Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Det krävs av framtidens controller

Controller: Från rapportör till gatekeeper och strateg. Framtidens controller måste vara kreativ, jobba nära verksamheten och kunna fatta komplexa beslut. Samtidigt behövs även de som behärskar den djupa analysen. ”Det gäller att välja ett av spåren,” säger Christina Bergman på Deloitte.

Läs också: Många jobb inom offentlig sektor

Utan styrning ingen koll. Efterfrågan på controller fortsätter att öka, både i det privata näringslivet och i offentlig sektor. Samtidigt har det skenande informationsflödet stärkt controllerns position. Och den utvecklingen fortsätter, enligt Alexander Beck, utredningschef på Civilekonomerna. För när mängden information ökar krävs en controller som kan sortera och värdera, inte bara rapportera vidare:
– Hela controllerrollen blir mer strategisk. Han eller hon blir en slags gatekeeper som ledningen är beroende av för att kunna fatta beslut. Följaktligen kommer fler controllrar att få en plats i ledningsgruppen, säger Alexander Beck.
Utvecklingen mot en mer strategisk position gynnar i synnerhet business controllern, enligt Alexander Beck. Men trots automatiseringen kommer även efterfrågan på redovisningscontrollrar att öka.
– Jag ser ingen annan ekonomroll som är så klockren framöver.

Läs också: Så blir du kreativ av alla krav

Verktyg lyfter controllern
Christina Bergman är ansvarig för affärsområdet Finance transformation på Deloitte, som hjälper bolag att utveckla sina ekonomifunktioner.
– Tillgången till stora datamängder och nya, bättre verktyg lyfter upp controllerns position. Men det gäller att den som sitter bakom skärmen har kompetens och kapacitet att lämna excel-arket och verkligen förstå vad siffrorna säger, säger hon.
Boken Controllerns nya roll i en informationsrik miljö är skriven av Jan Lindvall, lektor i företagsekonomi vid Uppsala universitet. Han delar uppfattningen att controllern kommer att bli mer av strateg, vilket kräver nya egenskaper.

Läs också: Karriär i offentlig sektor

Men vilka är då dessa?
Jan Lindvall utgår från en modell presenterad vid senaste World Economic Forum i Davos. Tio ”skills” eller förmågor som är avgörande för att bli framgångsrik på arbetsmarknaden i dag, jämförs med de tio förmågor som kommer att vara viktigast år 2020 (se listan i faktarutan längre ned).
De flesta av förmågorna kan direkt överföras till controllerns förändrade roll. Flera av dem har koppling till att controllern förväntas göra allt fler val och fatta fler avancerade beslut. Här skiljer man på enkla beslut som kan räknas fram, och komplicerade beslut som inte kan automatiseras.
– Valet står allt oftare mellan två bra beslut. Det handlar mer om strategi och moral, vilket kräver mer av controllern, säger Jan Lindvall.

Kräver mer kreativitet
Komplexa beslutssituationer kräver också mer kreativitet. Något som inte är förknippat med den traditionella ekonomrollen.
– Många ekonomer har en position där kreativitet inte varit på schemat. Och det är svårt att skapa sig en ny roll. Men för att klara konkurrensen måste controllern bli bättre på idégenerering eller brain stormning, säger Jan Lindvall.
Likaså ökar behovet av det som kallas emotionell intelligens. En förmåga som många controllrar kan behöva utveckla, enligt Jan Lindvall.
– Det räcker inte med att sitta och analysera siffror utan controllern måste utveckla sin förmåga att interagera. Det handlar bland annat om att kunna ta kritik och kunna bemöta den.
På samma sätt ökar behovet av att kunna tänka kritiskt. Något som inte allt är lätt när ekonomen blir mer och mer partner med verksamheten.
– Man måste kunna kritisera utan att för den delen uppfattas som den som bromsar. Som controller måste du hela tiden bevisa din förmåga att skapa mervärde för verksamheten, inte bara reducera kostnader.

Från novis till expert
Många är flödesadministratörer och att bryta normer är jättesvårt.
Jan Lindvall säger också lite provocerande att controllern måste gå från att vara novis till expert.
– Många ekonomer och controllrar är administratörer av ett sifferflöde. Men manuell handläggning tas över av maskiner. Det som blir kvar är det du måste använda din expertis för att bedöma.
Han lyfter också fram behovet av så kallad kognitiv flexibilitet: Att se flera perspektiv på en fråga, och att snabbt kunna växla perspektiv. Traditionellt har det inte varit fokus på hur ekonomer tänker.
– Vi ser att en viss input ger en viss output. Själva tänkandet blir viktigare, inte minst eftersom controllrar arbetar mindre med andra ekonomer och mer med andra professioner som ser världen ur andra perspektiv.
Jan Lindvalls råd till controllrar som vill stärka sin position är att skaffa sig en ”T-kompetens” med både bredd och spets.
– En bra controller ska ha den breda kompetensen: kunna it, jobba bra i team och vara duktig på att kommunicera. Men han eller hon måste också kunna motivera sin roll i gruppen och stå för att: ”Det är jag som kan det ekonomiska språket och förstår hur verksamheten påverkar resultatet.”

Handlar om business intelligens
Alexander Beck på Civilekonomerna understryker vikten av att controllern kan sitt företag, men också ser omgivningen.
– För att kunna arbeta strategiskt måste man vara så uppdaterad som möjligt. Det handlar om business intelligence, att se till att få tillgång till rätt information vilket kräver koll på den tekniska utvecklingen.
Ett sätt att bli mer strategisk är att vidareutbilda sig. FAR Akademi erbjuder en ettårig utbildning för yrkesverksamma controllrar. Ett viktigt moment är just att utveckla förmågan att tänka strategiskt för att kunna vara mer proaktiv, enligt Carin Jonsson, produktchef för utbildning på FAR Akademi.
Hon instämmer i att controllerns roll har stärkts – och kommer att fortsätta stärkas.
– Controllern blir mer och mer ett bollplank till ledningen i stället för en uttalad ekonomroll. Han eller hon förväntas ha mycket mer att ge än tidigare. Det räcker inte att kunna presentera siffror utan man måste kunna förklara för verksamheten vad som händer.
Carin Jonsson ser stora möjligheter för controllrar som vill växa i framtiden.
– Nu finns chansen till en intressant personlig utvecklingsresa. Samtidigt måste man komma ihåg att inte alla vill ha en mer strategisk roll. Från ledningshåll har man inte alltid heller de förväntningarna på rollen, säger hon.

Controllern bör bli mer aktiv
Anette Wickholm är rekryterare på ekonomikonsultbolaget Meritmind och vet vad arbetsgivarna har för krav när de anställer controllrar.
– Många av våra kunder vill att controllern lyfter fram positionerna och blir aktiv. Målet är att se avvikelser tidigare och få koll snabbare och bättre. Det som efterfrågas är mer framåtriktad verksamhetsnära business controlling. Mer aktör än rapportör alltså, säger hon.
Förutom goda kunskaper i it-system och redovisning ska controllern ha bra koll på verksamheten, vara duktig på att möta människor, kunna nätverka och ha god pedagogisk förmåga.
– Samtidigt måste en controller vara tuff och kunna ställa krav på en verksamhetschef. Det gäller särskilt någon som egentligen inte är ekonomiskt intresserad, exempelvis en läkare som är chef för en sjukhusklinik. Det gäller att säkerställa att controllern verkligen når fram.

Men även om det blivit bättre ser Anette Wickholm fortfarande att vissa företag inte insett hur viktig controlling är.
– En duktig business controller kan definitivt avgöra företagets framgång. Finns inte denna insikt blir det svårt att kravställa när man rekryterar. Det är risk att rollen fylls med för mycket innehåll.
Utvecklingen öppnar upp för mer utmanande och stimulerade arbetsuppgifter. Controllrar i stora företag sitter ofta och rapporterar mer eller mindre mekaniskt. Många kandidater säger att de hellre vill komma närmare verksamheten, förstå vad som händer där och arbeta mer strategiskt, enligt Anette Wickholm.
Samtidigt märker hon att viljan att automatisera och outsourca gjort att många ekonomiavdelningar skurit ner antalet anställda.
– Jag tror att många skär ner för mycket. En hel del kandidater säger: ”Vi var fem personer förut, nu är vi tre. Det betyder att vi hinner rapportera men inte analysera”. Det är en oroväckande utveckling. Det som blir kvar blir komplext.
För den enskilde controllern gäller det därför att profilera sig som business partner.
– Se till att ha den yttersta ledningen med dig. Visa på skillnaden, hur ditt jobb kan bidra till företaget och hur du kan leverera värde, säger Anette Wickholm.

Renodla rollen
Men strateger i all ära. Det betyder inte att den klassiska controllern som analyserar siffror är på utdöende.
Enligt en studie från Deloitte ligger analytisk förmåga i topp när CFO:s listar de viktigaste egenskaperna hos sin business partner (se lista).
– Självklart måste alla kunna analysera siffror, men jag ser samtidigt en renodling i controllerrollen: antingen arbetar man verksamhetsnära eller så är man expert på analys, säger Christina Bergman på Deloitte.
I slutändan handlar det om personlighet. Antingen är man utåtriktad eller analytisk.
– Det är sällan den som är social och kreativ samtidigt har den djupa analytiska kompetensen. Vi måste börja se det som två olika roller. Mitt råd är att bestämma sig för vilken typ av controller man vill bli – utifrån det man är duktig på – och verkligen satsa på det spåret, säger Christina Bergman.

Fakta

Nutid: Controllerns viktigaste förmågor i dag
1. Kunna lösa komplexa problem.
2. Bra samarbetsförmåga.
3. God social kompetens.
4. Kritiskt tänkande.
5. Bra på förhandling.
6. God kvalitetskontroll.
7. Serviceorienterad.
8. Gott omdöme/beslutsförmåga.
9. Aktiv lyssnare.
10. Kreativ.
Källa: World Economic Forum

Fakta

Framtid: Controllerns viktigaste förmågor 2020
1. Kunna lösa komplexa problem.
2. Kritiskt tänkande.
3. Kreativ.
4. God social kompetens.
5. Bra samarbetsförmåga.
6. Hög emotionell intelligens.
7. Gott omdöme/beslutsförmåga.
8. Serviceorienterad.
9. Bra på förhandling.
10. Kognitivt flexibel/kunna tänka snabbt i olika banor.
Källa: World Economic Forum

Fakta

Viktigaste egenskaperna: Detta vill CFO:n se hos sin business partner
1. Analysförmåga.
2. Affärsmannaskap och beslutsförmåga.
3. Strategiskt tänkande.
4. Gilla utmaningar och kunna förhandla/påverka.
5. Förändringsbenägenhet och innovativt ledarskap.
Källa: Deloitte

Mer från:

Mer på civilekonomen.se