I Kina betygsätts varenda medborgare

Sommaren 2014 utfärdade Kinas kabinett ett dokument om införandet av ett nationellt system för ”social kreditvärdighet” till år 2020. Den vaga definitionen innefattade att varje medborgare ska bedömas inte bara efter ekonomisk och juridisk utan även personlig och yrkesmässig bakgrund och status. Kritiker, som doktor Clement Chen vid fakulteten för juridik vid University of Hong Kong, beskriver systemets syfte som att ”inhämta data från varje aspekt av medborgarnas liv och integrera det i en jätteplattform”.

Informationsrika företag med stor närvaro online spelar en nyckelroll. Näthandelsjätten Alibaba är en av åtta aktörer som redan nu har en särskild licens från Kinas centralbank att förfoga över och dela statlig information om landets internetanvändare. Företaget driver Alipay, världens största betaltjänst online med över 400 miljoner användare.

Betaltjänsten sköts av Alibabas dotterbolag Ant Financial som vid början av 2015 lanserade ”Sesame Credit”; ett rankningssystem som går från 350 till 950 poäng och är integrerat i Alipay. Högre poäng gör det lättare att ta snabblån, hyra bil eller söka visum till vissa länder. Poängavdrag ges för den som är sen med elräkningen eller betalningen på kreditkortet.

Läs även: Så använder du big data rätt

På Ant Financial är man öppen med sin relation till Kinas myndigheter och har erkänt att bolaget har ett nära samarbete med landets säkerhetsministerium, utbildningsministerium och högsta domstol gällande delning av data. I höstas gick Alibabas grundare Jack Ma också ut och uppmanade Kinas säkerhetstjänst att använda Big data för att identifiera brottslingar.

– Många internetföretag bidrar villigt till detta system för att hålla sig på god fot med myndigheterna, säger Clement Chen till Civilekonomen. Han forskar om systemet med social kreditvärdighet, och påpekar att det även innefattar företag och organisationer. Enligt Chen har myndigheterna sedan 2014 börjat kombinera företags olika registreringsnummer vad gäller exempelvis skatt eller olika tillstånd till ett ”sammansatt ID för social kreditvärdighet”.

Läs även: Om att bygga lojalitet hos kinesiska medarbetare

Sedan 2015 finns det så kallade ärlighetsplattformar online, där man kan söka efter såväl individer som företag, säger Chen.

Den största statliga plattformen kombinerar data från olika myndigheter och den kinesiska sökmotorn Baidu, och ska expandera gradvis fram till år 2020. I nuläget är den mer omfattande vad gäller företag och organisationer än privatpersoner. Men Kina digitaliseras fort och har i dag 700 miljoner internetanvändare, som ofta handlar online och flitigt använder sig av inhemska sociala medier. En rädsla finns för att politiska åsikter eller länkar till i Kina förbjudet material kan påverka enskilda individers rankning.

Intrånget i individers privatliv är den problematiska delen med detta system. Det finns ju inga klara standarder för vad som är bra eller dåligt beteende online, säger Clement Chen.

Han påpekar också en viktig skillnad mot liknande system i andra länder; i Kina finns få regleringar för hur myndigheterna kan införskaffa information online. Registrering med telefonnummer eller ID-kort krävs för nästan alla Kinas sociala medier, samtidigt som internetföretagen måste lämna ut all information som myndigheterna önskar.

Läs även: Fritid kinesernas nya favoritvaluta

Kinas myndigheter är också den största leverantören av allmänna varor och tjänster som utbildning och sjukvård. Därmed kan en unik sammanställning göras i en profil som innehåller aktiviteter såväl online som offline.

Men kommer ett projekt av denna skala kunna genomföras? Clement Chen ser främst ekonomiska och teknologiska hinder. Då Kina började digitaliseras så upprättades databaser över exempelvis skatter, brottsregister och sjukvård separat och utan informationsutbyte mellan olika myndigheter. Det finns nu cirka 30 sådana system som måste integreras, utöver ny information från företag som Alibaba eller plattformar online, vilket givet Kinas storlek blir en jätteutmaning. Men Kinas myndigheter har stora resurser,

– Om innehållet i dokumentet (från 2014) infrias helt kommer myndigheterna att ha en profil på varje individ som inkluderar nästan alla aspekter av dennes personliga liv och familjeliv, säger Clement Chen.

Enligt detta dokument kan personer med låg rankning komma att uteslutas från ”vissa sektorer”, vilket enligt kritiker kan innefatta utbildning, hyreskontrakt, vissa arbeten eller till och med högkvalitativ sjukvård.

Även Rogier Creemers, som forskar om kinesisk lag och media vid Oxford University, har varnat för att systemet kommer tvinga invånare att lyda staten. ”Allt beteende kommer integreras till en heltäckande bedömning av dig som person”, sa han nyligen till tidskriften New Scientist.

Läs även: Hon flyttade till Shanghai och startade eget

I Kinas storebrorssamhälle är det heller inte bara myndigheterna som får tillgång till datan som samlas in. Den finns också till försäljning. Vem som helst kan köpa detaljerad information om andra privatpersoner.

Washington Post har berättat om detta i en artikel där de hänvisar till Southern Metropolis Daily Newspaper, vars reportage översatts av onlinepublikationen SupChina. I artikeln beskrivs hur en kinesisk reporter för bara 700 yuan (cirka 900 kronor) kunde få fram massor av information om en kollega. Inklusive en lista över vilka hotellrum personen checkat in på, vilka flyg han tagit, internetcaféer som besökts, landsgränser som korsats, hyreskontrakt och fastighetskontrakt. Allt som behövdes var kollegans ID-nummer.