Roboten kan bli din vän
Den snabba digitaliseringen av information gör att allt fler arbetsmoment kan automatiseras – alltså hanteras av teknik. När smart programvara sköter processer i människans ställe talar man om robotisering.
Och robotarna har för länge sedan tagit klivet från industrin till kunskapssamhället. Finska konsultföretaget Opus Capita använder exempelvis en mjukvarurobot för att hantera lönedata åt en av sina största kunder.
– Tidigare gick våra anställda igenom tusentals Excel-filer för att hitta avvikelser. Nu sköter roboten genomgången av filerna, och personalen kan koncentrera sig på själva fellistan, säger Sverigechef Ulla Hemmi.
Ännu så länge handlar det om enkla, monotona och repetitiva arbetsuppgifter. Men i takt med att tekniken utvecklas kommer fler avancerade moment att automatiseras, enligt Ulla Hemmi.
– Nästa steg är artificiell intelligens där robotarna kan dra egna slutsatser och se trender utifrån ekonomisk data. Är det sannolikt att företagets elförbrukning plötsligt är så här hög jämfört med samma månad föregående år?
Är det rimligt att försäljningen ligger på den här nivån?
Christian Sandström är docent i nationalekonomi vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, där han forskar om digitala teknikskiften och hur de påverkar företag och arbetsmarknad – ett område som fått stor uppmärksamhet den senaste tiden.
– Men det är inget unikt att arbetstillfällen försvinner, det är så ekonomisk tillväxt sker. När traktorerna kom kunde en del av bönderna göra annat och samhällets kaka växte. Utmaningen är att flytta över sysselsättningen till andra områden, konstaterar Christian Sandström.
Samtidigt finns en stor skillnad i dag jämfört med tidigare tekniska revolutioner.
– Industrialismen gjorde människan kapabel att hantera stora mängder fysisk kraft. Digitaliseringen gäller inte fysisk materia, utan den intellektuella beräkningsdimensionen.
Konsekvensen är att även kunskapsintensiva jobb ersätts med teknik. Något som förstås påverkar akademiska yrken.
– Digital teknik gör människor mer intelligenta. De som kan använda tekniken blir högproduktiva. Om inte ersätter tekniken deras jobb. Vi kommer att få se en ökad polarisering, säger Christian Sandström, som även är knuten till forskningsinstitutet Ratio.
Ljus framtid
Ekonomer som inte vill riskera att bli utkonkurrerade av maskiner måste satsa på att skapa affärer – hantera siffror får robotarna göra. Christian Sandström spår en ljus framtid för de som har en sådan skapande ådra.
– När allt är tillgängligt online handlar det om att identifiera användarbehov och sedan koppla ihop det med resurserna som tillgodoser behoven. För detta behövs entreprenöriellt kunnande.
Christian Sandström poängterar också att ekonomer måste bredda sina kunskaper för att stå starka mot robotarna.
– Den tvärvetenskapliga
aspekten blir allt viktigare. Du måste även förstå teknik och se samband med produktionen.
Utmaningen för samhället är alltså att skapa nya jobb när gamla försvinner.
– Annars har vi problem. Nya arbetstillfällen skapas i regel av nya företag, det måste därför bli enklare att starta och utveckla nya företag och att anställa, anser Christian Sandström.
Manar till vaksamhet
Anna Breman är makroanalytiker på Swedbank, doktor i nationalekonomi och expert i framtidsminister Kristina Perssons analysgrupp om framtidens arbetsmarknad, som ska presentera sina resultat 2016.
Hon delar bedömningen att ekonomer måste vara vaksamma för att inte riskera att konkurreras ut.
– Det sämsta man kan göra är att förvänta sig att jobbet kommer att se ut som det alltid har gjort. Förlorarna på arbetsmarknaden är de som sitter fast i mycket rutiner och inte har förmåga till omställning.
Hon nämner löneadministration som ett område där rutinarbete redan alltmer ersätts av avancerade dataprogram.
– Det blir överlag allt viktigare att kunna hantera strategiska frågor och att vara kreativ. Många funktioner kommer att kräva lite av en forskningsinriktning, menar Anna Breman.
Hennes råd är att komplettera sin kompetens och att satsa på de områden där tillväxten finns.
– Kontinuerlig vidareutbildning under arbetslivet är viktigt. Det gäller att bli expert på ett område eller att bredda sin kunskap. Mitt råd är att bli väldigt spetsig eller väldigt bred. Det är exempelvis bra att fördjupa sig inom områden som ligger nära produktutveckling och att jobba nära it.
Vinnare och förlorare
Social förmåga, kundkompetens och kunnande inom ledarskap och management blir också mer betydelsefullt, enligt Anna Breman. Avancerad rådgivning och ökad kundnöjdhet står alltmer i fokus.
Hon tror också att robotiseringen leder till större polarisering mellan yrken, men också inom yrken.
– Det kommer att finnas både vinnare och förlorare bland dagens ekonomer.
Liksom Christian Sandström oroas Anna Breman över att den generella arbetslösheten i Sverige kan komma att öka.
– Risken är att vi inte har tillräckligt bra matchning eftersom omställningsförmågan är för låg.
Redovisning är ett av de områden där robotiseringen väntas slå igenom hårdast. Branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer & rådgivare, FAR har därför bett konsultföretaget Karios Future att titta närmare på effekterna av automatisering. Undersökningen bygger vidare på en tidigare framtidsstudie med sikte på 2025.
– Nu tittar vi mer i detalj på just robotiseringen. Vi lyfter fram goda exempel på företag som kommit en god bit på vägen och jämför med utvecklingen i andra branscher. Resultaten publiceras till våren, säger Bengt Skough, rådgivare och specialist på FAR.
Leder till ökad kvalitet
Redan nu står det dock klart att den digitala revolutionen innebär stora förändringar för dem som erbjuder redovisningstjänster.
– Många arbetar i dag manuellt med det som kommer att göras automatiskt i morgon. Jag ser en utveckling där redovisaren blir mer av en controller som arbetar aktivt nära kunden.
Bengt Skough tror därför att automatiseringen leder till en högre kvalitet. Mindre företag som köper redovisningstjänster kommer att få större insikt i sin verksamhet eftersom konsultrollen innebär mer fokus på företagets utveckling och framtid.
– Men det gäller förstås att den som levererar tjänsten kan motivera varför kunden ska köpa tjänsten. Många behöver också vidareutbildning för att kunna tolka och kommunicera med kunden.
Även företagens ekonomiavdelningar utmanas i och med att digitaliseringen öppnar för ökade produktivitetskrav. Det gäller att motivera sin existens i allt större utsträckning, annars är risken att administrationen outsourcas, enligt Bengt Skough.
– Teknik- och systemleverantörerna måste också vara på tå. Det finns redan i dag digitala verktyg som kodar delar av informationen från exempelvis en faktura. Utmaningen är att tolka all information och alla standards. I Finland, där man har mer enhetlig standard för elektroniska fakturor, har digitaliseringen kommit mycket längre.
Ökad konkurrens om jobben
Den digitala revolutionen slår även mot ekonomer som har mer kvalificerade arbetsuppgifter inom redovisning. Konkurrensen om de mer avancerade uppdragen kommer att öka när rutinjobben sväljs av robotarna.
– Fler kommer att erbjuda kvalificerade tjänster vilket leder till en ökad priskonkurrens. Här är prissättningsmodellerna mycket intressanta. Att ta betalt per timme är förödande när moment tas över av robotar som gör dem på en bråkdel av tiden. Vi kommer att få se mer av värdefakturering och fasta priser, säger Bengt Skough.
Han bedömer att en tredjedel av de anställda i branschen redan är väl rustade för framtiden.
– Ytterligare en tredjedel är ”konvertingsbara”. Och resten kommer att på sikt få göra något annat. Men jag ser bara möjligheter för etablerade civilekonomer, de har generellt en god förståelse för hur företag fungerar och kan analysera. Men det gäller att vara innovativ och se nya behov.
Bengt Skough delar uppfattningen att det gäller att tänka brett.
– Ofta saknas insikt om vad ekonomer kan hjälpa till med. Jag pratade nyligen med en domare som sa att domstolen ger merparten av alla utredningsuppdrag till advokater fast det är mycket som ekonomer skulle kunna göra.
De nya jobben
Hur ser då framtidsutsikterna ut för olika typer av ekonomjobb? I fjol presenterade Stiftelsen för strategisk forskning en mycket uppmärksammad rapport med slutsatsen att 53 procent av svenska jobb finns i yrken som kan automatiseras inom 20 år.
I den uppföljande studien ”De nya jobben i automatiseringens tidevarv” har Stefan Fölster, adjungerad professor i nationalekonomi vid KTH i Stockholm och chef för Reforminstitutet, undersökt dynamiken på arbetsmarknaden och projicerat var de nya jobben växer fram.
För ekonomer är slutsatserna glädjande. Förutom för bokförings- och redovisningsassistenter är efterfrågan god (se ruta).
– Det är inte så mycket yrken som olika arbetsmoment som ersätts av maskiner, säger Stefan Fölster.
I studien har han undersökt den faktiska utvecklingen för olika yrken 2006–2011. Dessutom med hjälp av experter tagit fram en efterfrågeprognos 20 år framåt.
Han ser flera förklaringar till att efterfrågan på de flesta ekonomer, trots automatiseringen, ökat – och förväntas fortsätta öka.
En är att utbudet av varor och tjänster blivit mycket större, likaså handeln utanför Sverige.
– En större komplexitet och mer regleringar ökar behovet av redovisningsekonomer. Likaså är det ett större sortiment som ska marknadsföras och säljas. Efterfrågan på marknadsförare motverkas dock när digitala aktörer som Google får allt större inflytande, säger Stefan Fölster.
Ökad komplexitet gör att verksamheter bryts till mindre enheter, vilket ökar behovet av kvalificerade chefer. Likaså kräver ett allt större regelverk fler specialister.
– Eftersom den digitala världen också skapar nya möjligheter för ekobrottslingar skapas nya arbetsuppgifter för ekonomer som har kunskap om hur kriminaliteten kan stoppas.
Även de som sysslar med organisationsfrågor gynnas av internationalisering och mer komplexa interna strukturer, enligt Stefan Fölster.
Bland förlorarna finns, förutom de som sitter med rutinartad bokföring, handläggare på exempelvis banker och försäkringsbolag.
– En robot kan faktiskt förstå kunden bättre eftersom den hela tiden lär sig av sina erfarenheter, säger Stefan Fölster.
Även fondförvaltare finns bland de ekonomer som missgynnas av digitaliseringen.
– De har levt gott i många år på förvaltningsavgifterna. En robotiserad förmögenhetsförvaltning som ger smarta råd är transparent och har inga dolda avgifter. Det är en stor grupp som får ökad konkurrens.
Inga strategier
Sammantaget slår automatiseringen negativt mot den totala sysselsättningen, något som visat sig i exempelvis USA.
– Sverige är däremot ett undantag som lyckats hålla uppe sysselsättningen med reformer. Vad som händer i framtiden beror på hur snabbt man underlättar för nya jobb att skapas, säger Stefan Fölster, som i höst kommer med en ny bok om robotiseringens konsekvenser.
De arbetsgivare som Civilekonomen talat med säger att de följer utvecklingen kring digitalisering, men de tycks överraskade nog inte ha några robot-strategier.
– Våra tankar följer de allmänna trenderna. Vi har inte undersökt närmare vad det kommer att betyda för oss, säger exempelvis personaldirektör Lotta Halling på Skatteverket.
