Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

En byggsten i karriären?

Engagemang i facket gynnar både företaget, den egna personen och rätt hanterat även karriären. Det menar civilekonomen Gustaf Ullman om sitt engagemang i den lokala Akademikerföreningen på Capgemini.

Akademikerföreningar är lokalfackliga föreningar som företräder Saco-medlemmar lokalt på arbetsplatsen, med allt från arbetsmiljöfrågor, kompetensutveckling till löneförhandling.
– Vi gör en rad viktiga insatser, allt från att delta i löneförhand­lingar till coachning inför ut­­veck­­lingssamtal till att utgöra ett aktivt stöd i individuella ärenden, exempelvis vid rehabi­litering, säger Gustaf Ullman, vice ordförande i den lokala Akademikerföreningen på Capgemini i Stockholm.
Gustaf Ullman menar att engagemanget i den lokala Akademikerföreningen tillför ytterligare en dimension till arbetslivet.
– Mitt engagemang i föreningen ger mer än det kostar, jag lär mig oerhört mycket, ­exempelvis rörande HR-frågor och om regler, dessutom får jag många bra kontakter internt och externt.

Gustaf Ullman har förståelse för att man kan tveka att ta på sig fackliga uppdrag på grund av tidsbrist.
– Man måste se plusvärdena för sig själv som individ. Jag lägger periodvis ner olika mycket tid. Har jag mycket jobb kan jag dra ner på det fackliga, säger Gustaf Ullman, som i snitt spenderar ett par timmar i veckan på föreningen.
Att det fackliga engage­manget skulle utgöra ett karriärhinder känns som ett förlegat synsätt. Det menar Jens Nilsson. Han är en bland flera ­lokalföreningsrekryterare som på uppdrag av Civilekonomerna, Jusek och Sveriges Ingenjörer, i knappt två år nu arbetat med att starta Akademikerföreningar på företag som tecknat kollektivavtal. I hans fall handlar det om ­bolag inom it- och telekom runtom i landet.
– Vi har kommit långt från den misstänksamhet som i hög grad rådde mot lokal facklig verksamhet på 90-talet. I dag är 99 procent av arbetsgivarna positiva till att det bildas ­lokala föreningar på arbetsplatsen, säger Jens Nilsson.
Det största motståndet mot facklig verksamhet beror på traditionslöshet.
– En del arbetsgivare och medlemmar tror att det föreligger ett motpolsförhållande mellan fack och arbetsgivare, när det i själva verket är tvärtom.

Trots det möter han ofta medlemmar som känner sig osäkra att kliva på ett uppdrag som lokal förtroendevald av det skälet.
– Men tvärtom du lyfter blicken till företagsnivå och ett långsiktigt strategiskt arbete. Säg att du sedan blir chef, då har du ett otroligt försteg och kunskap om arbetsrätt, tjänstepension, budgetarbete och förhandlingsrätt, vilket är en värdefull kompetens och extremt gynnsamt för karriären, säger Jens Nilsson, som själv har en bakgrund som forskare och förtroendevald.
Uppstartandet av nya akademikerföreningar har varit framgångsrikt. Bara inom it- och telekom har antalet förtroendevalda i Akademikerföreningar ökat med 50 procent.  Bland handels- och tjänsteföretagen har ett 50-tal företag fått föreningar. Ica och KPMG är några exempel.
– De flesta medlemmarna är positiva och blir glada när jag kontaktar dem. Tidsbrist är den främsta orsaken till att man inte vågar ta på sig uppdrag, trots att det kan handla om 1–2 timmar i veckan på arbetstid, säger Jens Nilsson.

Som snabbast kan det ta tre månader från kontakt till en nybildad förening. Ofta är Jens Nilsson med på föreningens första årsmöte.
– Det gör att de känner sig trygga med mötet, många är osäkra på formalia och kan då bolla frågor till mig. Efter det lämnar jag över till en ombudsman som de kan hålla kontakt med.
Vilken nytta gör en lokal ­Akademikerförening?
– Föreningen är den ­lokala fackliga parten och har ­reellt ­in­flytande i och med att ­arbets­givaren primärförhandlar med dem om alla frågor som rör viktigare verksamhets­förändringar. Det är dessutom viktigt för att implementera kollektivavtalet, säger Jens Nilsson.
Civilekonomen Karin Sandström är ordförande i Akademikerföreningen på Swedbank. Hon menar att det lokala fackliga engagemanget är en chans att förverkliga intentionen med kollektivavtalet. Till exempel att medlemmarna får möjlighet att påverka sin lön. 
– Vi är så lyckligt lottade att vår personaldirektör vill ha ­starka fack, ­säger Karin ­Sandström, som ser många ­fördelar med en lokal förening.
– Vårt medbestämmandeavtal ger oss möjlighet att påverka på ett tidigt stadium i angelägna frågor. Vi har en nära kontakt med ­arbetsgivaren och när man ­känner varandra så går det ­lättare att lösa problem. Vi coachar medlemmar inför förhandling, säger Karin ­Sandström.
– Du ska ha en chans att ta ansvar för din karriär. Vi är med och bygger vägarna och sedan är det upp till medlemmarna att gå på dem.

Fakta

Därför lönar sig föreningsarbete:

❱ Lokalfackligt arbete ger ett helikopterperspektiv på företaget.
❱ Du lyfter blicken till ­företagsnivå och får insikt
i både kortsiktigt arbete och strategisk planering.
❱ Det ger många värdefulla kontakter internt på ­företaget.
❱ Du får karrriärmässiga ­fördelar genom värdefull kompetens, du får kun­skaper om arbetsrätt, ­tjänstepension, budget­arbete, HR-frågor och förhandlingsrätt.
❱ Det är utvecklande och ­tillför ytterligare en ­dimension till karriären.


Fakta

Så fungerar en Akademikerförening:

En Akademikerförening kan bildas på företag som har kollektivavtal. De lokala företrädarna i föreningens styrelse utses därefter till fackliga förtroendemän av sitt förbund. Föreningen får status som lokal arbetstagarpart och har rätt att företräda Saco-medlemmarna på arbetsplatsen i förhållande till arbetsgivaren.
Hur bildar man då en Aka­demikerförening?
Alla Saco-medlemmar på arbetsplatsen bjuds till ett konstituerande årsmöte, där det i inbjudan klart framgår att avsikten är att etablera en ­Akademikerförening, att det finns förslag på stadgar som mötet ska ta ställning till och att en styrelse ska utses.
En styrelse måste bestå av minst tre personer. Ord­förande, vice ordförande och sekreterare.
Exempel på frågor som föreningen inledningsvis brukar arbeta med är löne­revision, ­planering, uppföljning, arbetsbelastning (tydlig koppling mot arbetsmiljö) och kompe­tensutveckling.
–  Många företag av­sätter pengar till kompetensutveckling som de ­aldrig behöver använda sig av, då man aldrig planerar in när medarbetarna ska kompetensutveckla sig. Det är en ­superviktig fråga för akademiker, säger Jens ­Nilsson, lokalförenings­rekryterare.
Akademikerföreningens ­styrelse brukar hålla möte minst 3–4 gånger per år (i större föreningar oftare) för att planera den lokala fackliga verksamheten. Utöver detta tillkommer informationsmöten med arbetsgivaren där föreningen får information om hur verksamheten fortlöper, och eventuella förhandlingar vid exempelvis organisationsförändringar.
Föreningen håller också varje år ett årsmöte där medlemmarna väljer sina representanter till styrelsen. Sedan tillkommer specialinbjudningar som föreläsningar och seminarier om pension, arbetsmarknadsläge och löneförhandling.
Akademikerföreningen utser även skyddsombud och bolagsstyrelserepresentanter (i sam­arbete med andra förbund).

Detta gör föreningen (exempel):

❱ Coachar medlemmar inför utvecklings- och
lönesamtal.
❱ Driver frågor om kompetensutveckling.
❱ Medlemmar företräds vid nedskärningar och om­organisation.

Fakta

 

Får man vara ledig för fackliga uppdrag?
Civilekonomernas ombudsman Maria Andrén Bergström svarar:

❱ Dina rättigheter som facklig förtroendeman regleras huvudsakligen i förtroendemannalagen. Lagen är tillämplig på de arbetsplatser som har kollektivavtal.
❱ Utgångspunkten är att ­arbetsgivaren ska betala den nödvändiga fackliga verksam­heten. Lagen säger att den fackliga förtroendemannen ska ha rätt till skälig ledighet för att kunna utföra det fackliga arbetet. Om uppdraget har direkt koppling till verksamheten på arbetsplatsen ska förtroendemannen ha bibehållen lön och övriga anställningsvillkor under tiden han utför det fackliga uppdraget.
❱ Den tid som anses skälig ska i första hand fastställas genom överenskommelse mellan den fackliga organisationen och arbetsgivaren.
❱ Du bör även ha rätt till ledig­het med bibehållen lön för att gå en facklig utbildning. Särskilt om det gäller en facklig grundkurs som krävs för att du som förtroendeman ska kunna utföra ditt fackliga uppdrag på ett bra sätt.
❱ Skulle du framöver välja att gå en mer allmän facklig utbildning har du också rätt till ledighet men inte garanterat med bibehållen lön.

Mer på civilekonomen.se