En hälsosam investering

Enligt Stefan Lundström har sex av tio arbetstagare levnadsvanor som kostar arbetsgivaren pengar i form av sämre arbetsprestationer. De största hälsobovarna är rökning och att inte ägna sig åt någon fysisk aktivitet.

Samtidigt är det många arbetsgivare som inte är villiga att betala för friskhetsåtgärder. 

Precis som när företagen på 1970-talet insåg att de var tvungna att bekosta sin personals kompetensutveckling på arbetstid, är det hög tid att de inser att det samma gäller för hälsa, menar han.

– Hälsoutveckling är något annat än att erbjuda friskvårdsförmåner. Utopin är att varje anställd ska ha en personlig tränare som arbetar med individens specifika behov. Men det kostar såklart, säger han.

Stefan Lundström har arbetat fram en beräkningsmodell, som gör det möjligt för ett företag att beräkna vinsten av en hälsoåtgärd. I modellen matas bland annat värden in, som baseras på medarbetarnas uppmätta kondition.  En satsad hälsokrona kan ge en avkastning på upp emot sex kronor, om företaget sedan genomför åtgärder för att förbättra medarbetarnas hälsa.

– Det är mitt sätt att bidra till förståelsen för hur vår hälsa påverkar företagets ekonomi, säger han.

Hans normtabell för att mäta kondition anses ge ett bra ge ett bra mått och används brett inom vården när man gör en hälsoprofil.

Utmärkande är just att den gör siffror av det annars ganska abstrakta hälsobegreppet. Den blir till ett verktyg i kommunikationen med ledningsgruppen för att få dem att förstå vikten av att satsa på personalens hälsa.

Stefan Lundströms intresse för hälsoekonomi började när han var doktorand på Stockholms universitet, i en forskargrupp på Personalekonomiska institutet.

Där träffade han ekonomer som alla hade en tro på att vi bör ägna oss mer åt personalekonomiska frågor.

– Mellan 50-70 procent av ett företags kostnader är personalkostnader, men analysen av de kostnaderna har varit, och är fortfarande dålig.

Trots att Stefan Lundström har ett starkt hälsoengagemang är han framför allt ekonom. Han menar att vi måste tänka på hälsoutveckling ur ett ekonomiskt perspektiv och inte ur ett ideologiskt.

Han har själv gett sig titeln hälsorevisor. Ordet revisor markerar att han arbetar med förbättring av en verksamhet, och med sin ekonomibakgrund kan han göra beräkningar som kan hjälpa företag att fatta beslut, till skillnad från en hälsopedagog som fokuserar på själva friskvårdsarbetet.

Företagen i Sverige är än så länge bara i startgroparna av hälsoutvecklingsarbetet. I USA har de kommit mycket längre, berättar Stefan Lundström.

Ett företag som använt sig av Stefan Lundströms modell är Posten. Över en tioårsperiod har det satsat 100 miljoner kronor.

– De är absolut bäst i Sverige på det här, men om jag hade fått bestämma helt skulle de ha lagt ner 600-700 miljoner kronor för att nå maximal effekt.

Ett annat uppdrag som han arbetar med är byggföretaget Peab. Där såg man att de 20-25 åringar som rekryterats från yrkesskolorna inte hade den kondition som krävs för att klara arbetet. Han har hjälpt företaget att ta fram en normtabell över vilken kondition byggarbetarna bör ha, det vill säga satt upp mål för deras konditionsträning. Peab har därefter valt att satsa på fysisk träning under arbetstid för de anställda. 

Utvecklingen på konditionsfronten i samhället ser allmänt dyster ut, enligt Lundström.

– En 16-åring i dag har samma fysik som en 60-åring hade på 1950-talet. 

Hans förhoppning inför framtiden är att hälsoutveckling ska slå igenom hos den större massan.

– En stor del av befolkningen har börjat fatta det här. Det är framför allt tjänstemännen och villaägarna i medelklassen. Ungdomarna är den grupp vi behöver satsa mest på.