Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Nya vindar inom revision

Friska vindar sveper över revisionsbranschen.Civil­ekonomer med annan inriktning än redovisning blir ­viktigare för byråerna när revisionsplikten skrotas. ­Samtidigt kämpar bolagen för att behålla sina assistenter. Och vad händer med intresset för auktorisering när ­revisorn blir mindre polis och mera coach? Civilekonomen granskar en bransch i förändring.

Revisionsbranschen är inne i en omvälvan­de period. Till våren väntas riksdagen rösta bort revisionsplikten för alla utom de allra största företagen. Det betyder att 96 procent av Sveriges aktiebolag inte längre är tvingade att anlita revisor.
Om förslaget blir verklighet börjar det praktiseras för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 juni 2010.
Motivet är att det ska bli enklare och billigare för företagen. Det handlar också om en anpassning till regelverket i övriga EU.
Även om flera undersökningar tyder på att många bolag faktiskt kommer att fortsätta att köpa revision väntar ett elddop för branschen. Revisionsbyråerna vässar sina vapen genom att bygga upp större avdelningar för redovisning, ofta genom att köpa upp mindre byråer.
– Trenden går mot färre och större revisionsföretag, säger Dan Brännström, generalsekreterare på FAR SRS, branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare.
En annan förändring är att revisorerna kommer att få större frihet att syssla med rådgivning, även i de bolag som de är valda revisorer i (förutsatt att bolaget inte är så stort att det även fortsättningsvis omfattas av revisionsplikten). I dag får en revisor som granskar bolaget inte vara delaktig i företagets affärsprocesser.
Dan Brännström talar om två branscher som smälter ihop.
– Utvecklingen går i vågor. Efter Enron-skandalen i början av 2000-talet minskade andelen konsultverksamhet i branschen. Nu har det skett en breddning igen, därför säger vi revisions- och rådgivningsbranschen.
Den slopade revisionsplikten innebär både hot och möjligheter. En enkätundersökning bland medlemmarna i FAR SRS visar att många nästan enbart arbetar med traditionell revision, och att det därmed finns ett behov av att utbilda kåren så att den även kan utföra andra tjänster. Drygt hälften av de tillfrågade uppger att de behöver mer utbildning.
– Det är en jätteutmaning att få folk att stanna kvar i bran­schen. Det gäller att tydliggöra
de nya karriärvägarna. Att arbeta på revisionsbyrå är inte som förut, nu måste vi visa på rådgivningsspåret också, säger Mats Bengtson, kontorschef på Ernst & Young i Sundsvall.
Trenden hos de stora revisionsbolagen är att anställa fler civilekonomer som har andra fördjupningar än redovisning.
Deloitte har anställt omkring 600 civilekonomer de senaste fem åren. Nästan hälften arbetar inom andra affärsområden än revision.
– Våra konsultverksamheter expanderar. Vi söker ekonomer med fördjupning inom finansiering, marknadsföring samt organisation och styrning, säger Anders Lundberg, HR-manager på Deloitte.
Maria Karlén, HR-chef på KPMG som anställt 250–300 personer per år, ger samma bild.
– Vi har ett lika stort behov av civilekonomer med inriktningar såsom finans, strategi och in­du­striell ekonomi. Vi behöver en bred kompetensbas till våra team för att kunna bemöta våra kunder på bästa sätt.

Redovisningsspåret är dock trots allt det vanligaste. Och att intresset för redovisning är stort bland blivande ekonomer är tydligt. En rapport från Civilekonomerna visar att 86 procent av studenterna som tog examen 2005 valde företagsekonomi som fördjupning (se ­tabellen). Av dessa läste 29 procent redovisning. Intresset för redovisning är klart större bland kvinnor än män (33 procent respektive 22 procent).
Räknat på hela gruppen betyder det att ungefär var fjärde civilekonom tar examen med fördjupningen redovisning.
Vad är det då som lockar unga ekonomer att börja sin karriär som revisorsassistenter?
– Det är en bana med tydliga karriärvägar. Assistenterna får väldigt bra utbildning de första åren. Det är mycket värdefullt, säger Maria Ravström Hult, ombudsman på Civilekonomerna.
De flesta medlemmar inom revision som hon har kontakt med är nöjda.
– De tycker att det är en kul bransch. Den stora nackdelen är att många förväntas arbeta mycket övertid.

Möjligheten att bli partner är också ett plus i karriärplaneringen.Mats Bengtson på Ernst & Young ser stora möjligheter när revisorns roll förändras.
– I och med att revisionsplikten försvinner måste den ersättas med annan tid.  Och det är ju konsultdelen som är roligast. Det måste vi kommunicera ut, säger han.
Dan Brännström på FAR SRS är övertygad om att branschen kommer att stå sig väl.
– Det finns goda karriärmöjligheter och bra chanser att arbeta med internationella uppdrag och få jobba utomlands. Som revisor arbetar man mycket i team och lär sig hela tiden av de bästa. Nästa generation revisorer blir därför hela tiden bättre än den förra.
Att den som jobbar på revisionsbyrå blir mindre ”polis” och mer av coach uppfattas som positivt av många. Samtidigt är frågan vad som händer med intresset för att bli auktoriserad eller godkänd revisor.
Redan i dag brottas revisionsbyråerna med problemet att många av assistenterna inte tar revisorsexamen, det vill säga att de avlägger prov för att bli godkänd eller auktoriserad revisor. Andelen blir knappast högre när revisionsplikten försvinner.
– Drygt 25 procent av de civilekonomer som vi anställer till vårt affärsområde revision tar revisorsexamen, säger Anders Lundberg på Deloitte.
– Vi kan ju gemensamt i bran­schen konstatera att antalet personer som blir ­auktoriserade och godkända gärna fick vara större, säger Petra Stergel, HR-chef på Pricewaterhouse­Coopers (PWC) utan att vilja specificera andelen.
Andra byter arbetsgivare så snart de klarat proven. Det är då eller aldrig på något vis.
– De första åren som assistent växer du mycket. Du får en bra inblick i företag och företagande. Men sedan planar ju utvecklingskurvan ut. Samtidigt är du ofta attraktiv för andra ­ar­bets­givare, säger Mats Bengtson på Ernst & Young.
För att behålla personalen måste arbetsgivarna naturligtvis ge ansvar och erbjuda intressanta arbetsuppgifter.
– Samtidigt är det oerhört viktigt att hålla kontakten med de som arbetat här tidigare så att de kanske kommer tillbaka.  Vi arbetar alltmer professionellt med detta, exempelvis blir sociala medier allt viktigare, säger Lisbeth Larsson, informationschef på Grant Thornton.
Hon berättar att andelen som tar sin revisorsexamen är högre bland medarbetare utanför storstäderna.
– Utbudet av andra intressan­ta jobb är större i en storstad. Medarbetare där tycks också mer benägna att prova på andra saker, säger Lisbeth Larsson.

I början av 1999 fanns det drygt 4 300 godkända och auktorisera­de revisorer. I slutet av september 2009 var antalet omkring 4 000.
Det har skett en tyd­lig förskjutning mot godkännande i stället för auktorisation. Under åren 1999–2003 auktoriserades mellan 108 och 211 revisorer ­årligen. Sedan 2004 har antalet inte nått över 72 för ett enskilt
år.
– Anledningen är att en god­känd revisor numera även får revidera de största bolagen. Där­för stannar många på den nivån även om jag tycker att de borde gå vidare till auktorisation, säger Dan Brännström på FAR SRS.
Ungefär hälften av de som avlägger proven blir godkända vid varje tillfälle. Assistenter från de stora byråerna klarar sig något bättre än övriga, enligt Revisorsnämnden.
Alla som har en revisorstitel kan numera också ansöka om att få titeln auktoriserad redovisningskonsult. Det enda som krävs är en särskild utbildningsdag och ett prov.

Hur ser då arbetsmarknaden ut för revisorer? Enligt Arbetsförmedlingens yrkesprognos kommer efterfrågan att vara fortsatt god, även om den slopade revisionsplikten dämpar suget efter nyanställningar.
I dag råder brist på revisorer och arbetslösheten är mycket låg. Även på fem till tio års sikt förväntas konkurrensen om jobben vara liten. Tillskottet från nyutbildade räcker nätt och jämnt för att täcka de stora pensionsavgångarna.
I förra lågkonjunkturen drogs handbromsen åt rejält. Den här gången har revisionsföretagen mer is i magen.
– Branschen har lärt sig att det behövs ett kontinuerligt tillflöde av unga ekonomer med ny kompetens. Annars blir det problem sedan, säger Dan Brännström.
Behovet av framtida rekryteringar är svårbedömt just nu, men de stora revisionsföretagen är optimistiska.
– Vi rekryterar, om än inte i samma utsträckning som tidigare. En förutsättning för att vara marknadsledande även i framtiden är att vi kontinuer­ligt tar in juniorer som kan växa och utvecklas hos oss, säger Petra Stergel på PWC.
Maria Karlén på KPMG, ser redan tecken på en ljusning.
– Vi börjar se en positiv utveckling och prognostiserar för ett ökat rekryteringsbehov under våren. Vi kommer att ha ett ökat rekryteringsbehov de närmaste åren. Det grundar sig dels i vår ambition att växa inom rådgivning, men vi har även ett behov av att möta upp pensionsavgångar.
Även Anders Lundberg på ­Deloitte är försiktigt optimistisk.
– Vi kommer att anställa civil­ekonomer till både januari och augusti nästa år, varav några redan är rekryterade. Vi anställer framför allt till vårt affärsområde revision, men även till våra konsultverksamheter som expanderar.

Fakta

Antalet nyanställda civilekonomer de senaste fem åren:
KPMG: 1250–1500
Deloitte: 600
PWC: 1500
Ernst & Young: 1000
Grant Thornton: 600

Fakta

Topp 5
De fem vanligaste fördjup­ningarna för företags­eko­no­mer med examensår 2005 (källa: Civilekonomerna)

1 Redovisning:29%
2 Marknadsföring: 20%
3 Organisation/ management:15%
4 Ekonomistyrning: 11%
5 Finansiering/ finansiell ekonomi:8%



Fakta

Karriär inom revision – så funkar det

Från assistent till partner – så ser den klassiska karriärtrappan i revisions­branschen ut.

1 Varje år bör­jar hundratals nybakade civilekonomer som assistenter på revisions­byråerna. De arbetar i team med en godkänd eller auktoriserad revisor och får regelbunden internutbildning.

2 När assi­s­tenten hunnit bli varm i kläderna är det han eller hon som gör huvud­-
arbetet med många kunders bokslut. Därefter stäms eventuella frågetecken av med den på­skrivande revisorn som naturligtvis också slutgranskar arbetet.

3 Efter tre år som assi­stent finns möjlighet att gå upp i Revisorsnämnden och skriva provet för att blir godkänd revisor. Något som i praktiken är en förutsättning för att göra karriär inom revisionsområdet på de stora byråerna.

4 Efter ytter­ligare två år i yrket har ekonomen kvalificerat sig för att få skriva det högre provet för att bli auktoriserad revisor. På grund av ändrade reg­ler är det dock färre som väljer att auktorisera sig i dag.

5 Som godkänd eller auktoriserad revisor ska du dra in kunder och pengar till byrån. ”Som assistent blir du försörjd. Sedan försörjer du dig själv. Och där­efter försörjer du andra”, brukar det heta.

6 Efter ett antal år kan det bli aktuellt att komma i fråga som partner i byrån. Du blir då delägare och är med och driver utvecklingen i hela företaget.  Hur lång tid det kan ta vari­erar. Alla får naturligtvis inte heller chansen.  ”I slutänden handlar det om din förmåga att dra in pengar till firman”, som en aspirerande partner uttrycker saken.

Mer på civilekonomen.se