Så märker svenska ekonomer i London av brexit

Morgonen efter omröstningen fick Eva Sheppard ett finger pekat på sig: ”Jag har röstat för brexit så att du åker ut!”. Det var en kollega som pekade och Eva Sheppard tror att den tuffa konkurrensen drev på.
– En viss avundsjuka låg säkert bakom, det är inte många kvinnor inom vår nisch. Men en del var nog ren okunskap, många trodde brexit skulle betyda att utländska medborgare skulle bli tvungna att lämna landet ganska snabbt.

Eva Sheppard är civilekonom från Stockholms universitet. Efter examen 1993 började hon arbeta på Handelsbanken och kom sedan till London i början på 00-talet. Efter några år på bankjätten HSBC gick Eva till EFG Private Bank, där hon är senior bankdirektör för en portfölj av internationella kunder.

Läs även: Störst löneskillnad i finanssektorn

I dag är Eva Sheppard på väg vidare i karriären. Hon byter i sommar till en mindre kapitalförvaltare, Stonehage Fleming, där hon kommer att vara ansvarig för en av deras kundfamiljer. Eva blir enda europén på kontoret och hon har fått många frågor om sin situation.
– Hur ser jag på min svenska anknytning, om och när tänker jag åka ”hem”? Har jag någon fastighet i Sverige?

Men trots brexit har Eva Sheppard inga flyttplaner.
– Här finns ett brett register av människor, intressanta kunder och marknaden är global. I London finns kontaktytorna och möjligheterna.

Driver en start up

För Christer Holloman har brexit nästan uteslutande varit positivt. Han gör nämligen succé med sitt startup-företag Divido, som är en digital plattform för avbetalningstjänster mellan banker, butiker och konsumenter.
– Vi har skrivit avtal med varumärken som BMW och andra multinationella aktörer. För dem är det oerhört viktigt att ha trygg teknik både inom och utanför EU.

Läs även: Ny bilfabrik i Sverige efter studentstartup

Christer Holloman är från Umeå, tog sin civilekonomexamen 2004 på universitetet där, fick sedan ett uppdrag på Svenska Handelskammaren i Storbritannien och blev kvar. Han har under åren ansvarat för digital produktutveckling på bland annat mediejättarna Daily Mail och The Times.

Divido startades för bara ett par år sedan, har lyckats dra in miljoninvesteringar och finns både på nätet, mobilen och ute i fysiska butiker. Företag har på kort tid växt till 25 anställda.
– Jag har inte märkt av någon främlingsfientlighet. Inte heller är det något jag behövt hantera med min personal. Kanske för att jag är svensk och vi har gott rykte, kanske också för att de flesta av oss både bor och arbetar i multikulturella London.

Brexit chockade alla

Ulrika Harrison är ekonomichef på Svenska kyrkan i Storbritannien. Brexit var inget hon eller resten av personalen trodde skulle hända.
– Efter omröstningen var alla mer eller mindre chockade, men stämningen har lugnat sig.

Sammanlagt är de 13 anställda varav de flesta har så kallade lokala kontrakt, alltså anställda enligt brittisk lag. Så även Ulrika Harrison. Det har slagit henne att kanske söka dubbelt medborgarskap. Men det är en komplicerad process, bara blanketten är 85 sidor.

– Till exempel ska alla resor till och från Storbritannien redovisas under tiden man bott här. Dessutom kostar det en massa pengar, så nej tack, det är inte aktuellt.

År 2000 gick Ulrika Harrison ut som civilekonom från Mälardalens högskola och hon har också en magisterexamen. I Sverige arbetade Ulrika som redovisningschef på Skanska och det var genom jobbet hon träffade sin engelska man Rob och kom att långpendla under några år. Ulrika flyttade så småningom över, fortsatte på Skanska och sedan kom tre barn i rask takt. Parallellt som föräldraledig passade Ulrika på att skaffa sig en så kallad chartered accountat, den brittiska legitimationen för civilekonomer.
– Det är ett måste här, du räknas inte utan den.

Läs även: Redovisning hetast för unga ekonomer

Efter EU-omröstningen har Ulrika och hennes man sagt att det inte är omöjligt att de flyttar tillbaka till Sverige, inte heller att de hamnar någon annanstans i världen.

– Som familj sitter vi inte fast här. Vi känner oss alla ganska mixade i våra nationaliteter.

Norgeavtal bästa lösningen

Kommerskollegium har på uppdrag av regeringen tittat närmare bland annat på vad som kan hända med den fria rörligheten för tjänster efter brexit. Tomas Lindell är författare till utredningen.
– Det enklaste för den som vill arbeta i Storbritannien efter brexit skulle vara ett EU-avtal som det Norge har. Fri rörlighet för arbetskraft gäller, uppehålls- eller arbetstillstånd behövs inte och svenska liksom andra EU-länders yrkeskvalifikationer erkänns.

Mikael Andersson är förhandlingschef hos Civilekonomerna. Många av förbundets medlemmar utomlands är verksamma inom just bank och finans. För medlemmar i landet och för de som är på gång att ta steget ut i världen är rådet att följa utvecklingen noggrant.

– Brexit handlar också om vad som händer med Londons attraktionskraft som finanscentrum. Var observant på vad som händer, vilka är signalerna? Har de stora bankerna flyttplaner och börjar kapitalet flyttas från London? Vad händer med bostadsmarknaden? Se på utvecklingen ur ett karriärperspektiv, råder Andersson.