Snabb karriär inom handeln

Drygt en av tio, eller 11 procent, av de som har ett jobb att gå till i Sverige jobbar inom detaljhandeln. Det är en stor arbetsgivare vars omsättning under 2014 uppgick till 610 miljarder kronor, enligt siffror från arbetsgivarorganisationen Svensk Handel och HUI Research. Trots sin storlek lockar branschen få akademiker. Men de senaste tio åren har utvecklingen med kedjebildning, digitalisering och global konkurrens förändrat rekryteringsbehovet.
– Vi ser att handeln i allt högre grad efterfrågar akademisk kompentens och våra stora företag är alltid i behov av akademiker. Civilekonomutbildningen är en bred utbildning som gör att man blir attraktiv hos arbetsgivarna. Kompetens inom bland annat affärsutveckling, marknadsföring, kommunikation, logistik, inköp och digitalisering är högintressant, säger Helen Rönnholm, näringspolitisk expert på Svensk Handel.
– Många har förutfattade meningar som att man inte kan tjäna pengar inom handeln och att det inte finns några karriärmöjligheter. Det är helt fel.

Ikea och H&M lockar
Trots att detaljhandeln är en stor, stabil och växande arbetsgivare till civilekonomer så är det få ekonomstudenter som ser sin framtid här. Undersöknings- och medieföretaget Universums Företagsbarometer 2015 bland ekonomstudenter visar att bara 7 av de 30 mest populära arbetsgivarna är detaljhandelsföretag eller inriktade mot konsumentvaror. Även om Ikea och H&M hamnar i topp efter Google lyser andra stora handelsföretag med sin frånvaro när ekonomstudenter rankar attraktiva arbetsgivare. Ica återfinns först på plats 27.

Varför är då intresset från unga civilekonomer och övriga akademiker så lågt för en växande bransch med stort sug efter kompetens?
– Det ligger handeln i fatet att många studenter jobbar extra. Handeln blir en genomgångsbransch, inget färdigutbildade ser som karriär, säger Thomas Andersson, detaljhandelsforskare vid högskolan i Skövde.
Han tror att den statushöjning som nu pågår i form av fler rekryterade akademiker kommer att öka självförtroendet för handeln och drar paralleller till banksektorn.
– För 25–30 år sedan var det få högskoleutbildade personer som jobbade på ett vanligt bankkontor. I dag är det svårt att hitta någon på en bank som inte har en högskoleutbildning. Andelen akademiker stiger stadigt årligen inom handeln, men från mycket låga nivåer. Just nu har ungefär 20 procent av de anställda inom detaljhandeln en eftergymnasial utbildning, säger Thomas Andersson.

Efterfrågan på akademiker ökar
Jens Nordfält är assistant professor vid Handelshögskolan i Stockholm, och tills nyligen rektor och dean för detaljhandelsutbildningarna vid Center for Retailing. Han ser hur efterfrågan på akademiker inom detaljhandeln ökar.
– För de allra flesta studenter är det kontorsjobben som lockar, alltså inte direkt i butik. Handelsföretagen har alla typer av uppdrag, ekonomistyrning, marknadsföring, ledarskap, strategier av olika slag som var man ska expandera butiksnätet eller hur butikerna ska utformas. Men det är fortfarande så att tillverkningsföretagen är bättre på att visa på karriärvägarna för akademiker, säger Jens Nordfält som har byggt upp såväl Icas forskningsstiftelse, Hakon Swenson Stiftelsen, som Handelshögskolans Center for Retailing. Han jobbar aktivt med att akademisera detaljhandeln.
Enligt Civilekonomernas karriärrapport Tre år efter examen har antalet civilekonomer som jobbar inom detaljhandeln ökat marginellt de senaste 20 åren. I dag är andelen medlemmar i Civilekonomerna som jobbar inom detaljhandeln ungefär 10 procent, år 1994 låg andelen på 8 procent.
Nina Forssblad, karriärexpert hos Civilekonomerna tror, som Jens Nordfält, att handelsföretagen behöver berätta mer om de karriärvägar som finns.
– Detaljhandeln har inte varit med på mässor och liknande i samma omfattning som redovisningsbyråer exempelvis. Tittar man som student på ett företag för att söka jobb är det inte säkert att man kopplar ihop en ekonomisk specialistroll med en klädkedja, säger hon.
– Många börjar inom detaljhandeln som extrajobb. Där borde företagen bli bättre på att marknadsföra sig mot sina anställda som studerar, och mot studenter över huvud taget och visa sina karriärvägar, säger Nina Forssblad.

Vad kan handeln göra mer för att locka attraktiv arbetskraft till branschen?
– För att öka attraktiviteten till handeln för civilekonomer och akademiker har Civilekonomerna arbetat för att försöka utveckla kollektivavtalen. Det finns många varianter som kan hittas. Ett exempel kan vara att reglera enskilda överenskommelser mellan chefen och medarbetaren inom ramen för kollektivavtalen. Hittills har tyvärr inte dessa frågor fått genomslag, säger Ulrika Emteryd, ombudsman på Civilekonomerna.

Mängder av chefer behövs
Ser man på privatanställda civilekonomer så är detaljhandeln den femte mest populära branschen att söka sig till, enligt Civilekonomernas lönestatistik, närmast efter industri, offentlig sektor, tjänsteföretag och banksektorn. Att vara butikschef och utbildad civilekonom är ganska ovanligt bland Civilekonomernas medlemmar, även om utbildningen med inriktning mot marknadsföring lämpar sig för jobbet. Specialistroller eller enhetschefer är desto vanligare.
– Rekryteringsbehovet inom framför allt de stora företagen är enormt. Bara Ikea och H&M behöver rekrytera stora mängder chefer varje år eftersom de växer så globalt. Tidigare har man oftast rekryterat internt, men det räcker inte längre, säger Jens Nordfält.
Och intern rekrytering är vanligt inom detaljhandeln. Enligt Helen Rönnholm på Svensk Handel är handeln en snabb karriärväg för den som är sugen.
– För civilekonomer finns jobben främst inom de stora kedjorna. Handeln har en tradition att ge stort ansvar tidigt i karriären och av att uppmuntra interna karriärer. Det är vanligt att unga får ledarroller tidigt. Många går från butiksarbete till huvudkontor och ända upp i koncernledning, säger Helen Rönnholm.

Många möjligheter för ekonomer
Klädkedjan Kappahl med 400 butiker i Norden och Polen har en intern policy som säger att sju av tio nyckelpersoner ska vara internrekryterade, med andra ord goda karriärmöjligheter:
– Vi har cirka 75 civilekonomer anställda. Samtliga våra inköpare, controllers och inköpsassistenter är civilekonomer, några av dem har inriktning textilekonom. Vi har även civilekonomer på vår finansavdelning. Civilekonomexamen är en bra grundutbildning, den ger ett affärsmässigt synsätt, ekonomiska termer och kommersiellt affärstänk. Sedan vill vi att man ska kunna koppla samman mode med detta, säger Kajsa Räftegård, hr- och kommunikationsdirektör för Kappahl.
Även hos Ica är en av de största akademikergrupperna just civilekonomer.
– Vi har många olika befattningar för civilekonomer; inom marknad, analys, controlling, försäljning, bank, försäkring och företagsledare bara för att nämna några. Vi erbjuder många möjligheter att utvecklas i snabb takt och man får möjlighet att jobba i en verksamhet där entreprenörskap, hållbarhet och kundservice är viktigt, säger Ola Fernvall, chef för externkommunikationen hos Ica-gruppen.
Ikea har ungefär 13 500 medarbetare i Sverige, varav ungefär 6 500 personer är anställda inom Ikeas kontorsverksamhet.
– De stora har etablerat sig som attraktiva arbetsgivare som erbjuder många karriärvägar och mycket utveckling. De ses som spännande, moderna, internationella och jobbar mycket med eftertraktade frågor som socialt och miljömässigt ansvar, säger Helen Rönnholm och pekar bland annat på att detaljhandeln är med och driver stora delar av den utveckling som nu sker i samhället med miljöfrågor, tekniska lösningar och internationell konkurrens.
– Att vara med och driva den utveckling som nu sker är spännande. De stora företagen har hundratals olika titlar och många olika tjänster för civilekonomer som inte syns om man bara tittar på företagets webbsida, säger Helen Rönnholm.