Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Illustration: Istockphoto

Heta marknader lockar MBA-studenter

När ansedda universitet i Europa och USA erbjuder MBA-utbildningar med terminer på skolor i Asien och Afrika, satsar de svenska skolorna mer på de traditionella ledarskapsfrågorna. Endast en MBA-utbildning i Sverige har ett uttalat fokus på Asien. Finns det en fara att vi hamnar på efterkälken?

Enligt en rapport från EY finns det i dag 525 miljoner asiater som räknas som medelklass, en siffra som är högre än hela befolkningen inom EU. Och siffran väntas fortsätta växa. McKinsey skriver i en analys från förra året att om tio år kommer köpkraften hos den växande medelklassen på samtliga tillväxtmarknader att explodera. Den sammanlagda omsättningen uppskattas då ligga på cirka 30 biljoner (30 följt av 12 nollor) dollar, vilket innebär stora möjligheter för de företag som vill göra affärer och etablera sig där. Men det kräver också kunskap om och insikt i hur man gör affärer. En annan fördel är etablerade nätverk och kontakter i områdena.

Det här har ökat intresset för ledarskapsutbildningar om och på tillväxtmarknaderna. I Kina kommer antalet MBA-utbildningar att fördubblas de kommande åren. Den interna efterfrågan är stor, och skolorna söker aktivt samarbeten med universitet i väst. Intresset är ömsesidigt. En del företag i väst skickar medarbetare till Kina och Indien för att läsa och etablera nätverk på plats. Andra väljer utbildningar i Europa och USA, gärna med fokus på tillväxtmarknader, eller så kallade joint programmes, där deltagarna läser olika terminer på olika universitet.

The Executive MBA Council, en global medlemsorganisation för skolor som erbjuder EMBA, har noterat att fler och fler medlemmar erbjuder ett Executive MBA-program med en internationell inriktning. Många skolor i väst har också etablerat partnersamarbete med skolor i tillväxtregioner. Samarbetet kan se olika ut, berättar Michael Desiderio, vd för organisationen.

– Flera ansedda skolor har samarbetspartner i exempelvis Kina, Singapore, Colombia och Sydafrika. Samarbetet sker på olika nivåer, allt i från studieresor till att man förlägger terminer på de olika skolorna, och har gemensamma examina. Och intresset för att etablera partnerskap växer. Fler skolor arbetar nu mer aktivt med hur de kan utnyttja varandras kunskap, säger han.

– Asien är en het marknad, inte bara på grund av att allt fler företag etablerar sig där, men också för att det efterfrågas skolor som kan tillmötesgå den marknadens behov. Nu för tiden är det inte längre enbart tillverkning som är det stora i den regionen, utan det finns behov av ledarskapsutbildning, säger Michael Desiderio.

Konkurrens med asiatiska skolor

Företaget CarringtonCrisp genomför undersökningen ”Tomorrows MBA”, där de under fem års tid intervjuar 5 000 presumtiva studenter i 70 länder om vilken syn och vilka förväntningar de har på MBA-utbildningar. I år är de inne på fjärde omgången intervjuer. Rapportens författare Andrew Crisp kan se hur deltagarnas intresse för tillväxtregionerna under den här tiden växt. 

– När jag var i Singapore på ett campus häromåret för att träffa en fokusgrupp med MBA-studenter intervjuade jag en tysk student. Jag frågade varför han åkt dit. Han svarade att han såg Asien som ”det som kommer”,  han ville vara på plats och lära sig där.

– Om du frågar studenter i dag kommer de inte bara att säga att de vill läsa i Singapore utan intresset har ökat även för Hongkong, Shanghai, Tokyo, Seoul och indiska skolor. Jag tror utmaningen som europeiska skolor nu står inför om de vill erbjuda utbildningar med en inriktning mot till exempel Asien, är att det redan finns bra skolor i de länderna, som studenterna hellre söker sig till. I Asien har skolorna bättre professorer, som har sin bas där, de har en koppling till företagen i regionen osv. Det är den största utmaningen för europeiska och amerikanska skolor, förklarar han. 

Framöver kommer ännu fler skolor hoppa på tillväxttåget, menar Andrew Crisp.

 – Jag tror utbudet kommer att växa. Det finns en stor efterfrågan från studenterna. Asien är störst men det finns även ett ökat intresse för Afrika, särskilt vissa delar  som till exempel Nigeria, Ghana, Kenya samt i norra Afrika. De är växande ekonomier, komplexa, osäkra och svåra i vissa fall, men mycket är på gång där och skolorna förbereder för partnerskap och samarbeten.

Finns det en risk med att som student nischa sig mot en viss marknad?

– Ja, men det är fortfarande en bred ledarskapsutbildning. Snarare så kan det göra dig mer flexibel, den öppnar dina sinnen genom att du exponeras för olika sätt att arbeta och olika kulturer, vilket är givande och en fördel oavsett i vilket företag, land eller på vilken marknad du jobbar, säger Andrew Crisp.

En utbildning i Sverige

I Sverige finns det några Executive MBA med en generell global inriktning. Handelshögskolan i Stockholm har till viss del tillväxtmarknader på schemat, och arrangerar resor till bland annat Kina och Lettland, och EFL i Lund har förlagt sitt casearbete till Afrika. Men än så länge är det bara Handelshögskolan i Göteborg som erbjuder en Executive MBA med en uttalad inriktning mot tillväxtmarknader. Deltagarna läser i två år på deltid, vid sidan av sitt arbete. Inom ramen för utbildningen arrangeras två resor till de topprankade partneruniversiteten Indian Institute of Management Bangalore i Indien och Zhejiang University i Kina.

– All undervisning är på engelska och vi har lärare från andra länder. Vi vill inte ha någon svensk bias när vi undervisar om till exempel Indien, säger Per-Olof Larsson, vd för School of Executive Education vid Handelshögskolan i Göteborg. 

Han förklarar att många storföretag i Göteborgs omnejd har en stor del av sin verksamhet i Asien. SKF har till exempel 18 fabriker i Kina, och dubbelt så många anställda i Kina som i Sverige. Det gör att efterfrågan på en ledarskapsutbildning som ger kunskap om regionen har ökat från företagen.

– Även om du själv inte kommer att arbeta där, så kommer ditt företag eller dess konkurrenter påverkas av marknaden, säger Per-Olof Larsson.

 I Lund arbetar deltagarna på EFL:s Executive MBA med skarpa case. Årets deltagare åker till Afrika för att utreda ABB:s möjligheter till en etablering i Angola och Moçambique.

För några år sedan bestämde skolan att slipa till utbildningen för att möta företagens behov av en ännu starkare koppling till verksamheten. Man identifierade Afrika som en intressant marknad att låta deltagarna testa nya affärsmodeller på, och en modul av utbildningen beskriver regionens förutsättningar och utmaningar.

– Det finns många företag som lyckats bra historiskt, men till följd av globaliseringen håller inte affärsmodellen längre finansiellt. Vi ser Afrika som nästa marknad där det kommer att hända, här kommer vi att se betydande forskning och tillväxt de kommande åren. Där finns dessutom inte så många strukturer lagda som i exempelvis Asien och Ryssland. Så vill man tänka nytt i affärsmodeller utan att vara låst, är det läge att göra det i Afrika. Det har man även nytta av i sin verksamhet på hemmaplan, säger Henrik Lundgren, vd för EFL.

Än så länge är de ganska ensamma om upplägget i Sverige. 

– Vi ser oss som rebeller som leder utvecklingen. Vi är stolta över det, vi har fått fantastisk feed back från företag som skickar medarbetare till programmet, säger Henrik Lundgren. 

Samarbeten väntas öka

Det växande utbudet av så kallade joint programmes, som vi kan se i övriga Europa och USA, har än så länge inte slagit rot ordentligt i Sverige. Men det kommer, tror Per-Olof Larsson.

– Partnerskap mellan universitet kommer att öka. I Financial Times rankning av tio i topp Executive MBA, har det på tio år vuxit från noll samarbeten, till att hälften av utbildningarna genomförs i samarbete med andra universitet. 

Det finns dock några förbehåll, menar han.

– När det gäller samarbeten med kinesiska universitet behövs det ibland politisk backning, och då kan det vara en nackdel att komma från ett litet land som Sverige. I höstas var jag på Zhejiang University. Då hade de inlett ett samarbete med Imperial College (London) och David Cameron kom till universitetet. Sådant är viktigt för kineserna.

Det är bara ni som har en uttalad inriktning mot tillväxtmarknader. Har de andra svenska skolorna missat att haka på trenden? 

– Nej, jag tror inte att Sverige ligger efter när det gäller att lära sig om tillväxtmarknader. Marknaden för Executive MBA är begränsad, och det skulle vara svårt för en ny aktör att etablera sig. För deltagarna som väljer utbildning är varumärket betydelsefullt, och det tar lång tid att bygga upp.

”En enorm tillgång”

Civilekonomernas utbildningsexpert Nina Forssblad anser inte att det finns någon fara med det begränsade utbudet av utbildningar som fokuserar på tillväxtområden.

– Det är naturligtvis en enorm tillgång att ha den bakgrunden om man är på ett företag som identifierar till exempel Asien eller Afrika som ett tillväxtområde. Men basen i de svenska programmen är ändå ledarskapet och managementfrågorna, och de är i sig globala, men har landsspecifika inslag. Dessutom är programmen i Sverige kopplade till vad näringslivet och arbetslivet i övrigt frågar efter här, där verksamheterna finns, säger Nina Forssblad.

Fakta

Ökat partnerskap mellan skolor

I Financial Times tio-i-topprankning av Executive MBA-utbildningar, har graden av samarbete mellan flera skolor ökat markant de senaste åren. Under 2003 hade inget av universiteten inlett ett partnerskap med andra skolor. År 2013 hade fem av de tio högst rankade utbildningarna samarbeten med andra universitet i andra länder och världsdelar.

När det gäller nivån av partnerskap kan man skilja på två nivåer:

Lägre nivå av samarbete – Dual degree. Två skolor samarbetar. Varje skola har sin egen utbildningsplan. Varje skola har också sina egna kursplaner, men deltagaren kan tillgodoräkna sig kurser som tas på partnerskolan. Deltagaren får två examina, en examen från varje skola. Om uppsatsarbete ingår finns det ofta krav på att uppsatsen presenteras och godkänns på vardera skola.

Högre nivå av samarbete – Joint degree. Två skolor samarbetar. Man kommer överens om en gemensam utbildningsplan. Kursplanerna är gemensamma och godkända av båda skolorna. Deltagaren får en examen där båda skolorna står som huvudmän för.

Källa: Per-Olof Larsson och Financial Times

Mer på civilekonomen.se