Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

En låglönebransch?

Bemanningsbranschen växer så det knakar. Men uthyrda ekonomer har dåligt betalt – i alla fall vid första anblicken.

Efter några tuffa tider under finanskrisen har bemanningsbranschen seglat upp som en riktig tillväxtbransch. Enligt Bemanningsindikatorn ökade omsättningen i branschen med hela 33 procent första halvåret 2011 jämfört med samma period i fjol. Och någon avmattning är inte i sikte. På en fortfarande het arbetsmarknad kan det vara svårt att hitta rätt kompetens. Att hyra in en anställd som matchar en viss profil blir då ofta den snabbaste lösningen för företagen. Tidigare hyrde företagen mest in personal till mer eller mindre enkla tjänster men på senare år har andelen akademiker ökat i snabb takt.  
– Gruppen akademiker växer stadigt. Bland kunderna har det skett en förskjutning mot behov av kvalificerade tjänster, säger Henrik Bäckström, förbundsdirektör för arbetsgivar- och branschorganisationen Bemanningsföretagen. Han menar också att bemanningsbranschen upptäckt uthyrning av akademiker som ett sätt att tjäna mer pengar. Ju mer kvalificerad tjänst som ska bemannas, desto högre marginaler jämfört med enkla uppdrag.
I gruppen uthyrda akademiker hittar man förstås ekonomer. Hur många saknas det statistik över. Men förbundet Civilekonomerna uppskattar att mellan tre till fem procent av  de cirka 25 000 yrkesverksamma medlemmarna är uthyrda av bemanningsföretag. Vanliga befattningar är assistenter inom ekonomi och redovisning, controller men också ekonomichefer. 
Anna, som egentligen heter något annat, är civilekonom och arbetar inom bemanningsbranschen. Hon har lång arbetslivserfarenhet och har jobbat ett antal år som uthyrd konsult. Innan dess arbetade hon som anställd it-konsult, men privata händelser fick henne att ta en time-out och sedan komma tillbaka till arbetsmarknaden som inhyrd konsult. Viljan att få arbeta på projektbasis gjorde att den nya rollen passade henne perfekt. Och hon trivs fortfarande efter alla år, om det inte vore för lönen.
– När jag bytte från att ha varit anställd till att bli uthyrd konsult fick jag gå ned 8 000 kronor i lön. Jag hade förhoppningen att skillnaden skulle jämna ut sig med åren. Men så har inte blivit fallet. Lönerna har inte hängt med i prisutvecklingen. Jämfört med 2007 tjänar jag 5 kronor mer i timmen. Egentligen borde det ha varit 15 kronor, säger hon.

Långt under medel
Undantag eller regel? En titt på förbundets statistik bekräftar bilden av bemanningssektorn som en låglönebransch för ekonomer. Median för uthyrda civilekonomer i bemanningsföretag ligger på 27 500 kronor i månaden. För samtliga yrkesverksamma medlemmar hamnar medianen på 39 000 kronor – en skillnad på nästan 12 000 kronor. Men det statistiska underlaget räknat i antal individer inom bemanning som svarat på förbundets löneenkät är tunt. För att få ett större underlag får man söka sig till studien Bemanningsbranschen 1998-2005* av Pernilla Andersson Joona och Eskil Wadensjö som publicerades i fjol. Utifrån 32 000 löneobservationer från anställda i bemanningsföretag visar studien att uthyrda konsulter år 2005 tjänade 5 600 kronor/månaden mindre än sysselsatta i andra branscher.
Men statistik har som bekant flera sidor. De två forskarna hittar flera faktorer som förklaring till löneskillnaderna. En sådan faktor är den kraftiga överrepresentationen av unga i bemanningsföretagen, vilket i sin tur bidrar till att sänka snittlönen för gruppen som helhet.  
Löneskillnaderna försvinner nästan helt när hänsyn tas till andra bakgrundsvariabler som ålder och andra egenskaper. När forskarna rensat för jämförelsestörningar tjänar männen i bemanningsbranschen bara 3 procent mindre än gelikar i andra branscher. Kvinnorna visar inte någon skillnad alls.
– Jämfört med andra länder handlar det om förvånansvärt små skillnader. Skillnaderna ökar visserligen i våra mätningar för perioden 2005 till 2008, men det är för tidigt att säga om det handlar om ett trendbrott, säger Eskil Wadensjö, professor vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.   

Oförtjänad stämpel?
Bemanningssektorns stämpel som låglönebransch verkar därmed oförtjänad. Hur löneutvecklingen ser ut för mer erfarna konsulter ger undersökningen dock inga uppgifter om. Det är därför svårt att säga om exemplet Anna ovan är ett undantag eller inte. Henrik Bäckström på Bemanningsföretagen menar att just ekonomer är så pass eftertraktade att de själva får föreslå en lön. I övrigt följer branschen den allmänna utvecklingen, menar han. 
Bemanningsföretaget Poolia har till skillnad från många av konkurrenterna helt riktat in sig på bemanning inom tjänstesektorn. Med nästan uteslutande erfarna konsulter i sitt stall trotsar företaget även branschens stämpel som ungdomsbransch. Bland Poolias konsulter finns många ekonomer med längre erfarenhet, berättar Poolias vd och koncernchef Monika Elling.
När det gäller lönesättning menar hon att både Poolia och kunderna måste betala för kvalitet.
– Vi vill betala en lön som är adekvat för respektive tjänst, säger Monika Elling.
Många ekonomer ser arbetet som uthyrd konsult som en karriärmöjlighet, enligt henne.
– Uppdragen varar vanligtvis i sex månader och i snitt stannar man i tre år. Då har man hunnit vara på sex företag. Det ses av många som en viktig erfarenhet och breddar konsulternas kompetens.

Ung bransch
Apropå löner nämner hon branschens, men även kundernas omognad, som ett problem.
– Vi har varit med i upphandlingar där konkurrenter vunnit med offererade timlöner på 150 kronor för ekonomi-chefer. Vi vet alla att det inte går ihop.
Omognaden har sin förklaring. Med knappt två decennier på nacken handlar det fortfarande om en ung bransch. Ännu arbetar de stora aktörerna med att få fram rätt mix i sina tjänster. För att öka lönsamheten erbjuder de stora aktörerna utöver uthyrning även tjänster som rekrytering och omställningshjälp för arbetssökande. Det senare har visat sig vara en bra krydda under lågkonjunkturen – när de övriga områdena deppar. Geografisk spridning är ytterligare ett sätt att skapa någorlunda stabila marginaler
Branschens omognad har även facken ibland att tampas med. Som det är i dag har de flesta aktörerna tecknat kollektivavtal. Enligt avtalet är tjänstemännen under de första 18 månaderna garanterade en månadslön för 133 timmar per månad. Efter 18 månader är det 150 garanterade timmar som gäller. Men enligt Maria Ravström Hult, ombudsman på Civilekonomerna, är det inte alla bemanningsföretag som lever upp till avtalets intentioner.
En del av bemanningsföretagen har börjat tillämpa uppdragstillägg, där den anställde behåller den tidigare garantilönen, men tillfälligt får lönen uppgraderad för en viss tjänst. Risken är att man när tjänsten tar slut trillar tillbaka till den lägsta nivån.
Ett annat problem är enligt Maria Ravström Hult att vissa bemannare börjat tillämpa visstidsavtal där konsultens anställning slutar när uppdraget tar slut, vilket strider mot kollektivavtalet. Bemanningsföretagens ekonomiska risk förflyttas därmed i praktiken till den uthyrde konsulten. 
Branschföreträdaren Henrik Bäckström känner inte igen bilden och menar att branschen följer gällande kollektivtavtal.

Fakta

Största bemanningsföretagen i Sverige (gäller tjänstemän):
1. Manpower

2. Proffice

3. Adecco

4. Academic Work

5. Poolia

Källa: Bemanningsföretagen

Mer på civilekonomen.se