Jag tycker inte pensionssparare ska tänka så. Ha i stället målet att hitta fonder som ger en bättre avkastning än snittet. Det handlar om att hitta fonder som har lägre avgifter än konkurrenterna och där förvaltaren lyckas bättre. Sannolikheten att en förvaltare som stadigt levererat bra under lång tid fortsätter göra det är stor.

Vilka är vanliga fel som folk gör i sitt fondparande?

– Många underskattar hur stora insättningarna behöver vara för att vara hyfsat säker på att nå sparmålet. De verkar tro att det är lätt att se och tjäna på trender i aktiemarknaden trots att de flesta köper för dyrt, blir rädda under börsras och säljer vid fel tillfälle. Ytterligare ett vanligt fel är att fortsätta spara i samma fond, trots att det kommit andra som är billigare och bättre och trots att sparbehovet ändrats.

Du anser att det krävs rejäla belopp för att pensionsspara privat. Varför?

– Man måste vara realistisk. Om du sparar 1 000 kronor i månaden i tjugofem år får du kanske ihop runt 500 000 kronor inklusive avkastning. Om du sedan tar ut det under 20 år blir det omkring 2 100 kronor i månaden. Det gör ingen jätteskillnad. 

Hur resonerar du kring risk?

– Jag tycker det är rimligt att ta en större risk med sitt privata pensionssparande eftersom den statliga pensionen och tjänstepensionen är förhållandevis tryggt placerad. Samtidigt beror det på om du tål att se hur sparkapitalet krymper när det kommer ett stort börsfall.

Vad är viktigt att tänka på kring avgifter?

– När du sparar under lång tid har avgifterna stor betydelse, och det är också de som är lättast att förutse och jämföra. Kollektivt förhandlade pensioner har oftast lägre avgifter. Om du vill ha en ”dyr” fond, lägg därför in den i PPM eller i tjänstepensionens individuella del. Och så väljer du en billigare fond till ditt privata sparande.

Finns det ett samband mellan kvalitet och avgift?

– Nej, merparten av fondavgifterna går till att betala försäljningskostnader, medan kostnaden för själva förvaltningen ofta är en väldigt liten del. Så dyra fonder kan lägga mer pengar på reklam, telefonsäljare, försäljningskontor, provisioner till mellanhänder och annat som inte påverkar fondförvaltningens kvalitet.

Mer från: , ,