Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Danderyds Sjukhus hjärtsektionen. Foto: Carin Wesström

Offentlig sektor behöver ekonomer!

För ekonomer som vill göra samhällsnytta och jobba närmare politiken finns anledningar att jubla. Till följd av pensionsavgångar är den offentliga sektorn i stort behov av kvalificerade ekonomer – i synnerhet på chefsnivå.

Ekonomer som vill satsa på en karriär inom offentlig sektor har goda möjligheter de närmaste åren.
– Det finns ett stort rekryteringsbehov, inte minst av ekonomer som är intresserade av att bli chefer – till exempel ekonomichef, förvaltningschef, kommunchef eller landstingschef. Som ekonom är man gångbar i många olika roller, säger Caroline Olsson, sektionschef på avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.
Enligt siffror från SKL fanns det 2014 totalt 6 395 ekonomer inom landets kommuner och landsting, varav 5 539 personer tillhörde gruppen Handläggare Ekonomi (till exempel revision och redovisning) och 856 personer gruppen Ledning Ekonomi (till exempel ekonomichefer). Inom Handläggare Ekonomi är 1 525 personer 55 år eller äldre och inom Ledning Ekonomi är 314 personer 55 år eller äldre. Alltså är det 28 procent av den tidigare och 37 procent av den senare kategorin som kommer att behöva ersättningsrekryteras inom en tioårsperiod till följd av pensionsavgångar.

Läs också: Det går att göra karriär i offentlig sektor

Nära till beslutsvägarna
Trots att medellönen är något lägre än i privat sektor (se faktaruta för exempel) lockas många ekonomer av offentlig sektor för att de får jobba nära politiken och mitt i välfärden – helt enkelt göra samhällsnytta, enligt Caroline Olsson. Samtidigt kan just detta vara en utmaning, framför allt om man kommer från det privata näringslivet där vinstintresset vanligen är huvudsaklig drivkraft. Inom offentlig sektor handlar det om en balansgång. Å ena sidan ska verksamheten ha en god ekonomi, å andra sidan ska den tjäna medborgarna. 
– Man ska vara medveten om att det är en politisk verksamhet med öppenhet. Man kan hamna i rampljuset och få ta kritik, speciellt som chef. Men det beror ju på ens arbetsuppgifter också. Många ekonomer inom offentlig sektor jobbar långt ifrån politiken i sin vardag, säger hon.  

Fördomar på skam
Byråkratisk, trög, hierarkisk – de negativa orden om offentlig sektor kan dugga tätt. Men de personer som Civilekonomen har pratat med framför snarare en motsatt bild som visar på variationsrikedom i arbetet och goda förutsättningar för att göra karriär. Det finns enormt stora möjligheter att skifta arbetsuppgifter och ta sig an utmanande uppdrag, enligt Caroline Olsson.
– Dessutom finns det jobb i hela landet – både i storstadsregioner och på landsbygden. Arbetstillfällena är inte koncentrerade till olika kluster. Man brukar också kalla offentlig sektor för den mest jämställda sektorn, eftersom det finns en kultur där det är okej att ha familj och vara förälder. Det finns ett väldigt bra grundtrygghetspaket som lockar, säger hon. 

Läs också: Fyra trender för framtiden

Också inom staten öppnas goda möjligheter. Statistik från Arbetsgivarverket visar visserligen inte hur det framtida rekryteringsbehovet ser ut, men historiken kan ändå ge en fingervisning. År 2000 var cirka 245 000 personer anställda i staten, vilket har minskat till 240 000 personer år 2014. Under samma tidsperiod har andelen ekonomer inom statliga myndigheter gått emot strömmen och ökat från 6 311 personer år 2000 till 9 764 år 2014. Delvis beror ökningen på att statliga verksamheter har fått ett högre tryck på sig om att vara effektiva, enligt Roger Vilhelmsson, chefsekonom på Arbetsgivarverket. 
– Effektivitet är något som ekonomer är skickliga på och yrkesgruppen blir därför populär bland arbetsgivarna. Vi har heller ingen anledning att tro att effektiviseringskraven kommer att minska framöver.

Karriärmöjligheter lockar
Enligt Arbetsgivarverkets enkäter är det återigen främst viljan att göra samhällsnytta och karriärmöjligheterna som får ekonomer att vända sig till staten. Roger Vilhelmsson berättar att den gamla och seglivade fördomen om staten som en hierarkisk och långsam arbetsgivare inte längre stämmer. 
– Förut gjorde man ett slags tjänste-titelkarriär. Man jobbade ett par år på en position och fick därefter en befordran till en annan position med fasta uppgifter. I dag är det mycket mer flexibelt. Man gör karriär genom att byta arbetsuppgifter och de kan skifta från år till år, säger han. 

Fakta

Fakta:
För en ekonom som tog examen 2001–2005 och arbetar i privat sektor är medellönen i dag 45 500 kronor, i kommuner och landsting 40 800 och inom staten 41 200. Medellönen för samtliga sektorer är 44 200. Löneexemplet baserar sig på en controller som rapporterar indirekt till ledningsgrupp.
Källa: Civilekonomerna

Fakta

Fakta:
Det finns 290 kommuner och 20 landsting/regioner i Sverige. Kommunerna ansvarar för en stor del av samhällsservicen, till exempel förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg. Landstingen ansvarar för uppgifter som är gemensamma för stora geografiska områden och som kräver omfattande ekonomiska resurser, till exempel hälso- och sjukvården. 
Källa: SKL

 

Fakta

Tips!
Vill du jobba i offentlig sektor? Här kommer expertens tips om vad du bör tänka på:
* Var påläst om beslutsvägarna inom politiskt styrda verksamheter. På skl.se finns mycket information om kommun- och landstingssektorn.
* Titta på arbetsgivarverket.se och offentligajobb.se. Där listas lediga tjänster. 
* Tänk på att alla ekonomjobb inte är inom redovisning, många arbetar till exempel med verksamhets-utveckling.
* Ta reda på villkoren för tjänsten – förutom lönen, hur ser det ut med övertidsersättning, föräldralön, sjukpenning, pensionsvillkor och friskvårdsbidrag samt kompetens- och karriärutveckling?
Källa: Nina Forssblad, Civilekonomerna

 

 

Mer på civilekonomen.se