Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Glöm storstadsmyten – gott om ekonomjobb i hela landet

De flesta jobb skapas i storstadsregionerna. Men det finns gott om jobb för civilekonomer även utanför storstäderna. Civilekonomen tittar närmare på flyttmyten.

För några år sedan spreds nyheten om att Sverige är det land i Europa som urbaniseras i snabbast takt. Det har visat sig vara fel; det byggde på en enskild journalists feltolkning av europeisk statistik, men uppgiften ansågs så anmärkningsvärd att den på kort tid dök upp i många sammanhang.

Förra året skrev Jan Amcoff, kulturgeograf vid Uppsala universitet, en artikel som redogjorde för hur det egentligen låg till. Vilket dock inte har hindrat missuppfattningen att leva vidare och dyka upp ibland.

– Det vore väldigt anmärkningsvärt om urbaniseringen skulle gå snabbare i Sverige än i östeuropeiska länder som Bulgarien, det faller på sin orimlighet. Nej, det råder ingen avfolkning av landsbygden i racerfart i Sverige, säger Jan Amcoff.

Visserligen går de så kallade flyttströmmarna i landet i aningen högre grad till storstäder från glesbygd eller mindre städer, än tvärtom.

– Men på lokal nivå kan man i vissa fall se tendensen till motsatsen, alltså att fler flyttar till mindre tätbefolkade områden. Och vi utmärker oss i vilket fall som helst inte från resten av Europa.

Läs även: Hetaste egenskaperna – här är topplistan för ekonomer

Förra året publicerade SCB en artikel med rubriken ”Dagens urbanisering – inte på landsbygdens bekostnad”.* Där konstaterar de att mellan år 2000 och 2010 ökade befolkningen i tätorter med 550 000 personer. Landsbygden minskade visserligen under samma period, men bara med 18 000 personer. Det skedde alltså en urbanisering, men egentligen inte på bekostnad av minskad befolkning på landsbygden – utan på grund av invandring och att det föds fler.

Dessutom lyfter SCB fram att under samma period flyttade fler från en större stad till landsbygden än tvärtom (85 000 respektive 72 000 personer).

80–85 procent inom privat sektor

Nina Forssblad, förbundssekreterare och karriärrådgivare på Civilekonomerna, har studerat förbundets statistik över var och hur medlemmarna jobbar. Hon vill avliva en annan myt:

– Jag stöter ibland på en bild av att de civilekonomer som jobbar utanför storstäderna nästan alltid driver sin egen redovisningsbyrå, men det stämmer inte alls. Det finns en stor spridning av jobb och arbetsgivare på alla håll i landet, säger hon.

Totalt sett är 80-85 procent av medlemmarna verksamma inom privat sektor, nästan oavsett var de bor.

– Utanför storstäderna kan man dock se att arbetsmarknaden inom kommuner, landsting och statliga arbetsgivare ökar något. Men givetvis finns exempelvis banker, försäkringsbolag, konsult- och revisionsbyråer över hela landet. En del av landets stora tillverkningsindustrier finns på andra platser än storstäderna. Ekonomer finns överallt, säger Nina Forssblad.

Läs också: Här är kraven på framtidens controller

Hon nämner också att tjänstesektorn växer i hela Sverige och lär behöva nyrekrytera framöver. På vissa mindre orter kan det här skapa nya möjligheter för civilekonomer.

– En skillnad mellan ekonomjobben i större städer respektive mindre orter är att man betydligt oftare inte har så många kollegor med likartade uppgifter på de mindre orterna. Det är vår erfarenhet att många medlemmar är ensamma i den roll de har.

ABB i Västerås har hela spektrat

En av landets stora arbetsgivare utanför Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna är ABB Sverige i Västerås.

– Här finns hela spektret av arbetsuppgifter inom ekonomyrket, men med redovisning och finansiering som de dominerande områdena, säger Bo-Göran Andersson, Country controller på ABB Sverige.

Han är civilekonom och har arbetat nästan 25 år på ABB Sverige.

– Det har hela tiden funnits nya arbetsuppgifter på olika håll i bolaget som lockat mig, så jag har inte sett någon anledning att söka mig någon annanstans.

Det sker en viss förskjutning av fokus för ekonomerna på ABB Sverige just nu, konstaterar Bo-Göran Andersson.

– Det går mer mot verksamhetsstyrning med controllerfunktion, det vill säga att våra ekonomresurser fokuseras mer på framåtriktad verksamhet och mindre på att ”gräva i historiken”.

Det är betydligt fler civilingenjörer än civilekonomer som arbetar på ABB Sverige, och dagens fördelning tror Bo-Göran Andersson kommer att bestå.

– Behovet av nyrekrytering beror på i vilken takt verksamheten i stort expanderar. Men vi kommer i och för sig alltid ha ett behov av kvalificerade ekonomer.

Stor spännvidd på Transportstyrelsen

Transportstyrelsen i Borlänge tillhör också de stora arbetsgivarna. Personalchef Jaana Elo berättar att spännvidden är stor bland möjliga arbetsuppgifter för ekonomer.

– Förutom traditionell ekonomi och controlling har vi till exempel ofta behov av samhällsekonomiska analyser i vår verksamhet, säger hon.

Hon har noterat att deras ekonomer får allt fler uppgifter kring tillsyn utifrån marknadsaspekter.

– Att konkurrensen sker på jämbördiga villkor är något som är viktigt inom transportbranschen, där vi också har det internationella perspektivet att ta hänsyn till. Det här är något som säkert fortsätter att få en ökad betydelse framöver, säger Jaana Elo.

I vilken utsträckning de kommer att behöva nyrekrytera civilekonomer vill inte hon inte spekulera om, men konstaterar att behovet finns redan i dag:

– Så är det, vi kan ha problem att rekrytera ekonomer med den kompetens och bakgrund som vi vill ha, säger hon.

 

* SCB definierar här landsbygd som områden utanför de sju största tätorterna (Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro och Linköping). Läs hela artikeln här.

Fakta

Dessa orter har stora arbetsgivare, eller många små, och därmed goda möjligheter till arbete för civilekonomer:

  • Linköping
  • Västerås
  • Uppsala
  • Helsingborg
  • Örebro
  • Jönköping
  • Luleå
  • Norrköping
  • Gävle
  • Karlskrona

 

Genom att titta på hur stora eller många arbetsgivare det finns i olika orter i landet har Civilekonomen viktat fram de städer, utanför de tre största städerna, som har en eller flera arbetsgivare med goda möjligheter till jobb för civilekonomer.

Fakta

Dessa landskap har totalt sett goda möjligheter till arbete för civilekonomer:

  • Västergötland
  • Skåne
  • Småland
  • Östergötland
  • Uppland
  • Västmanland
  • Sörmland
  • Norrbotten
  • Gästrikland
  • Blekinge

 

Genom att titta på hur stora eller hur många arbetsgivare det finns i olika orter i landet har Civilekonomen viktat fram landskap, utanför de tre största städerna i Sverige,  som har en god möjlighet till arbete för civilekonomer.

Mer från:

Mer på civilekonomen.se