Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

7 steg mot drömlönen

Civilekonomen har listan som hjälper dig på vägen mot drömlönen.

Nej, lönen är inte allt. Men visst har den stor betydelse. Klart är också att det inte finns någon genväg till topplönen: en bra lön kräver en bra karriär. Och utan en tydlig målbild är det svårt att lyckas ända fram, enligt karriärcoachen Carina Kindkvist.
Men det finns också mycket att tänka på när det gäller själva löneförhandlingen. Madeleine Lindermann, ombudsman på Civilekonomerna, tipsar om de bästa knepen.
Statistik från Civilekonomerna visar att valet av bransch och var i landet man arbetar spelar stor roll för lönen. Det framkommer även tydligt att det lönar sig att byta jobb – åtminstone kortsiktigt. De som stannade kvar på samma tjänst 2010 har en markant sämre löneutveckling än de som bytte arbete. Skillnaden är extra stor bland unga ekonomer.
Samtidigt kan det vara bättre att göra precis tvärtom. Enligt Mats-Ola Bydell, senior partner på rekryteringsföretaget Korn Ferry International, borde fler unga ekonomer ha mer is i magen i stället för att jaga kortsiktiga löneökningar hos andra arbetsgivare. På fem till tio års sikt kan det visa sig vara ett stort misstag, menar han.
En som precis valt att kasta loss efter 15 år inom Stenbecksfären är Henrik Ringmar, nybliven vd för Jetpak. Jämfört med första jobbet efter examen från Handelshögskolan i Stockholm har han sexdubblat sin lön. Låt dig inspireras av hans resa. 

1. Byt jobb
Att byta jobb lönar sig, särskilt i början av karriären. Det visar lönestatistik från Civilekonomerna. För dem som tagit examen 2005–2009 och inte bytte jobb under 2010 ökade medellönen i fjol med 6,7 procent. De som vågade byta arbetsgivare ökade sin lön med hela 13,6 procent under samma period. De som bytte jobb fick i snitt 1200 kronor mer i löneökning än de som inte bytte.
– Även om man tittar på alla medlemmar, oavsett examensår, är det tydligt att det ofta lönar sig att byta jobb. De som var kvar på samma arbete hade en löneökning på 3,5 procent mellan 2009 och 2010. För dem som bytte jobb var ökningen 8,7 procent, säger förbundssekreterare Jan Lidström.
Tittar man på medlemmarnas ålder i stället för på examensår är skillnaden störst för dem som är födda 1980–84. De som inte bytte jobb ökade lönen med 7,2 procent. Jobb-bytarna kunde se lönekuvertet växa med hela 14,9 procent.
Motsvarande siffror för ekonomer födda 1965–69 är 3,6 respektive 6,7 procent.

2. Arbeta i en storstad
Att lönerna är högre i storstäderna är ingen myt. Enligt Civilekonomernas lönestatistik (2010) var medellönen för privatanställda icke chefer i Stockholms län som tog examen 1980–2000 cirka 30 procent högre än för motsvarande medlemmar i region Norr, där lönen var lägst (se faktaruta).
I statlig sektor hamnar region Södra i botten för icke chefer som tog examen 1980–2000. Stockholmarnas medellön var 30 procent högre. Även bland kommunalt anställda ligger region Södra sämst till. Medellönen i Stockholms län var 19 procent högre.

3. Välj rätt bransch
Valet av bransch har stor betydelse för lönen. Generellt tjänar ekonomer i privat sektor betydligt mer än kollegorna inom stat och kommun. Men det finns också stora skillnader mellan olika privata branscher. Statistik över icke chefer med examensår 1980–2000 visar att anställda i försäkringsbolag har den högsta medellönen, 50 700 kronor (se faktaruta). Sämst tjänar anställda i bemanningsföretag, 35 900 kronor.
Tittar man i stället på ekonomichefer är skillnaderna ännu större. En ekonomichef i ett telekomföretag tjänar i snitt 71 800 kronor (se faktaruta), vilket är betydligt mer än chefer i den näst bäst betalda branschen försäkringsbolag (61 500). Å andra sidan får kollegan i den ideella sektorn nöja sig med 45 500 kronor i månadslön.
– Man ska komma ihåg att bransch ofta kombineras med geografi. Företag inom exempelvis IT, telekom och bank har det mesta av sin verksamhet i storstäder medan verksamhet inom handel och industri också finns på mindre orter. Sådana bakgrundsfaktorer sänker de genomsnittliga lönerna, säger förbundssekreterare Jan Lidström.

4. Lär dig löneförhandla
Madeleine Lindermann, ombudsman på Civilekonomerna, vet hur man gör löneförhandlingen för det nya jobbet till en framgång.
– Utgå från ditt eget marknadsvärde och tjänstens marknadsvärde. Sätt sedan upp ett realistiskt lönemål och eventuellt ett lämpligt lönebud. Spänn bågen lite extra, säger hon.
Glöm inte heller att det finns annat att förhandla om än själva lönen: semester, pension, övertid/annan kompensation, tjänstebil, andra förmåner.
– Förbered själva förhandlingen och välj taktik, säger Madeleine Lindermann.
I den årliga löneförhandlingen är det viktigt att göra sig själv och sina prestationer synliga på arbetsplatsen, för att motivera en god löneutveckling.
Hon listar några av de vanligaste argumenten som chefer brukar använda för att hålla nere lönehöjningen och hur du ska bemöta dem:

”Du ligger redan högt …”
Högt i förhållande till vadå? Hur ser mina prestationer ut – det är de som ska värderas. Vad jämförs jag med? Vad krävs för en positiv löneutveckling? Har jag slagit i taket för tjänsten och måste byta tjänst/jobb för att höja lönen?

”Du kom in för högt …”
Det var det marknadsvärde jag ansågs ha. Min löneutveckling
i dag måste utgå ifrån mina prestationer och min kompetens
i dag.

”Vi erbjuder dig bonus
i stället …”
Bonus är bra men får inte ersätta lönerevisionen. Glöm inte att resultatlön och bonus är en mycket mer osäker inkomst.

”Du har ju varit föräldraledig under året …”
Det ska inte hindra min framtida löneutveckling. Diskriminering?

5. Skaffa dig rätt målbild
För att nå topplönen krävs en tydlig målbild. Det säger Carina Kindkvist på Coachhuset i Stockholm som bland annat hjälper chefer att utvecklas i karriären.
– Oklara egna målbilder gör att inspiration saknas för att ge det lilla extra. Ser du ditt eget värde? Är du desperat att få jobbet eller lagom hungrig? Verkar du tycka att du själv är den bästa kandidaten? Träna på ditt eget mentala tillstånd så du kan utstråla det du vill utstråla under samtalet, säger Carina Kindkvist.
Det finns en rad metoder man kan använda sig av. En är att iaktta framgångsrika chefer och ta efter.
– Gemensamma drag hos dessa är att de har god självkännedom, hög integritet och uppfattas som pålitliga. 

6. Bredda dig och ha tålamod
Att byta jobb kan ge mer i plånboken (se punkt 1). Men på lång sikt kan det tvärtom vara bättre att stanna kvar hos samma arbetsgivare. 
Enligt Mats-Ola Bydell, senior partner på rekryteringsföretaget Korn Ferry International, gäller det att ställa en eventuell löneökning mot den risk för karriären det innebär att byta arbetsgivare.
– Det är enklare att göra karriär internt än att komma in externt och få en chefsposition. Långsiktighet betalar sig. Det kan vara svårt att inse i början av karriären, då byter många jobb alldeles för ofta. Fundera över var du lär dig mest och försök tänka tio år framåt, säger han.
Det är också vanligt att gå från ett mellanchefsjobb i ett storföretag till en högre position i ett mindre företag – vilket på sikt gör att man kan gå miste om de verkligt välbetalda jobben.
– Det paradoxala kan vara att ju fler gånger du byter företag för karriärsteg, desto mindre företag riskerar du att hamna i. Det innebär i värsta fall mindre och mindre utveckling. Jag träffar många som ångrar att de lämnat storföretag med de utvecklingsmöjligheter de har att erbjuda på lite längre sikt.
Hans andra råd för att nå topplönen är att bredda sig.
– De riktigt tunga och välavlönade ekonomtjänsterna kräver både djup och bredd. Om du bara har djupet och gör ett bra jobb kan du bli specialist. Men om du siktar på att arbeta som CFO, affärsområdeschef eller CEO måste du ha bredden.
Enligt Mats-Ola Bydell är det få toppchefer som jagar lön.
– På den nivån vet människor sitt marknadsvärde. Lönen är ingen större fråga egentligen. Chefer byter inte jobb för att driva sin lön på samma sätt som specialister kan göra.


7. Ta en MBA

En MBA kan löna sig. Det visar en tidigare studie (se Civilekonomen nr 7 2009) av Per Tryding, doktor i lärande vid Århus universitet. I sin avhandling undersökte han hur lönen påverkas för anställda mitt i karriären i Sverige och Danmark efter att de tagit en MBA.    
– Innan en anställd gick sin MBA-utbildning tjänade denne i genomsnitt 5 000 euro i månaden. Efter utbildningen var snittmånadslönen 7 000 euro. Men av den ökningen kan vi bara med säkerhet säga att 10 procent eller 200 euro beror på MBA:n, sa Per Tryding tidigare i Civilekonomen.
Men det gäller också att komma ihåg att även om företagen ofta betalar kursavgiften för MBA:n så kommer pengarna i praktiken av den anställdas löneutrymme. 

Fakta

Regionala löneskillnader,
Icke chefer, examinerade 1980–2000
❱ Stockholms län: 49 900 kronor.
❱ Storgöteborg: 44 700.   
❱ Malmö: 44 200.
❱ Mellersta: 42 800.
❱ Södra exkl Malmö/
   Göteborg: 40 000.
❱ Norra: 38 300.
❱ Samtliga: 45 600

Källa: Civilekonomerna. Löner gäller privat sektor medellön 2010

Fakta

Chefslöner i olika branscher,
Ekonomichefer examinerade 1980–2000
❱ Telekom: 71 800 kronor
❱ Försäkringsbolag: 61 500
❱ Bank: 60 700
❱ Industriföretag: 56 900
❱ Handelsföretag: 54 300
❱ IT: 54 100
❱ Tjänsteföretag: 51 000
❱ Ideella sektorn: 45 500

Källa: Civilekonomerna. Löner gäller privat sektor medellön 2010

Fakta

Icke chefer examinerade 1980–2000
❱ Försäkringsbolag: 50 700 kronor
❱ Bank: 49 100
❱ Telekom: 48 200
❱ IT: 47 300
❱ Revision: 45 700
❱ Tjänsteföretag: 44 800
❱ Industriföretag: 43 800
❱ Handelsföretag: 42 300
❱ Ideella sektorn: 39 700
❱ Uthyrd i bemanningsföretag: 35 900
❱ Privat sektor totalt: 45 600
❱ Statlig sektor: 37 000
❱ Kommunal sektor: 35 600

Källa: Civilekonomerna. Löner gäller privat sektor medellön 2010

Mer på civilekonomen.se