Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Klausul under luppen

Den som har tillgång till en företagshemlighet kan i teorin vara ett hot mot sin arbetsgivare. Därför tar allt fler företag det säkra före det osäkra och tecknar så kallade konkurrensklausuler med sina anställda. Men det kan leda till stora risker för den som skriver på.

I USA är konkurrensklausuler sedan länge vardagsmat och kan ibland vara ett villkor för att få ett jobb. Under senare år har denna trend även nått Sverige. Från att ha varit något ovanligt, som bara tillämpades för en liten grupp nyckelpersoner i industrin, skrivs nu även konkurrensklausuler med personer som har en relativt låg befattning och som saknar tillgång till viktiga företagshemligheter.
Under senare år har flera konkurrensklausuler uppmärksammats, som troligtvis inte skulle ha klarat en rättslig prövning. Bland annat den som hade tecknats med tv-entreprenören och tidigare vd:n på Strix television, Anna Bråkenhielm Carrfors, som fick vänta i ett år innan hon påbörjade en ny anställning.
Att skriva under en konkurrensklausul innebär alltid en risk för den anställde. I upp till två år hindras han eller hon från att ta ett nytt jobb på ett konkurrerande företag. Det går visserligen att jobba med något annat under den tiden, men i praktiken har den som skrivit under en klausul yrkesförbud inom sitt kompetensområde.
Samtidigt kan det bli svårt att hitta ett nytt jobb efter karenstidens slut. Ett års lucka i cv:t kan göra andra arbetsgivare avvaktande.
Johnny Cvetkovski, ombudsman på Civilekonomerna, är oroad över utvecklingen. Han och hans kolleger får allt fler frågor från medlemmar, som antingen redan har skrivit på eller överväger att skriva under en konkurrensklausul.
– Vi rekommenderar inte att man skriver under ett avtal som innehåller en konkurrensklausul, säger han.
Men för den som har varit arbetslös eller söker sitt första jobb kan det självklart vara svårt att förhandla med en arbetsgivare som insisterar på att stoppa in en klausul i anställningskontraktet.
Johnny Cvetkovski tycker ändå att man ska stå på sig och försöka ha en öppen diskussion med arbetsgivaren. Ett anställningsavtal bygger trots allt på ett ömsesidigt förtroende. Precis som när man förhandlar om lön och semesterdagar ska man ta en förhandling om eventuella konkurrensklausuler.
– Man kan mycket väl ifrågasätta om klausulen är korrekt med anledning av det jobb man faktiskt söker, säger han.
Enligt Johnny Cvetkovski borde företagen minska användningen av konkurrensklausuler. Han har själv stött på personer på juniora positioner, utan tillgång till nyckelinformation, som har skrivit på. Detta menar han är överdrivet, onödigt och olyckligt för den anställde.

Onödig klausul?
I stället bör du som arbetstagare fokusera på att förklara för arbetsgivaren att denne redan har ett fullgott skydd utan att behöva ta till en konkurrensklausul. Du kan till exempel framföra att du är bunden av lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren under hela din anställningstid.
Du kan även påminna om att det finns en lag som skyddar företagshemligheter. En anställd får till exempel inte plocka med sig ett unikt kundregister eller andra viktiga affärshemligheter till en konkurrent.
Men om det ändå inte helt går att undvika en konkurrensklausul finns det stora möjligheter att begränsa klausulens omfattning. Enligt Johnny Cvetkovski bör man beskära klausulen så mycket som möjligt genom att begränsa dess tillämpningsområde och den bindningstid som den gäller.
Det går att skriva in en geografisk begränsning, till exempel att den bara gäller i Göteborg, inte globalt.
Det går också att reglera det vite som ett brott mot konkurrensklausulen skulle innebära. I första hand bör man ta bort vitesbeloppet, anser Johnny Cvetkovski. Under karenstiden ska den anställde få en skälig lön, menar han.

Risk för skadeståndskrav
Även om konkurrensbegränsningen skulle kunna uppfattas som orimligt hård av den anställde är det inte alls säkert att en domstol skulle göra samma bedömning. Därmed är risken överhängande att arbetstagaren drabbas av skadeståndskrav från den tidigare arbetsgivaren.
– Som arbetstagare utsätter du dig för en ganska stor risk om du skriver på en klausul och sedan bryter mot den. Även om du själv inte tycker att klausulen är skälig kan domstolen mycket väl anse att den är det, säger Johnny Cvetkovski.
Stefan Koskinen, förbundsdirektör för arbetsgivarorganisationen Almega Tjänsteföretagen har förståelse för att konkurrensklausuler ibland kan uppfattas som drakoniska av fack och anställda. Men enligt honom är det mest ett sätt för företagen att markera det viktiga med att skydda affärskritisk information. 
Att klausuler  skulle kunna innebära yrkesförbud håller han inte med om.
– Konkurrensklausuler måste för båda parter hålla en skälig nivå, annars riskerar de bara att förklaras som ogiltiga, säger Stefan Koskinen.

Fakta

Korta fakta
• Den 12 december 1969 enades arbetsmarknadens parter om en tillämpning av konkurrensklausuler. Den gäller än i dag. I överenskommelsen slog man bland annat fast att de svenska företagen kan ha skyddsvärda intressen i sin verksamhet. I vissa fall kan det därför finnas en poäng med att skydda bolagen även efter det att en anställning har upphört.
• Avtalet handlar dock om särskilt skyddsvärda intressen, inte vilken kunskap som helst. Det ska finnas en uppenbar risk att den anställde tar med sig företagshemligheter till ett konkurrerande företag eller startar en egen verksamhet.
• Avtalet slår också fast att arbetstagaren ska beviljas någon form av ersättning under karenstiden. Om personen inte kan ta det jobb han eller hon skulle vilja ta kan arbetsgivaren ge upp till 60 procent av den tidigare lönen under den tid som klausulen gäller.

Mer på civilekonomen.se