Att tänka rätt eller tänka själv

Ordet propaganda för i många fall tankarna till de tydliga åsiktsridåernas tid under andra världskriget. Men ämnet är mer aktuellt än någonsin, nu när propagandan är oändligt mer subtil. Det är dags att ställa de kritiska men grundläggande frågorna: vem är det egentligen som säger vad och varför?

Vad är det viktigaste att tänka på när man sitter och läser på nätet till exempel?
– Nöj dig aldrig med ett svar på din skärm. Ställ följdfrågor till dig själv och fördjupa din kunskap: Vem ger mig detta svar? Varför får jag detta svar? Vem tjänar på om jag tror på och agerar utifrån detta svar?

Om jag jobbar med marknadsföring, vad kan jag ta till mig av din bok då?
– Nu utgår jag i boken inte från marknadsföring eller reklam specifikt, men givet att reklamen är en form av propaganda tror jag att man som marknadsförare kan få ett vad man kan kalla för ett kreativt kritiskt perspektiv. Att i grunden förstå vad det är man gör är alltid bra om man vill utvecklas i yrkesutövningen. Kanske kan ens marknadsföring då utvecklas bort från den propagandistiska kommunikationen till att bli mer dialogisk

Läs också: Kommunikationsexperten: Svårare att veta vad som är vad

Hur vet vi om det är propaganda eller en nyhet?
– Propaganda tränger in i nyheter genom ensidighet. I vår del av världen ger etablerade medier sällan uttryck för direkta lögner. Däremot vinklas nyheter även här genom exempelvis inramning, tonfall, rubriker och bilder så att det bara kan tolkas på ett sätt. Om något beskrivs enbart negativt bör man ana oråd. Samma sak gäller om något beskrivs ensidigt positivt. Saker och ting är i regel positivt för en del och negativt för andra.

Hur kan vi skydda oss mot propaganda?
– De demokratiska principerna och den dialogiskt diskuterande demokratin är det bästa värnet. Det handlar alltså om vilket samtalsklimat ett samhälle förmår att upprätthålla. Idag verkar tyvärr de flesta vilja missförstå varandra och ur medvetna missförstånd plocka billiga poäng. Oavsett vem som står bakom propagandan och med vilken kraft den förmedlas så är kritiskt självständigt tänkande det bästa skyddet. Den egna sidans propaganda är kanske viktigast att avslöja, eftersom den påverkar din världsbild mest.

Läs också: Ljusare för marknadsförare – brist på redovisare

Hur kan vi värna demokratiska principer när vi hotas av propagandan?
– Just de demokratiska principerna och den dialogiskt diskuterande demokratin är i sig det bästa värnet mot propaganda. Propagandan som kommunikationsform har inte en chans i en uppriktig diskussion där motparterna visserligen företräder olika intressen men samtidigt faktiskt vill förstå varandras infallsvinklar och komma fram till en gemensam lösning. Det handlar alltså till stor del om vilket samtalsklimat som ett samhälle förmår att upprätthålla. Idag verkar tyvärr de flesta vilja missförstå varandra och ur de medvetna missförstånden plocka billiga poäng. Demokratiska principer värnas bäst genom en tro på demokratins kraft. Jag har i min forskning bland annat visat hur socialdemokratin under mellankrigstiden med en stark tilltro till demokratin lyckades hålla både kommunismen och nazismen stången.

Läs också: Medarbetarna styr bilden av företaget

Du tar upp problemet med ”undanträngning av information”, alltså att den som vinner ett val är enkelt den som bäst lärt sig att använda tekniken via sökmotorerna – alltså att använda ”rät sökord”. Hur kan man få människor uppmärksamma på det?.
– Det är ett mycket stort problem att vår syn på kunskap är så strömlinjeformad och målinriktad, alltså att en stor del av vår kunskapsinhämtning har reducerats till att vi har en sökterm eller ett begrepp som vi exempelvis googlar. Att vi sedan i regel nöjer oss med de första sökresultaten gör det förstås inte bättre. När jag undervisar brukar jag genom olika uppgifter uppmuntra studenterna att besöka olika arkiv, exempelvis tidningsarkiv, för att där göra sig själva till sökmotorer. Ofta kommer de tillbaka med information som de från början inte visste skulle vara intressant och relevant för att lösa uppgiften de fått. Det kan exempelvis vara något som de läste i artikeln bredvid den de sökte. På så vis får de en bild av hur berikande det är om man på grundval av ett eget urval och eget omdöme mer aktivt söker upp kunskapen istället för att låta Googles hemliga algoritmer sköta den saken. Kort sagt, genom att uppmuntra till en mer ”old school analog” kunskapsinhämtning kan människor, förhoppningsvis, få en problematiserande och kritisk förståelse av den digitala sökteknik som vi dagligen använder och som i grunden är något positivt.

Läs också: Marknadschefens stora comeback

Hur stort är hotet från propagandan?
– Det beror helt och hållet på vilka förutsättningar som människor ges att hantera den. Men det ganska är enkelt att konstatera att hotet är ökande med tanke på att vår tid verkar gå i en alltmer konfliktfylld riktning. Konflikter tenderar att locka fram propagandister. Eller om det är tvärtom.

Kan du ge tre tips om jag vill se igenom propagandan?
– Var uppmärksam på ensidighet – om någon eller något beskrivs som för ond för att vara sann är det förmodligen inte sant. Polarisering – propagandistens värld är alltid svart och vit. I den världen saknas, eller döljs, nyanserna däremellan. Tveklöshet som tar sikte på våra känslor – en tvekande och resonerande propagandist som vill få oss att tänka kritiskt själva finns inte, avslutar Jimmy Vulovic.

Tycker du att ämnet är intressant. Här bjuder forskaren och journalisten Jimmy Vulovic på några korta föreläsningar kring propaganda.