”Folk gillar att dela med sig”
Läs också: Bitcoin-professorn om pengar på nätet
Ordet delningsekonomi har aldrig varit hetare. Idén är i sig inte ny. Bibliotek, tvättstugor och bilpooler har funnits länge. Men de senaste åren har en ny typ av delande växt fram, så kallade access- eller on demand-tjänster som gör det möjligt för personer på olika geografiska platser att erbjuda varandra tjänster och produkter på en nätplattform. Det kan röra sig om musikdelningssajter (t.ex. Spotify), uthyrning av semesterbostäder (t.ex. Airbnb) eller försäljning av begagnade prylar (t.ex. Blocket).
– Delningstjänsters utveckling går i vågor och beror på den ekonomiska utvecklingen snarare än på den ökade miljömedvetenheten. Kooperativa initiativ blomstrade efter den ekonomiska krisen på 90-talet och efter 2008 ser vi att det verkligen har tagit fart, säger Oksana Mont, professor i hållbar konsumtion vid Lunds universitet.
När arbetslösheten ökar letar folk nya möjligheter för att skapa sig en inkomst. Man kanske hyr ut sommarstugan eller börjar ägna sig åt upcycling: att höja sina prylars värde genom att till exempel måla om gamla möbler eller sy om kläder och sedan sälja vidare. Robin Teigland är docent vid Handelshögskolan i Stockholm och har forskat kring delningsekonomi i snart 20 år. Hon tror att den i framtiden kan leda till att vi inte behöver köpa och äga lika mycket som i dag – vilket gör att vi både kan spara pengar och tid.
– Delningsekonomin skapar även fler interaktionspunkter mellan människor, vilket kan leda till mer tillit. Att hyra ett rum i någons hem i stället för ett hotellrum är mer personligt och det finns forskning som visar att länder med hög tillit i samhället har ett högre välstånd och bättre ekonomisk tillväxt, säger Robin Teigland.
Hon ser även ett framtidsscenario där fler personer kommer ut på arbetsmarknaden, det blir smidigare att jobba hemifrån och lättare för småföretagare att nå ut direkt till kunderna. Men det finns även utmaningar. Risken finns att folk springer från ett jobb till ett annat, utan att få ihop tillräckligt med pengar.
Vilka typer av företag som inbegrips i begreppet delningsekonomi är i dag oklart och alla aktörer i branschen är inte tillfreds med termen. Angelica Wågström, miljövetare från Stockholms universitet och medgrundare till sajten delaeko.se, vill skilja på on demand-tjänster (t.ex. Uber) och kollaborativa tjänster (t.ex. bilpooler).
– Kollaborativa initiativ har det gemensamt att de bygger på decentraliserade nätverk och tillgängliggör en underutnyttjad resurs. Om du ska åka till Göteborg och väljer att samåka är de tomma bilsätena den underutnyttjade resursen, säger hon.
Läs också: Fyra trender för framtiden
Rent privatekonomiskt finns mycket pengar att spara i den kollaborativa ekonomin. Att göra sig av med bilen och gå med i en bilpool är en sak. Att rensa ut sitt förråd och sälja på loppis eller nätet en annan. Andra exempel är stadsodlingar och matkooperativ, men även klädotek och verktygsbibliotek där folk kan låna kläder och verktyg gratis. Det finns också kunskap att ta del av utan kostnad genom delningssajter som Wikipedia.
– Om vi fick starkare communityn där människor delar på saker så kan man tänka sig att fler skulle kunna gå ner i arbetstid och få mer fritid, säger Angelica Wågström.
Försvinnande liten andel
Någon som är mindre entusiastisk är Andreas Wallström, chefsanalytiker på Nordea. I december publicerade han en analys om delningsekonomin där han poängterar dess litenhet. Analysen grundar sig på en rapport från konsultföretaget PwC som visar att delningsekonomin globalt omsätter omkring 130 miljarder kronor – 0,03 procent av hushållens totala konsumtion.
– Delningsekonomin har varit väldigt hajpad. Men även om den växer kraftigt de närmaste tio åren kommer den ändå inte att utgöra mer än vad svenskarna köper pizza för. Det får man säga är försvinnande lite, säger Andreas Wallström.
Att regeringen nu har startat en utredning om delningsekonomin tror Andreas Wallström beror på att politikerna vill visa att de är med i hajpen och inte ligger på latsidan.
– Skattemässigt är delningsekonomin ingen stor sak för de statliga finanserna. Privatekonomiskt kan den däremot innebära ett ökat utbud av aktörer och att tjänster blir billigare. Men vi får se vad som händer när lagstiftningen kommer i kapp, säger han.
Läs också: Dela istället för att äga
Vi vill dela med oss
Robin Teigland på Handelshögskolan har en mer optimistisk syn på framtiden. Hon tycker inte att det är konstigt att siffran ligger så pass lågt, i synnerhet som bara 40 procent av världens länder är uppkopplade till internet.
– Jag tror att delningsekonomin har en stor potential och bara kommer att växa. Folk gillar att dela med sig, se bara på Facebook, och med teknikutvecklingen kommer delandet att underlättas. Men det tar tid att förändra folks attityd. Vi har fortfarande kvar tänket att vi måste köpa och äga, säger hon.
