Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Möte med erfarenhet

Alla talar om coacher. Men faktum är att det finns ett alternativt bollplank och det stavas mentor. Civilekonomen ger svar på några av de viktigaste frågorna om mentorskap. Mentorn ­Susanna Marcus och adepten Johan Bark berättar om sina erfarenheter.

Johan Bark är en bland många civilekonomer som genom åren varit med i Civilekonomernas mentorprogram. Det var för två år sedan som han och fyra andra adepter började träffas under ledning av mentorn Susanna Marcus. 31-åriga Johan som till vardags arbetar med att ta fram placeringsportföljer på Swedbank kände att han behövde ett bollplank både yrkesmässigt och personligt.
– När man kommer in på arbetsmarknaden som relativt ung så begränsas ens nätverk ofta till personer som är unga och nyutexade. Jag ville träffa någon som hade mer erfarenhet och som redan hade gjort den här resan, som jag möjligt har framför mig, säger Johan.

Mentorgruppen möttes var tredje månad under två timmar, ofta på varandras kontor. Utöver det fick deltagarna möjligheten att träffa Susanna individuellt. Med en ålder runt 30 år hade adepterna hunnit ta ett första steg i karriären. Att hitta diskussionsämnen blev därför lätt. Hur man tacklar olika frågeställningar, problem- och konfliktsituationer samt möjligheter diskuterades bland annat.  För Johans del handlade det mycket om att få råd i både karriärfrågor men också på det rent operativa planet.
Med Susanna Marcus som mentor kändes det som att han kommit rätt. Och det berodde inte bara på hennes erfarenheter som vd på bland annat Poolia i Sverige. Rakheten i hennes sätt att kommunicera var också viktigt.
– Vi lärde oss att vara raka i vår egen kommunikation. Om man exempelvis hamnar i en konflikt lärde vi oss att säga ifrån på ett ödmjukt sätt, säger Johan. Enligt honom fick adepterna genom Susanna även insyn i hur chefer tänker och resonerar. På så vis fick de ett verktyg att kunna ställa de rätta frågorna vid exempelvis utvecklingssamtal. Johan kände också att han blev bättre på att handskas med frågeställningar som han mötte i sin roll som projektledare på jobbet. 

Kombinationen av att kunna hjälpa de som är lite yngre med sin erfarenhet och nyfikenhet på att lära känna människor ­
ti­digt i karriären fick Susanna Marcus att ställa upp som mentor.
– Jag ville vidga mina egna vyer och fortsätta vara verklighetsförankrad i min roll som chef, säger Susanna Marcus som i dag är vd för utbildningsföretaget John Bauer Organiza­tion.
Hon tyckte att deltagarna i Johans grupp lyckades skapa ett förtroende för varandra. Utöver hennes egna bidrag kunde även adepterna hjälpa varandra med svar på frågor.
– Det blev en väldig dynamik. Till skillnad från det traditionella upplägget med en mentor och en adept fick deltagarna lyssna på andra i samma situation. Det var både häftigt för mig och dem, säger Susanna Marcus. Den som funderar på att bli mentor råder hon att sätta sig in i vad åtagandet innebär tidsmässigt och att satsa på strukturerade möten.
Efter att ganska nyligen ha hoppat på jobbet på John Bauer Organization tänker hon för en egen del ta en paus från mentorrollen. Men Johan och de andra adepterna i gruppen får slå en signal om de vill.

 

 

Fakta

Adepten
NAMN: Johan Bark.
ÅLDER: 31 år.
FAMILJ: Flickvän.
BOR: Stockholm.
KARRIÄR: Civilekonom med inriktning på finansiering vid Florida Atlantic University.  Satsade parallellt till studierna på att bli golfproffs men bestämde sig för ekonomkarriären. Har jobbat som exportkonsult på Svenska Handelskammaren i Florida. I dag är han analytiker på Swedbank. 
GÖR PÅ FRITIDEN: Spelar golf och andra sporter. Träning, läser, reser och umgås med familj och vänner.

Mentorn
NAMN: Susanna Marcus.
ÅLDER: 44 år.
FAMILJ: Man och två flickor.
BOR: Danderyd.
KARRIÄR: Vd för it-bolaget ICL:s svenska verksamhet, försäljningschef på Poolia, 2004 fram till januari i år vd för Poolia Sverige AB. Sedan mars 2009 vd för John Bauer Organization AB. 
GÖR PÅ FRITIDEN: Umgås med familjen och vänner. Joggning, golf m m.

Fakta

Så lyckas mentorgruppen – 4 tips från Susanna och Johan

1 Frågor som tas upp i gruppen kan vara känsliga. Sätt upp tydliga spelregler, bestäm vad som ska vara konfidentiellt och vad inte. Ärlighet och prestigelöshet är viktigt för att skapa förtroende i gruppen.

2 Var noga med att alla förbereder sig inför mötena.

3 Håll tiderna som ni kommit överens om. Boka datum för möten långt i förväg.

4 Enas kring en gemensam syn om varför ni är med.

Fakta

10 frågor och svar om mentorskap

Text: Margaretha Eldh

1 Hur fungerar ett mentorskap?
Man kan antingen söka till ett organiserat mentorprogram eller själv kontakta en mentor, antingen internt, på det egna företaget, eller via externa aktörer, såsom Ruter Dam, Zonta och Civilekonomerna. Man kan även välja internationella och europeiska mentorprogram.
Vanligast är att man träffas enskilt eller i grupp, en gång i månaden, 1–2 timmar åt gången under ett år.
– Det har också blivit vanli­gare med äldre adepter där yngre mentorer har erfarenhet av något nytt, till exempel en ledningsgrupp vill kanske lära sig IT eller den yngre generationens värderingar, säger Lena Sobel, medförfattare till boken Mentor – en praktisk vägledning.
Exempel på ett omvänt mentorskap är Brain­spiration som startades i fjol och som förmedlar äldre adepter till yngre mentorer.  

2 Coach eller mentor – vad är skillnaden?
En professionell coach arbetar med en teknik som får klienten att själv söka svaren, är utbildad men behöver inte ha någon specifik erfarenhet på området och tar betalt.
Mentorn är ofta en äldre mer erfaren person som i kraft av sin personliga erfarenhet delar med sig av den.
– Det finns inga krav på att mentorer ska ha någon speciell utbildning, däremot måste de ha erfarenhet av området. Historiskt sett tar de heller inte betalt utan deltar av rent intresse med sin klokskap, säger Gunilla ­Ar­hén, vd för chefsutvecklings- och mentorprogrammet Ruter Dam.
Marian Olsson, leg psykolog och författare till boken Mentorskap menar att coachen ofta anlitas om man vill bli bättre på någonting specifikt. Till exempel bli en bättre talare.
– Mentorskap följer inte en given teknik eller givna frågor. En mentor är ett bollplank som mycket väl kan ge råd om adepten frågar efter det men är inte nödvändigtvis expert inom adeptens område, säger hon.

3 Vilka spelregler gäller?
Som adept ska du känna dig trygg. Mentorskapet bygger på ömsesidig respekt. Tystnadsplikt gäller alla parter, även efter avslutat mentorskap.
– Sätt upp regler redan i bör­jan, skriftligt eller muntligt, och var tydlig. Trygghet är viktig för att man ska kunna öppna sig, annars kan det ligga i vägen för utvecklingen, säger Lena Sobel.

4 Hur hittar jag en mentor?
Om företaget saknar ett organiserat mentorprogram kan man få hjälp att hitta lämplig intern mentor av personalavdelningen. Annars finns risk att man bryter mot företagets hierarkier. Extern mentor kan finnas i bekantskaps­kretsen, bland arbetskontakter eller en äldre elev på samma utbildning.
– Man kan känna sig friare med en extern mentor, vara öppnare med sina arbetsrelationer och problemställningar, säger Gunilla Arhén.

5 Vad är målet med mentor­skapet?
Mentorskapet ska ut­veckla dig som människa, en mentor lyssnar och hjälper dig att slippa gå på minor så som han gjorde och att sätta upp mål. Vem man väljer, beror på vad man vill uppnå, tänk igenom faktorer som förebild, kön, ålder, nivå och lika eller olika.
– Målet kan variera, den gemensamma nämnaren är att man vill få en utomståendes syn, någon som ser med friska ögon och som inte är för nära, därför kan det vara en fördel att välja en mentor från en annan bransch och företagskultur, säger ledarskapskonsulten Ann-Kristin Sandberg.

6 Vad gör man?

Man pratar om hela sin livssituation även om målet är att utvecklas i sitt arbetsliv. Utgå alltid från dig själv, att träffa sin mentor ska inte kännas som en prestation. Förbered dig för att få ut maximalt.
– Man kan ta upp allt, från osynliga traditioner, företagskultur, kollegor eller chefer du har problem med. Det unika med mentorskap är att man kan skräddarsy det efter egna önskemål, det beror helt på vad man är ute efter, säger Ann-Kristin Sandberg.

7 Vilka är de vanligaste felen?
Det vanligaste felet är att mentorn försöker lösa adeptens problem och talar om hur hon eller han ska göra. Andra vanliga misstag är att mentorn uppfattas som en typ av konsult som ska ställa upp, eller att adepten i beundran anpassar sig efter mentorn och vill imponera.
– Adepten ska alltid vara i förarsätet, vara den som ställer krav och ska också hitta sina lösningar själv, säger Lena Sobel. Genom att informera kollegor och partner om mentorskapet undviker man svartsjuka och avundsjuka.
– Det är inte helt ovanligt varken hemma eller på jobbet, även chefer kan känna osäkerhet om vem som håller i adeptens utveckling, säger Lena Sobel.

8 Hur är en bra mentor?
En bra mentor är intresserad av människor, bra på att lyssna, vill dela med sig av sina kontakter och erfarenheter, tar sig tid och har en personkemi som stämmer med din.
– Man ska inte stå i beroende­ställning till sin mentor, det ska absolut inte vara närmaste chefen eller chefens kollegor, säger Lena Sobel.

9 Var hittar jag mer information?

Exempel på sajter är: ruterdam.se, brainspiration.se
och civilekonomerna.se. Det finns även en hel del böcker som har författats i ämnet. Här följer några exempel: 

❱ Mentor – handboken för både adepter och mentorer av Gunilla Arhén.
❱ Mentorskap, coaching och co-coaching av John Steinberg.
❱ Mentorn – en praktisk vägledning av Lena Sobel och Jöran Hultman.
❱ Mentorskap i praktiken – så ­här gör du för att lyckas av Ann-Kristin Sandberg.
❱ Mera mentorskap av Peter Nisses.
❱ Mentorskap av Marian Olsson. 

10 Har Civilekonomerna mentorer?
Civilekonomernas mentorverksamhet har funnits sedan 1994. Mentorskapet varar i två år och sker vanligen i gruppform. I dag har förbundet cirka 40 mentorer och 130 adepter. Efterfrågan är stor. Just nu står ett 100-tal adepter i kö. Orsak är brist på mentorer.
– Vi arbetar febrilt med att hitta fler mentorer i framför allt Stockholm men även i övriga landet. Medlemmar som vill bli adepter kan i dagsläget få vänta till sommaren 2010 och längre, säger Ruth Kirschon, administratör för förbundets mentorprogram.

Mer från:

Mer på civilekonomen.se