Många insatser – ändå tar det tid
Regeringen har gett ett antal lärosäten i uppdrag att bygga upp nya kompletterande utbildningar för akademiker med utländsk bakgrund. Med början i höstas utbildas just nu 90 utländska ekonomer på fem platser i landet.
Läs också: Lönegapet störst bland invandrade akademiker
Arbetsförmedlingen bidrar med Snabbspåret, bland annat vid Malmö Högskolas snabbspår för samhällsvetare med inriktning på ekonomer och jurister. Målet är att deltagarna via en praktikperiod ska kunna arbeta inom stat och kommun.
I ett pilotprojekt under vintern hålls en YH-utbildning för redovisningsekonomer i Skurup. Det berättar Rose-Marie Gudmundsson, branschstrateg på Arbetsförmedlingen, som är övertygad om att kursen blir en dörröppnare även om projektet ännu inte är utvärderat.
– En examen från yrkeshögskolan kombinerad med validering av tidigare erfarenheter samt en kurs i yrkessvenska bör göra deltagarna mycket attraktiva på arbetsmarknaden.
Läs också: Elva heta trender för rekrytering
Alla insatser till trots, det tar tid att komma in i det svenska systemet. Det accepterar inte Alexandra Ridderstad, verksamhetsansvarig på Jobbsprånget som förmedlar praktikplatser till akademiker.
– Vi har hittat en genväg genom att vända på varenda sten. Vi har erfarenhet från att ha drivit programmet Tekniksprånget för ungdomar och vet vi hur man gör för att snabba på processerna. Det vore resursslöseri att inte utnyttja den här möjligheten. Vi borde vara nedringda, menar hon.
Jobbsprångets egna siffror ser bra ut. De har under ett par år förmedlat hundratals praktikanter i hela landet och 70 procent av alla som fått praktik har senare blivit anställda.
Läs också: Praktiken gav henne jobb
De svenska bankerna har varit duktiga på att utnyttja den här resursen. Swedbank har sedan 2011 tagit emot över 270 praktikanter via det nationella initiativet Äntligen jobb. Cirka 70 procent har efter praktik fått arbete och 6 procent har jobb hos andra arbetsgivare, berättar Pardis Elahi på Swedbanks HR-avdelning.
Den formella valideringen av utländska utbildningar via Universitets- och högskolerådet (UHR) uppfattas ofta som en stoppkloss. Tiden det tar har dock krympt något och ligger nu på cirka ett halvår. Det är viktigt eftersom en några år gammal studie visar att den som får sin utländska examen verifierad får jobb tidigare, oftare är i arbete och ligger högre lönemässigt än jämförbara personer utan godkänd utbildning. Under fjolåret fick 1 800 ekonomer sina utbildningar bedömda via UHR, mot 1 500 året innan.
5 ”ursäkter” för att inte anställa utrikesfödda
1 ”Vi vill ha en homogen arbetsgrupp där alla tänker likadant”. I en homogen arbetsgrupp där alla har samma bakgrund finns ett gemensamt tankesätt, likadana idéer och lösningar.
Det är motsatsen, en arbetsgrupp med mångfald, som ger nya infallsvinklar och erfarenheter vilket leder till ökad kreativitet och bättre problemlösning.
2 ”Vill vi verkligen expandera? Det går ju så bra ändå” Samhället förändras, men det betyder inte att vi som företag måste göra det… Eller? Genom att anställda utrikesfödda får ni möjlighet att expandera den ekonomiska lönsamheten via nya kontakter.
3 ”Det är viktigt med en traditionell image”. Blir en utrikesfödd intresserad av ett företag som endast består av och framhäver etniska svenskar? Kunder, leverantörer, arbetssökande och samarbetspartner attraheras av företag med ett varumärke som tar till vara på och anställer människor med olika bakgrunder och värderingar.
4 ”Ekonomisk lönsamhet är inte så viktigt”. Det kanske redan är rätt bra som det är? En McKinsey-studie med 366 stora amerikanska företag visar att det är 35 procent högre sannolikhet för ekonomisk vinning i företag med hög etnisk mångfald.
5 ”Vi har redan den kompetens som behövs”. Vi behöver rätt kompetens, inte osäkra praktikanter utan validerad utbildning. Att ignorera samhällsutvecklingen genom att utesluta mångfald, är ett effektivt sätt att tappa marknadsandelar.
Källa: Mine med flera
