Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Foto: Kristian Pohl

Ministern: Lagen mot åldersdiskriminering är tandlös

Lagen mot åldersdiskriminering har inte gett något vidare resultat. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll erkänner lagens tandlöshet. ”Synen på äldre är en omöjlig ekvation och helt oacceptabel”, säger hon. 

Sverige var sist i Europa med att införa en lag mot åldersdiskriminering 2009. Sedan dess har bara åtta fall, av över tusen anmälningar, gått till domstol eller förlikning.

– Om diskriminering är svårt att upptäcka är åldersdiskriminering synnerligen svårupptäckt, säger Clary Krekula, sociolog vid Karlstad universitet, som skrivit en rapport om åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv för Diskrimineringsombudsmannen, DO.

– Man tänker inte lika ofta på sig själv utifrån ålder som till exempel kön, därför att positionen förändras och då förlorar man den viktiga grunden för att identifiera diskriminering.

Anmärkningsvärt är att det till en början var fler män än kvinnor som anmälde till DO. Generellt brukar fler kvinnor anmäla.

– Man kan tänka att de som anmäler är grupper som aldrig förr har ifrågasatts, säger Clary Krekula.

Hon efterlyser aktiva åtgärder från arbetsgivarna, något som infördes i januari 2017. Återstår att se om det ger resultat. Hon menar att det finns en ”åldersblindhet” inom svensk politik, men att frågan uppmärksammas när den politiska viljan till ett förlängt arbetsliv växer.

Läs även: När äldre ekonomer systematiskt väljs bort

För socialförsäkringsminister Annika Strandhäll är ålderism ett bekymmer.

– Vi kommer i Sverige in sent på arbetsmarknaden och vi har dessutom en demografisk utmaning där vi behöver ta tillvara all arbetskraft. Ur ett politiskt perspektiv är den här synen på äldre en omöjlig ekvation och helt oacceptabel.

Vad kan ni politiker göra?

– Vi kan skruva åt lagstiftningen hur mycket som helst. Problemet kommer inte att lösas så. Det krävs en attitydförändring i samhället. En viktig signal är att många stannar kvar och arbetar högre upp i åldrarna för att normalisera synen på äldre. Vi har inte råd att inte tillvarata kompetensen, säger Strandhäll som just nu sitter i samtal med riksdagens pensionsgrupp om en kommande pensionshöjning.

Läs även: Mindre diskriminering med omvänd rekryteringsprocess

Annika Strandhäll (S) är som ansvarig minister ordförande i pensionsgruppen. Hon räknar med ett riksdagsbeslut om höjd pensionsålder före nästa val. Enligt Svenska Dagbladet finns dock oenighet kring hur mycket åldersgränserna ska höjas. De borgerliga partierna vill höja till 63 respektive 69 år medan Socialdemokraterna lutar åt en höjning till 62 respektive 68 år.

Fakta

Så säger diskrimineringslagen

”En arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren: är arbetstagare, gör en förfrågan om eller söker arbete, söker eller fullgör praktik, eller står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. /…/ Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:958).”

Fakta

Lag om aktiva åtgärder från januari 2017

Från och med den 1 januari 2017 gäller nya bestämmelser om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Arbetsgivare får ett större ansvar att arbeta förebyggande och att motverka diskriminering. Arbetet med aktiva åtgärder ska nu ske i fyra steg: undersöka, analysera, åtgärda och utvärdera. En arbetsgivare som vid ingången av kalenderåret sysselsatte 25 eller fler arbetstagare ska under året skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt lag (2016:828).

Mer från:

Mer på civilekonomen.se