Lön för mödan?

Det talas mer än någonsin om vikten av ett livslångt lärande. Arbetslivet förändras och ställer högre krav än tidigare på att man ska hänga med och utveckla sin kompetens. Smörgåsbordet av vidareutbildningar för ekonomer, med allt från Excelkurser till MBA, har samtidigt aldrig varit mer dignande. 

Men vad ger det egentligen för utdelning i karriären för den som investerar sin tid och kanske även sina egna pengar och som försummar vänner och familj under den tid som utbildningen pågår (alla som tagit en MBA vet att det är ingen promenad i parken)?

Frågan är naturligtvis omöjlig att få ett enkelt svar på. Yrkesgruppen är för bred och utbildningarna för varierande. Men en sak är de personer med insikt i frågan som Civilekonomen talat med överens om. Det finns långt ifrån någon självklar koppling mellan vidareutbildning och högre lön. 

Robert Kerje på rekryteringsbolaget Human Capital träffar många civilekonomer som är mitt i karriären. 

– Vi träffar extremt mycket ekonomer, men det är ändå svårt att mäta kopplingen mellan lön och vidareutbildning exakt. Men bland de som tar MBA och eller magister- och masterexamen, utbildningar som ju är hyfsat standardiserade, så ser vi inga direkta utvecklingskurvor. Vi kan inte se att det blir någon skillnad i lön för de som har en MBA eller master på sitt cv jämfört med de som inte har det. 

Han tycker att arbetsgivare generellt behöver bli bättre på att premiera vidareutbildning hos sina medarbetare. 

– Jag tycker definitivt att en MBA till exempel borde löna sig bättre. Dels kan man anta att om en arbetsgivare sponsrar en MBA-utbildning, så har du definitivt gjort någonting bra. Sedan engagerar du dig i två år med att både jobba och plugga samtidigt för att bli bättre på det du gör. Men när du är klar får du inte den utväxling som det borde ge. 

Kunskap utnyttjas inte
Per Tryding, vice vd för Sydsvenska handelskammaren, kommer i dagarna ut med boken ”Lärande för ledarskap” (Dialogos Förlag), där han undersökt värdet av MBA. Boken bygger på studier som han gjort som forskare vid Århus universitet av fyra olika MBA-program i Norden. 

Den visar att många arbetsgivare är dåliga på att ta vara på de nyvunna kunskaperna som en medarbetare fått. De som inte kan tillämpa sina kunskaper skapar så klart färre resultat. Risken är då att man byter jobb och använder dem i ett annat företag.

– Ofta så har medarbetarna förhandlat till sig en MBA under ett lönesamtal, som annars kanske skulle lett till högre lön. Om man betraktar kursavgiften som ett alternativ till lön så tar det ungefär tio år för medarbetaren att tjäna in MBA-utbildningen privat, säger Per Tryding. Om man betraktar det som att företaget faktiskt bär kostnaden är företagets payback ofta under två år. 

MBA är den dyraste vidareutbildningen man kan gå och bekostas oftast av arbetsgivaren, även om det finns undantag. Men när det gäller lite billigare utbildningar blir det vanligare att man satsar egna medel. Nina Forssblad, karriärrådgivare på Civilekonomerna, får samtal från medlemmar som inte får den utdelning de förväntat sig av sin utbildning. 

– Någon kan ha satsat mycket pengar på att utbilda sig inom olika typer av system, där arbetsgivare sedan frågat varför man lagt ner 50 000 kronor på det här? Det är inte säkert att du får så mycket högre lön att du får igen den kostnaden. Därför är det alltid klokt att först diskutera med arbetsgivaren om det är en utbildning som arbetsgivaren kan bekosta och hur den utbildning du vill gå kan användas när du kommer tillbaka, säger hon.  

Per Östlund, lönebildningsexpert på arbetsgivarorganisationen Almega, tror att den största orsaken till att lönelyft uteblir är den svenska lönemodellen.

– Sverige har en av världens plattaste lönestrukturer, mellan en högutbildad och en lågutbildad person skiljer det i snitt 30 procent i lön, trots att högutbildade är upp till tre gånger så produktiva. Det är svårt att få ett rejält lönekliv som anställd, det sker normalt bara om du får en ny tjänst inom företaget eller hos en ny arbetsgivare, säger han.

Bort från det traditionella 
Enligt Erik Wickbom, som jobbar med strategiska frågor kring omställning på TRR Trygghetsrådets utvecklingsavdelning, kommer civilekonomer inom vissa områden att beröras av digitaliseringen på arbetsmarknaden. För dem handlar vidareutbildning kanske snarare om att överleva på arbetsmarknaden än lönen.

Han tycker att vi bör frigöra oss från det traditionella sättet att se på utbildning. 

– Alla dessa kurser folk fortfarande går när man kan lära sig samma sak på nätet. Sedan behöver man förstås träna så att kunskapen övergår till kompetens. Det är här läraren måste komma in. Men många utbildningar har inte hängt med i utvecklingen. 

I stället för att bläddra i en kurskatalog rekommenderar han ekonomer i dag att själva reflektera kring vilka kompetenser som kommer att behövas i framtiden.