När kontorsmiljö har blivit hippt

Trädkojor, rutschkanor och utomhusplatser – i dag har lekfulla flaggskeppskontor blivit ett hippt sätt att attrahera medarbetare och bygga varumärken. Men fortfarande är cellkontor och mellanstora kontorslandskap vanligast i Sverige, berättar arkitekten och kontorsforskaren Christina Bodin Danielsson. Detta trots att större kontorslandskap visat sig vara sämst för koncentrationen. En ny trend som Bodin Danielsson ser i dag är ökningen av antalet projektkontor.

Allt vanligare är också att spara yta och öka interaktionen mellan kollegor via så kallade aktivitetsbaserade kontor. Dessa saknar personliga arbetsplatser och har i stället varierande miljöer för olika behov, så som mindre mötesrum för avskildhet och öppna ytor för gruppmöten. Medarbetare sätter sig där det är tomt för tillfället och kan även jobba hemifrån, vilket sparar utrymme och pengar. Enligt kontorssajten Objektvision kräver cellkontor drygt 25 kvadratmeter per person, öppna landskap 15–20 kvadratmeter och aktivitetsbaserade kontor 10–15 kvadratmeter. Frågan är bara vad man förlorar i effektivitet hos personalen.

Läs också: Ekonomer allt mer stressade på jobbet

Vid Umeå universitet följer forskaren Lisbeth Slunga-Järvholm 400 kommunanställda i Örnsköldsvik, där hälften flyttat till aktivitetsbaserade kontor och hälften till egna rum. Preliminära resultat antyder att aktivitetsbaserat inte gynnar alla.

– Vi ser vissa indikationer på att de som mest har likartade arbetsuppgifter behöver sitta i lugna miljöer. De tjänar inte så mycket på att behöva flytta på sig.

Läs också: Harmoni i livspusslet

Vilken kontorstyp som är mest lämplig för ekonomer tror hon beror på behovet av interaktion.
– Jag misstänker att det även för ekonomer blivit ett större behov av att samarbeta både internt och med andra yrkesgrupper, säger Slunga-Järvholm.

Av finansmarknadens aktörer har Swedbank kommit längst i sin aktivitetsbaserade övergång. Sommaren 2014 migrerade banken till sitt nybyggda huvudkontor i Sundbyberg – och minskade ytan från 65 000 till 45 000 kvadratmeter. Initialt var de 2 500 medarbetarna missnöjda, men nu är belåtenheten tillbaka på gamla nivåer. Det sägs ta upp till två år att vänja sig, så än går det inte att dra några större växlar av utfallet.

Läs också: Det här lockar toppföretagen med

Negativ feedback är ett av skälen till att SEB begränsar sitt aktivitetsbaserade upplägg när banken i år flyttar till nya lokaler i Solna.

En annan kontorstrend är de så kallade flaggskeppskontoren som speglar ett företags varumärke. Dessa intresserar sig Viktorija Kalonaityte och hennes forskargrupp vid Linnéuniversitetet för.
– Det blir ett sätt att kommunicera varumärket, både till potentiella medarbetare, kunder och allmänheten, förklarar Kalonaityte.

Läs också: Så upptäcker du en urspårad arbetsmiljö