En svår balansgång?

Enligt en rapport från Kairos Future ser revisionsbranschen annorlunda ut jämfört med bara för några år sedan. På grund av det slopade revisorstvånget (se fakta) för mindre företag har revisionen minskat, och spås minska ytterligare längre fram. Med andra ord måste revisorn sälja andra tjänster för att överleva. Nästan en fjärdedel av medarbetarna i de största revisionsbyråerna uppger i dag att de arbetar med redovisning. Ytterligare en fjärdedel säger sig arbeta med rådgivning.

Men med förändringen följer en risk för jäv och förvirring, anser Fredrik Dahlberg, förbundsdirektör för branschorganisationen Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF).

– Byråerna har tagit på sig dubbla hattar, för att kunna agera både redovisningskonsult och revisor. Det här skapar problem, då man hamnar i en konfliktsituation med gällande lagstiftning, säger han.

Dessutom spär det på den begreppsförvirring som redan råder hos många mindre kundföretag, menar han. Kunden kallar ofta sin kontaktperson på byrån för ”revisorn”, även om det egentligen är redovisningskonsulten som avses. Och i och med detta förstår kunden heller inte vilka uppgifter och begränsningar de olika titlarna har.
Dan Brännström, generalsekreterare för FAR, branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare, har en helt annan bild av situationen.

– Det resonemanget är långsökt. Vill man skapa problem så kan man göra det. På byråerna skiljer man tydligt på tjänsterna, men som bransch kan vi säkert bli bättre på att berätta hur vi jobbar, säger han. 

Snarare tycker han att det är positivt att en och samma byrå kan bistå en kund med flera tjänster.

– I små företag har man helt andra förhållanden och förutsättningar. Och det finns en praxis att en byrå kan utföra båda tjänsterna, men det får inte vara samma person som hanterar dem. Rätt upplagt hotar detta inte revisorns opartiskhet eller självständighet, utan innebär en lägre kostnad och är mer effektivt för de små företagen. Det här kräver dock att redovisningen är konterad och attesterad av kunden, det vill säga att byrån inte gör grundbokföringen, säger han.

– Det handlar om att hitta en balans mellan oberoende och effektivitet så att näringslivet fungerar så bra som möjligt. Jag känner faktiskt inte till något fall där det här har skapat bekymmer, säger Dan Brännström.

Valt bort revision
I många länder inom EU är gränsvärdet för de företag som måste ha revision högre än i Sverige. Det har lett till att fler företag valt bort revision. I Storbritannien, till exempel, ligger gränsvärdet på cirka 60 miljoner och där har 90 procent av de företag som ligger under det valt bort revisionen. Om värdet höjs även för företag i Sverige, kan vi troligtvis vänta oss en dramatiskt minskad efterfrågan på revisionstjänster även här.

Parallellt med den minskade efterfrågan på revision ser man en utveckling där trycket på rådgivning vuxit starkt. En del har uttryckt oro över att byråerna som erbjuder rådgivning och revision riskerar att tumma på sin oberoende revisorsroll. För att kringgå problemet har man inom EU i vissa fall begränsat rådgivningen till de kunder där byrån är revisor. Begränsningen gäller noterade och finansiella företag och där revisionsbyrån begränsar rådgivningen till 70 procent av revisionsarvodet.

– EU har insett problemet, att om man har båda hattarna på, så är risken för sämre kvalitet i revisionen större, säger Fredrik Dahlberg.

Förbjudet i Frankrike
I Frankrike har man dock tagit detta ett steg längre, och förbjudit att en byrå både ger råd och gör revision till samma kund.

– Vår bransch tjänar på att göra det här tydligare. De som behöver revision ska få en revision som lever upp till namnet, säger Fredrik Dahlberg.

I Sverige finns än så länge inte något liknande förbud. Dan Brännström tror inte att det kommer att införas. För de större, noterade företagen som önskar både revision och rådgivning kommer branschen snarare i viss mån reglera sig själv i frågan.

– I Sverige tror jag att vi kommer se en ökad korsvis rådgivning för den här typen av företag, det vill säga att byråer i högre utsträckning kommer att konsulta på andra byråers revisionsuppdrag. Sannolikt blir rådgivningen därför dyrare för de företagen, säger han.

Revisorns oberoende
Adam Diamant är chefsjurist hos Revisorsnämnden (RN). Han säger att det hos RN finns ett flertal anmälningar som innefattar påståenden om jäv eller andra hot mot revisorns oberoende.

– Det händer ibland att revisorns oberoende ifrågasätts när samma person erbjuder flera tjänster, säger han.
Men han vill ändå inte bekräfta bilden av att detta är ett så stort problem i Sverige.

– Jag är inte säker på att mängden anmälningar ger en så bra fingervisning. Det intressanta är vad som leder till kritik. Vi skriver av 50–60 procent av samtliga ärenden bland annat för att anmälningarna rör sådant som inte är kritiserbart eller för att RN:s utredning inte kan ge tillräckligt underlag för kritik. Frekvensen anmälningar är kanske snarare ett uttryck för förväntningar, resonerar han.

När det gäller de ärenden som lett till kritik har man i merparten av fallen passerat gränsen för jäv. Antingen har revisorn själv biträtt i bolagets bokföring eller så har en medarbetare på samma byrå biträtt i grundbokföringen.

– Dessa ärenden är tämligen binära. Det är lätt att se vad som har gjorts. Invändningen vi får är ofta att ”det inte är så omfattande”. När det gäller nästa steg, där det inte är fråga om jäv utan en prövning av revisorns oberoende i övrigt, där vi prövar om revisorn på grund av detta får behålla ett uppdrag eller inte, så ser vi inte så många fall där RN meddelar kritik, berättar han.

Är det här ett problem?

– Det kan det vara. Men man måste göra en bedömning från fall till fall och ställa upp ett raster. Svaret blir olika beroende på vilken ruta du befinner dig i.

– Många kunder uppfattar det som något i grunden bra, att de kan få all hjälp från samma håll. Men för mig är det ett för snävt perspektiv. Revisorn är inte kundens förtroendevalda, utan intressenternas – företräder borgenärernas, skattebetalarnas och aktieägarnas intressen, säger Diamant.

Det finns inga tvärsäkra svar på vad som är rätt eller fel i frågan, men diskussionen lär fortsätta och intensifieras i framtiden. Med det ökade trycket på rådgivning och redovisningstjänster är det möjligt att vi kommer att se fler kombibyråer. Adam Diamant avslöjar att antalet registreringar av revisionsbolag har ökat de senaste åren. Något som kan tyda på att branschen organiserar sig för en framtida byrå som erbjuder båda tjänsterna.

– Jag har inget empiriskt bevis för slutsatsen, men i ett icke registrerat revisionsföretag får du inte ha delägare som inte är revisorer. I ett registrerat räcker det med att revisorerna som delägare är i majoritet, säger Adam Diamant.