Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Triodos Bank. Foto: Andreas Liljeheden.

Storbankernas nya utmanare

Att ta hänsyn till miljö, mänskliga rättigheter och sociala frågor blir allt viktigare inom finansbranschen. Nischbanker som bygger hela sin verksamhet på hållbarhet är på frammarsch. Ett exempel är nederländska Triodos Bank som vuxit med 20 procent per år och siktar på att bli en europeisk spelare. De traditionella storbankerna svarar med att det räcker att integrera hållbarhet i vardagsarbetet. Men håller det?
Medan en revolutionär anda svepte över Europa och studenter och intellektuella demonstrerade på gatorna i Paris och Prag, satte sig fyra nederländska idealister ner för att fundera på hur pengar kunde hanteras på ett mer hållbart sätt med hänsyn till samhällsnytta och naturens begränsade resurser. Drivna av de framväxande värderingarna kring slutet av 60–talet bildade ekonomen Adriaan Deking Dura, skattelagsprofessorn Dieter Brüll, konsulten Lex Bos och bankmannen Rudolf Mees 1971 en stiftelse i syfte att finansiera projekt som verkade för ett mer rättvist samhälle. Det lade grunden för det som kom att bli en av världens stora i kategorin hållbara banker: Triodos Bank, som nu siktar på att bli en fullskalig europeisk bankaktör. 

Människa och miljö i fokus 

– Banken grundades på värderingarna och den oro som fanns kring samhället och miljön på 1960–70-talen, säger Thomas Steiner, kommunikationsansvarig på Triodos Bank. 
 
Vi träffas i nederländska Zeist, drygt fem mil sydost om Amsterdam. I utkanten av byn med 60 000 invånare ligger Triodos huvudkontor lite undangömt bland buskar och träd i ett lummigt bostadsområde. På sitt kontor beskriver Thomas Steiner bankens strategi som bygger på att kapitalet, som enbart kommer från insättningar, ska verka för social, miljömässig och kulturell utveckling. Allt de gör ska gynna samhället och miljön. Banken var exempelvis med och byggde upp de första vindkraftverken i Nederländerna. I dag finansierar den allt från hållbara kakaoodlingar på Dominikanska Republiken till produktion av återanvändningsbara blöjor i Spanien och mikrobanker i Mongoliet och Ecuador. Samma tänk genomsyrar verksamheten som riktas mot privatkunder. 
 
– För två år sedan lanserade vi gröna bolån där man betalar en lägre ränta ju lägre energiförbrukningen är. Det är logiskt eftersom det sänker kostnaden och ökar möjligheten för kunden att betala tillbaka lånet, säger Thomas Steiner. 
 
Det blir vinst för alla inblandade parter förklarar han. För även om Triodos Bank drivs i en idealistisk anda så finns det ett vinstintresse och de senaste åren har också vinsten ökat markant.      

Krisen lockade nya kunder 

Triodos Bank har vuxit runt 20 procent per år sedan 1995. Särskilt under de senaste årens finanskris har utvecklingen tagit rejäl fart. 
 
– Finanskrisen har hjälpt till. När det var någon bankskandal såg vi ett större inflöde av nya kunder, berättar Thomas Steiner.  
 
Sedan 2009 har insättningarna i banken mer än fördubblats och uppgår nu till över 55 miljarder kronor. Vinsten har ökat ännu mer från 92 till 236 miljoner kronor. Det gör Triodos Bank till en av de finansiellt starkaste hållbara bankerna i världen, även om siffrorna är blygsamma jämfört med traditionella storbanker. Men inflödet av kapital i banken har också skapat problem. Triodos har som mål att låna ut 70–80 procent av det insatta kapitalet till hållbara projekt. På grund av låg ekonomisk aktivitet i Europa de senaste åren har sådana projekt varit svåra att hitta i samma takt som nya pengar strömmat in. Finanskrisen har också medfört andra problem i form av ökad reglering av bankmarknaden.  
 
– Det är vårt största problem. Regleringen tar inte hänsyn till hur vi gör affärer, utan baseras bara på risker och rädsla, säger Thomas Steiner.  
 
Han anser att lagstiftarna och många investerare är besatta av vad han kallar för avbockning (tick boxing). De tittar på vad banker inte investerar i och använder minimikriterier som de enkelt kan bocka av i stället för att fokusera på var bankerna faktiskt placerar sitt kapital, vilket är vad man prioriterar på Triodos. 
 
– Vi säger till exempel att vi investerar i förnybara energikällor. Vi säger inte att vi inte investerar i kärnkraft. 
 
Ökade krav från lagstiftarna gör det svårare för små hållbara banker med mindre resurser att klara sig. Men Thomas Steiner tror ändå att Triodos Bank kommer att fortsätta att växa snabbt. 

Stora expansionsplaner

Sedan starten har intresset för Triodos verksamhet varit stort. Bankfolk i andra länder har hört av sig och velat öppna franchisekontor. Förutom i Nederländerna finns banken i dag i Belgien, Storbritannien, Tyskland och Spanien. Inom kort siktar man också på att öppna i Frankrike. Det är en del av expansionsstrategin, där man siktar på att bli en renodlad europeisk bank. Men man har även samarbetat informellt med andra aktörer med liknande värderingar och detta lade grunden till branschorganisationen GABV (Global Alliance of Banking Values) som Triodos var med och grundade 2009.  
 
– Det är som en allians av kockar från bra restauranger som har samma vision för hur man kan laga bra mat och som träffas för att utbyta idéer, beskriver Thomas Steiner.  
 
GABV består i dag av 25 banker med verksamhet i 30 länder. Deras samlade tillgångar uppgår till 100 miljarder dollar, motsvarande 830 miljarder kronor, och tillsammans når de ut till 80 miljoner människor. Men organisationen är än så så länge i sin linda och expansionsplanerna för de kommande åren är grandiosa. År 2020 siktar GABV på att nå ut till en miljard människor. Thomas Steiner inser att det låter högt, men förklarar att banker i utvecklingsländer som Bangladesh kan ha en enorm kundbas.   
 
För att genomföra en sådan expansion ska man inom kort lansera en fond för externa investerare som pensionsfonder, vilka kan bidra med kapital till nya hållbara banker inom GABV. Thomas Steiner berättar att institutionella investerare har visat intresse, men de vill inte placera pengar i en enda bank. Med en fond kan de investera bredare. Som en del av tillväxtplanen letar organisationen även aktivt efter nya medlemmar med samma värdegrund. Någon svensk bank har än så länge inte gått med. 

Sverige svår marknad 

Joakim Sandberg, som är civilekonom och docent i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet och vars forskning centrerar kring moralfilosofi och ekonomi, beskriver den svenska banksektorn som en oligopolmarknad. 
 
– Storbankerna kontrollerar så mycket av banksystemet att det är svårt för mindre nischbanker att slå sig in, säger han. 
 
En av bankerna som känner av svårigheterna är svenska Ekobanken, som likt Triodos grundar sin verksamhet på hållbarhet. Vd Annika Laurén ser en stor efterfrågan från potentiella kunder, men de har inte samma möjligheter som en storbank att erbjuda en komplett bankservice. 
 
– Det är lätt med kunderna. Om vi hade råd att annonsera så skulle det rasa in pengar. Men det är ju så väldigt svårt att komma åt betalsystemen, säger Annika Laurén och förklarar att de hämmas av att inte kunna erbjuda betal- och korttjänster, som kostar för mycket.   
 
Joakim Sandberg tror att nischbankernas svårigheter minskar incitamenten för storbankerna att jobba med hållbarhet eftersom de i praktiken inte utmanas av några små hållbara banker på den svenska marknaden. Storbankerna själva håller inte med. Alla säger att de jobbar aktivt med frågan och att den får allt större betydelse. 

Ökat fokus på hållbarhet 

Helena Mueller, som är hållbarhetskonsult på revisionsbyrån KPMG, säger att de svenska storbankerna inte har kommit lika långt i sitt hållbarhetsarbete som de ledande australiensiska eller anglosaxiska bankerna, men anser ändå att mycket har hänt i Sverige de senaste åren. 
 
– Vi har gått från att företag jobbat lite mer tillbakalutat och kanske tagit fram en hållbarhetsredovisning mer pliktskyldigt till att man i dag är mer framåtlutad och proaktiv. I dag handlar det inte bara om att skydda värde utan också om att skapa det. De svenska bankerna har satt ordentlig fart de senaste fem till sju åren efter finanskrisen, säger hon.
 
Flera av storbankerna uppger att arbetet med hållbarhet handlar om att ta vara på möjligheter, men också att det har drivits fram som en del av bankens riskanalys. Man vill till exempel inte investera i miljöförstörande bolag då det kan slå tillbaka ekonomiskt. Till en början förknippades hållbarhet inom näringslivet och även i storbankerna främst med miljöhänsyn. Sedan breddades begreppet till att även innefatta mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. På senare tid har korruptions- och skattefrågor också vuxit fram inom området. 
 
– Det jag har jobbat mest med sedan 2010 är att göra en förflyttning från miljö till hållbarhet, det vill säga helheten, förklarar Swedbanks hållbarhetschef, Amanda Jackson. 
 
Just helheten och att integrera hållbarhetsarbetet i den vardagliga affärsverksamhetens alla skrymslen och vrår är något som samtliga svenska storbanker uppger att de arbetar med. Hållbarhet är inte längre något som enbart CSR-ansvariga tittar på utan tanken är att fondförvaltare, inköpare, personalansvariga och alla andra anställda ska se till att ta ansvar för människor och miljö. På SEB säger hållbarhetschefen Cecilia Widebäck–West att de byggt in hållbarhetstankarna i nästan alla beslutsprocesser och hon har som långsiktigt mål att den egna tjänsten inte ska behövas. 

Ett varningens finger

Joakim Sandberg på Göteborgs universitet vill dock höja ett varningens finger för storbankernas pågående integrationsprocess. Han ser en risk i att hållbarhet införlivas för mycket i den vanliga förvaltningen då det kan minska fokus på själva hållbarhetsarbetet och leda till att anställda bara väljer att fokusera på de hållbarhetsfrågor som är direkt relevanta för avkastningen.    
 
– Integreringen har ett pris och det är att ambitionerna urvattnas, konstaterar han.
 
Handelsbankens vice vd, Katarina Berner Frösdal som är ansvarig för hållbarhetsarbetet i banken, håller inte med. Snarare kommer arbetet bli bättre och mer genuint om man kan få in det som en grundläggande värdering hos samtliga anställda på alla nivåer, resonerar hon.   
 
– Ju mer man får det integrerat i vardagen desto bättre kommer resultatet att bli, säger Katarina Berner Frösdal. 
 
De som jobbar med hållbarhet inom storbankerna tror att det miljömässiga och sociala ansvarstagandet kommer att integreras allt mer i den vanliga verksamheten. De spår också att bankerna kommer att jobba än mer aktivt med hållbarhet drivet av ökade krav från kunder och andra intressenter. 

Vädrar morgonluft

Annika Laurén tror att andra banker kommer att närma sig Ekobanken och deras sätt att göra affärer. Närmast till hands ligger de fristående Sparbankerna som ofta har en lokal förankring. 
 
– Jag tror att det blir en ny renässans att stödja bygden. Att man tydligare blir en samhällstillvänd bank än en vinst- och kapitaltillvänd bank, säger hon. 
 
Hon ser också stora tillväxtmöjligheter för den egna verksamheten, då hon hoppas kunna lösa det hämmande problemet med betaltjänster. 
När kommer ni lösa det? 
 
– Vi jobbar på det hela tiden. Inom de kommande fem åren i alla fall, säger hon. 
 
Kanske kan Ekobanken också få finansiell draghjälp av Triodos och de andra hållbara bankerna i GABV. Annika Laurén kan avslöja att de snart knackar på branschorganisationens inträdesport. 
 
– Vi siktar på att bli medlemmar i GABV 2015, säger Annika Laurén.

Fakta

  • Hållbara banker kan ha olika namn (t.ex. etiska, sociala). Normalt handlar det om att aktivt ta hänsyn till hur investeringar och utlåning påverkar människor och miljö vilket ofta går före vinstintresse. 
  • Triodos i Nederländerna startade som stiftelse 1971 och blev 1980 bank och har i dag tillgångar på över 90 miljarder kronor. Tillsammans med tyska GLS Bank, amerikanska Shore Bank och BRAC Bank i Bangladesh grundade de 2009 branschorganisationen GABV (Global Alliance of Banking Values). Den består i dag av 25 banker i 30 länder med ett samlat kapital på 100 miljarder USD. 
  • Exempel på svenska hållbara banker är Eko­banken och JAK Medlemsbank. De svenska storbankerna uppger att de jobbar aktivt med hållbarhet, men sägs ligga efter banker i Australien, Storbritannien och Kanada som jobbat längre och mer aktivt med frågan. 

Mer på civilekonomen.se