Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

En ohållbar affär

Hälften av all producerad mat slängs i onödan. Skulden läggs ofta på konsumenten. Men ny forskning visar att det inte räcker med ändrade konsumtionsvanor för att lösa problemet.

Varje år kastas 900 000 ton mat i Sverige. Enligt Livsmedelsverket slänger vi i snitt 30 kilo per person, vilket i pengar motsvarar en hel månads inköpta livsmedel. Och det är ofta som debatten kretsar kring just den enskildes ansvar för svinnet. Men enligt en ny avhandling från Stockholms universitet måste bilden nyanseras. Carl Yngfalk, forskare i företagsekonomi, har undersökt vilken betydelse industrin och handeln har för avfallet. Han menar att de påverkar oss att slänga maten. ”Bäst före” har blivit till en barriär. Även om mjölken smakar okej åker den ner i slasken för att märkningen säger något annat. Datumet bidrar även till rädsla och press. Vi vill ta ansvar för oss själva och våra närmaste och inte servera gammal mat. 

– Vi vill göra kloka val och ta hänsyn till märkningen. Men industrin sätter korta datum för att vi helst ska slänga och köpa nytt. En vara som håller i femton månader dras ned till nio. Men detta tycker de själva inte är någon stor sak. Snarare är det så att industrin ignorerar problemet, säger han.

Här har politikerna, som säger sig värna det hållbara samhället, ett stort ansvar att få till en förändring. Men som det sett ut hittills, läggs problemet och skulden i konsumentens knä. 

När Livsmedelsverket bildades 1972 var det startskottet för ett kraftigt politiskt fokus på konsumentsäkerhet och hygienfrågor, vilket fick som följd att handeln blev alldeles för hårt reglerad, enligt Yngfalk. Bäst före-märkningen har lett till att handeln systematiskt gör sig av med livsmedel, eftersom butikerna vet att konsumenterna ogärna köper produkter som passerat eller närmar sig datummärkningen.

– Butikerna upplever sig tvingade att slänga, fastän det inte är något fel på livsmedlen, säger Carl.

Handlarna vet också att kunderna helst vill möta späckade hyllor med fräscha varor, vilket ställer höga krav på lagret och i sin tur ökar svinnet. Somliga affärer vill stävja utvecklingen genom att rea ut äldre produkter. Men här hindras de av att det är de som står till svars om livsmedlen blivit dåliga, därför att industrins ansvar upphör  när märkningen överskridits.

– Butikerna anser att det är mer riskabelt och dyrare att sälja till minusmarginal. De är rädda för att få ett rykte om sig att sälja gamla livsmedel och att attrahera fel kundkrets. Men långsiktigt tror jag att de ekonomiskt kan vinna på att sälja varor till 50 procent, inte minst om de kopplar detta till en hållbarhetsprofil. Det handlar också om att vänja kunderna vid att allting inte är fräscht i butiken, säger Carl.

Vilket är ditt eget förhållningssätt till bäst före?

– Jag lever som jag lär, men även jag kämpar. Ibland slänger jag ”gammal” mjölk för att i stället öppna ett nytt, fräscht paket.

Varför?

– För att jag påverkas av samhället. Det är på något sätt lite lyx och välfärd att slänga, vilket är helt tokigt eftersom det leder till ett svinn. Det tog fyra år att skriva avhandlingen och under tiden har jag blivit mycket bättre på att strunta i bäst före-märkningen, för den är satt med galet lång marginal. Även personer i min omgivning har blivit mer kritiska till datumet efter att jag berättat vad jag skriver om.

Fakta

Carl Yngfalk, 32. Forskare inom marknadsföring och konsumtion vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Aktuell med avhandlingen The Constitution of Consumption: Food labeling and the Politics of Consumerism.

Fakta

Så minskar du matsvinnet

  1. Fråga din lokala handlare om vad de har för policy för utgångna produkter.

  2. Fråga också om du kan få köpa butikens utgångna produkter.

  3. Våga ringa och ställa konkreta frågor till industriaktörer om deras märkning och marginaler. Hur ligger det egentligen till med bäst före-datumet?

  4. Utgå alltid från din egen lukt och smak i relation till datummärkningen.

  5. Måla över datummärkningen på produkten du köper hem så att barnen inte kan läsa eller påverkas av den, utan tvingas smaka och lita till sig själva.

     

Fakta

Hälften av all mat slängs i onödan

Från svenska hushåll är det ett svinn på 900 000 ton per år, visar Konsumentföreningens undersökningar Klimatavtryck från hushållens avfall (2008) och Rapport från en slaskhink (2009).