Gränslösa arbetslivet nästa stora utmaning
Att förbundet träget driver vidare frågan om lön och har adderat frågor om ett hållbart arbetsliv, jämställdhet och utbildningskvalitet kan låta som en trist upprepning av decenniers arbete bakåt:
– Men vi behöver inte vara ute och prata i ämnen som går utanför våra kärnvärden. Det viktigaste för oss är vad medlemmarna vill att vi ska arbeta med, säger Jens Jacobsson.
Läs även: Två generationer civilekonomer – helt olika erfarenheter
Bland dessa frågor kommer ett hållbart arbetsliv mycket högt upp på listan. Men det är en svår ekvation att få ihop när vi ska anpassa oss till ett globalt och gränslöst arbetsliv. Lena Granqvist, samhällspolitisk chef på Saco, sätter fingret på en viktig facklig fråga:
– Vi ska jobba tills vi är långt över 65 år, men alla arbetsgivare vill inte alltid anställa personer som passerat 50. Samtidigt måste vi anpassa oss till det globala och gränslösa arbetslivet med arbetstider som styrs av andra tidszoner och av den gränslöshet som den nya tekniken möjliggör. Vem tar då ansvar för den psykosociala arbetsmiljön, säger hon.
Läs även: Oväntat få oroliga för digitaliseringen
Men hur går det då för den omhuldade svenska modellen när de fasta anställningarna är på väg att luckras upp, samtidigt som organisationsgraden inom fackförbunden inte längre ökar?
– Jag hyser oro för den svenska modellen. Många pratar om den, få tar ansvar för den. Vi måste få erkännandet för att vi tar samhällsansvar. Men det är svårt att ta ansvar för en hel sektor, som arbetsmarknaden är, om inte majoriteten är representerad, säger Jens Jacobsson.
I den omställning som nu sker till en ännu mer global och gränslös arbetsmarknad blir fackliga kärnfrågor, som arbetstider och andra villkorsfrågor, än mer viktiga. Allt fler utför sitt arbete eller sitt uppdrag på bas av mer lösliga kontrakt, som inte är att betrakta som ett anställningsförhållande. Risken är att lönenivåer pressas och förmåner tas bort genom så kallade underbudssituationer – ”race to the bottom”. Den som erbjuder sig att utföra uppdraget till lägst pris, läs lägst lön och utan andra förmåner, får uppdraget.
Läs även: Förtroendet för facket vänder uppåt
Vem ska ta ansvar för att driva dessa individers intressen? Är det de fackliga organisationerna?
– Våra grupper, såväl som andra kommer att få dylika problem när samhället ställer om. Om det är så framtidens arbetsmarknad kommer att se ut är det ännu viktigare att få unga att bli mer engagerade i fackliga frågor, säger Lena Granqvist
Jens Jacobsson är även han bekymrad för ungas engagemang, eller brist på möjlighet att engagera sig. Han tror att man måste lyfta diskussionen till arbetsgivarna:
– Vi måste ha en rejäl diskussion med arbetsgivarna om våra förtroendevalda. Arbetsgivarna vill ha en stark motpart som representerar majoriteten av medarbetarna, men hur vill arbetsgivarna att den rollen ska se ut? Det är svårt att få tid att kombinera en roll som förtroendevald med karriär och familj, säger han.
Hur ser förbundet ut om ytterligare 80 år?
– Vi finns kvar, men kanske i en annan form, fler tjänster är mer digitaliserade och den svenska modellen står stark, säger Jens Jacobsson
Förbundet genom 80 år
1937. Föreningen Sveriges taxeringsrevisorer (FST) bildas den 15 december. 12 personer är medlemmar, alla jobbar på landets länsstyrelser. Syftet är att förhandla löne- och anställningsvillkor för taxeringsrevisorer i statlig tjänst. Yrket ses då som ”inhyrd extrahjälp”, inte som en professionell yrkesgrupp.
1943. Ekonomutbildningen förlängs till tre år och titeln civilekonom etableras efter att förslag som handelsrådekonom, diplomekonom, civilkamrer och civilintendent förkastats.
1944. Taxeringsrevisorer får möjlighet till fast anställning.
1948. Föreningen Sveriges taxeringsrevisorer (FST) går med i akademikernas centralorganisation Saco och har vid inträdet 80 medlemmar.
1954. Föreningen Civilekonomer i allmän tjänst (CIAT) bildas under vilken FST blir en aktiv gren.
1968. Vid årsmötet den 19 november beslutas att ombilda CIAT till ett civilekonomförbund.
1969. Den 1 januari bildas Civilekonomernas riksförbund och har då 500 medlemmar.
1977. Civilekonomerna blir en beslutsmässigt och ekonomiskt fristående sektion inom Svenska Civilekonomföreningen.
1978. Schism med juristförbundet JUS om vem som ska få organisera ekonomer, en fråga som ännu är olöst men som då slutar med att JUS på eget initiativ lägger till ek i namnet.
1978. Civilekonomerna tecknar i december ett dubbelanslutningsavtal med SIF. Avtalet är en förutsättning för förbundet inträde i Privattjänstemannakartellen, PTK. Avtalet resulterar i ett utdraget bråk där paraplyorganisationen Saco hotar att utesluta CE. Hotet realiseras aldrig.
1980. De första studeranderepresentanterna väljs in i förbundsstyrelsen, däribland den nuvarande ordföranden Mikael Igelström.
1983. Förbundet börjar ge ut tidningen Civilekonomnytt, i dag Civilekonomen.
1985. Förbundet ökar med 14,2 procent under året och har nu totalt 8 071 medlemmar, varav 28 procent är kvinnor. Förbundet vill profilera sig inom bankområdet och inom handel.
1991. Förkortningen CR överges till förmån för Civilekonomerna.
1994–1996. För första gången genomförs ett större påverkansarbete kring att teckna ett gemensamt kollektivavtal för bankanställda. Arbetet försvåras av motsättningar mellan Jusek och Civilekonomerna.
2000. Civilekonomerna bildar eget kansli och blir över en natt dubbelt så stort med egna ombudsmän. Medlemsbasen ökar under året med 7,7 procent.
2001. Civilekonomerna har drygt 30 000 medlemmar. Första gången som förbundet självt kan driva frågor under lönerörelsen.
2005. Den första ombudsmannen i Göteborg anställs, Camilla Bång Berg.
2006. Genom intensivt lobbyarbete sedan flera år vinner förbundet en stor seger, då man äntligen får igenom civilekonomexamen som en yrkesexamina.
2008. Bland annat Civilekonomerna utpekas av Svenskt Näringsliv som ”avskräckande exempel” under avtalsrörelsen i rapporten ”En konfliktfri avtalsrörelse?” på grund av ett konfliktvarsel på Posten under avtalsrörelsen föregående år.
2009. Förbundets första ombudsman i Malmö, Sören Lundgren, rekryteras.
2013. Benny Johansson lämnar den 31 maj som förbundsdirektör. Den 1 juni tar Jens Jacobsson över.
2015. Civilekonomerna och övriga Saco-förbund inom privat sektor säger definitivt nej till nytt omställningsavtal då det inte skulle gynna medlemmarna.
2016. Förbundet har över 44 000 medlemmar och medellönen ligger på 51 057 kronor.
