Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Rätt skydd om olyckan är framme

Den som råkar ut för skada eller sjukdom och därför inte kan jobba kommer snabbt se pengarna sina. Enda sättet att skydda sig är via rätt försäkring. Men hur hittar man i djungeln av basbelopp, procentsatser och karensdagar? Civilekonomen visar vägen.

För att försäkra sig om att inte bli utblottad vid en långvarig sjukfrånvaro gäller det att ha koll. Pengar som vanligtvis trillar in på kontot uteblir om du inte är rätt skyddad. Även den som tror sig ha försäkrat sin inkomst vid sjukdom kan åka på en nit.
– De flesta har ett okej skydd, problemet är att man inte vet vad det består av, säger försäkringsmäklaren Ingemar Sandehult.
Han säger att det viktigaste steget är det första. Se över din ekonomi och dina behov av skydd. Ju mer ansträngd din ekonomi är, desto viktigare blir det att säkra din inkomst vid sjukdom eller skada.
Den som inte kan jobba ersätts de första två veckorna av sin arbetsgivare. Sjuklönen är då 80 procent av den vanliga lönen, oavsett hur hög den är. Men redan efter två veckors frånvaro kan det bli värre. Då kliver Försäkringskassan in och tar över ersättningen med sjukpenningen. Även den ligger närmare 80 procent av lönen, men endast upp till en lön bestående av sju och ett halvt prisbasbelopp, 330 000 kronor med årets nivåer. Den som tjänar mer än så kommer alltså ändå inte få ut mer i sjukpenning.
– Värst är det för den som har en hög lön och utnyttjar den till fullo varje månad. Till exempel unga som tjänar bra, men har belånat sig för att komma in på bostadsmarknaden. Då kan det plötsligt bli tufft att betala, säger Ingemar Sandehult.

Koll på karenstiden
Den som är anställd via kollektivavtal, eller hos en arbetsgivare med ett liknande avtal, kommer dock att få hjälp. Med avtalet kommer en försäkring som betalar ut ytterligare tio procent av din lön i ersättning. Vill du få ut ännu mer krävs det ytterligare en försäkring. Via en så kallad gruppförsäkring kan du nå upp till hela din lön.
– Det är väldigt vanligt, men frågar du något av de större försäkringsbolagen om det, är det inte säkert att de har koll. De är inte vana vid att jobba med gruppförsäkringar. Kontrollera det med ditt fack i stället. Civilekonomerna har en gruppförsäkring, säger Ingemar Sandehult.
Tuffare är det för den som jobbar för en arbetsgivare utan avtalad försäkring, eller vanligare; den som driver egen firma. Då krävs det att man själv tecknar en sjukförsäkring som kan täcka bortfallet av inkomst, motsvarande det som den med kollektivavtal har. Men det är viktigt att ha koll på karenstiden. Försäkringen träder i kraft först efter 90 dagar. Klarar du dig inte med kraftigt reducerad inkomst de första månaderna ligger du alltså illa till.
– Det är en del som kontaktar mig och undrar varför de inte får någon ersättning. Det handlar inte om att de inte är sjuka. Antingen bedöms de kunna jobba trots sin sjukdom eller skada, eller så har de inte varit arbetsoförmögna tillräckligt länge, säger Ingemar Sandehult.
Okunskap om vad en försäkring faktiskt innebär kan alltså vara förödande för den som inte längre kan jobba. Christina Meder är jurist på Konsumenternas försäkringsbyrå. Precis som Ingemar Sandehult tycker hon att brist på kunskap är det största problemet när det kommer till försäkringar. Där tycker hon att försäkringsbolagen själva har en del i skulden.
– De är väldigt bra på att berätta vad de erbjuder, men sämre på att berätta om karenstider eller vilka sjukdomar som täcks av försäkringen. Ofta vet man inte att man saknar skydd mot en viss typ av diffusa smärtor eller skador. Det föder så klart en frustration, säger hon.
Nya branschriktlinjer gör tydligt att säljargument inte ska blandas ihop med fakta, men trycket är fortfarande högt på försäkringstagaren att själv känna till sina villkor. Ofta har försäkringsbolagen samma namn på sina försäkringar även om de innebär olika saker. Christina Meder anger ytterligare en sak som många inte vet om. Den försäkring du tecknar i Sverige kan i själva verket ha en utländsk försäkringsgivare. Då är det ett annat lands motsvarighet till Finansinspektionen som sköter tillsynen.
– Är försäkringen tecknad i Sverige bör svensk lag gälla. Kontrollera ändå försäkringsvillkoren, om de hänvisar till utländsk rätt och var en eventuell tvist ska lösas, för att undvika obehagliga överraskningar.

Försäkrar sig i onödan
Osäkerheten gör att många kanske tecknar extra försäkringar i onödan. Både Ingemar Sandehult och Christina Meder bedömer problemet som litet, men risken finns där. Eftersom du vid arbetsoförmåga inte kan få mer i ersättning än vad du hade i lön är det onödigt att försäkra sig upp över öronen.
– Försäkringsbolagen har ju koll på det här och kan kontrollera i ett gemensamt skaderegister. När du når 100 procent så drar vi i bromsen. Då har det ingen betydelse om du är tecknad hos flera olika bolag, säger Ingemar Sandehult.
En skillnad är dock vid så kallad medicinsk invaliditet. Får du bestående men av en skada eller från vissa sjukdomar får du ut ett engångsbelopp. Ersättningen kommer från din olycksfallsförsäkring och baseras på hur omfattande din invaliditet anses vara och hur mycket du valt att betala för försäkringen. Har du flera försäkringar som omfattar medicinsk invaliditet är det inget som hindrar att du får betalt flera gånger för din skada. Dessutom kan du i vissa fall försäkra dig mot ekonomisk invaliditet, minskad arbetsförmåga.
– Men samma sak gäller här, du måste vara påläst. Det finns en rätt snäv lista på vilka sjukdomar som omfattas av medicinsk och ekonomisk invaliditet. Det kan skilja sig mellan försäkringsbolagen, säger Christina Meder.
Inom civilekonomers yrken är det sällan som man utsätts för de risker som vanligtvis förknippas med arbetsskador. Tunga lyft eller farliga maskiner är ovanliga. I stället kan det röra sig om stressrelaterade sjukdomar, eller hjärt- och kärlsjukdomar.

Få sjukskrivningar
Kristina Alexanderson är Sveriges första professor i socialförsäkring och leder en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin på Karolinska Institutet. Hon beskriver civilekonomer som en grupp med få sjukskrivningar.
– Är du pianist med en bruten hand är det lätt att se att du inte kan jobba. Men som civilekonom kan man ofta jobba trots att man har en fysisk skada. Därför utgörs en stor andel av sjukskrivningarna i stället av psykiska diagnoser än i andra, fysiskt tyngre jobb.
Ett ben i gips behöver alltså inte innebära att du får ut några pengar på försäkringen. Om du inte kan ta dig till jobbet på annat sätt än med taxi under gipsperioden kan du dock få hjälp med att betala de resorna. De sjukdomar och skador som anses hindra en civilekonom från att jobba är i stället svårare att se på ytan.
– Att bedöma arbetsförmågan vid en depression är inte alltid så enkelt. Det beror både på allvarlighetsgraden och vilken typ av funktionsnedsättning sjukdomen innebär för den enskilda personen, säger Kristina Alexanderson.

Dröjer med att söka
Däremot anser hon inte att risken är så stor att man nekas ersättning om man faktiskt inte kan jobba. Hon får stöd i statistiken. Enligt Länsförsäkringar är det bara fyra procent av de som anmäler arbetsoförmåga till försäkringsbolaget som nekas ersättning.
Problemet är i stället attityden hos den enskilde. Många blundar för varningstecknen. Eftersom psykiska besvär fortfarande i viss mån är stigmatiserande dröjer många med att söka hjälp.
– Vissa psykiska sjukdomar medför en lång återhämtningstid. Därför är det viktigt att man uppmärksammar dem tidigt.
Väntar man för länge med att sjukskriva sig kan man tvingas vara borta från jobbet mycket längre. Det medför i sin tur förändringar för ersättningen. Efter att 90 dagar har gått har du bara rätt till ersättning från Försäkringskassan om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare. Efter 180 dagar om du inte kan utföra något arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
– Bedömer man att du kan återvända till ditt vanliga jobb inom ett år så fortsätter utbetalningarna. Annars är risken att du kan omplaceras till ett jobb med en lägre lönegrad, säger Ingemar Sandehult.

Mer på civilekonomen.se