Missbrukare på jobbet – ett stort och dolt problem

Totalt har en miljon svenskar en riskkonsumtion* av alkohol enligt regeringens missbruksutredning. Av dessa har en av fyra utvecklat ett beroende, men jobbar trots det och fungerar socialt.
– Många tror att missbrukare är fulla hela tiden. Det är fel, säger Martin Sjöberg, en av grundarna till Ljung & Sjöberg som jobbar med att hjälpa missbrukare på landets arbetsplatser ur sitt beroende.
Varje person i beroende beräknas ha upp till sju närstående som kraftigt drabbas av missbruket – dit hör i högsta grad kollegor.
Datakonsultfirman Tieto har närmare 3 000 anställda i Sverige. Där jobbar man framgångsrikt med Ljung & Sjöberg för att upptäcka och behandla kollegor i beroende:
– Jag trodde inte att det fanns så många dolda fall av missbruk i vår organisation. I takt med att vi började utbilda chefer om beroende så har vi spårat och hjälpt flera kollegor, säger Nanna Martin-Löf, ansvarig för HR Operations och Compensation & Benefits på Tieto i Sverige.

Läs också: Charlie höll på att gå under av den psykiska pressen

Går att hitta beroende i tid
Martin Sjöberg säger att personer med riskbruk uppvisar mönster som går att spåra tio till femton år innan beroendet är ett faktum.
– Alla de chefer vi träffar säger att de har en magkänsla av att en kollega har ett missbruk, men de saknar bevis. När vi går igenom olika punkter, bland annat en persons historik från HR-avdelningen så blir signalerna oerhört tydliga, säger han.

Innan man kontaktar HR, hur ser fysiska symptom på beroende ut?
– Nedstämdhet, trötthet, dåligt minne och magproblem är symptom som uppkommer vid skadligt bruk. Vanligt är också att de som har dessa problem inte alls förknippar dem med bruket, säger medicine doktor Anders Hammarberg, beteendevetare, psykoterapeut och forskare vid Beroendecentrum och Centrum för psykiatriforskning på Karolinska Institutet.

På tio år, fram till 2014, har svenskens alkoholkonsumtion minskat med 1,2 liter ren alkohol per person. Däremot har Tullverkets beslag av droger ökat kraftigt. En ökad acceptans i samhället för droger generellt, en distributionsprocess där internet är avgörande och en god svensk ekonomi, även under krisåren, har skapat grogrund för ett utbrett ökat missbruk, enligt Tullverket.

Svårare erkänna drogmissbruk
Drogberoendet på våra arbetsplatser är svårt att mäta. Då droger i sig är illegala blir benägenheten att erkänna ett drogmissbruk lägre. Enligt 2014 års undersökning från STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, använde omkring 225 000 personer narkotika någon gång under året.
Tietos ambition är att upptäcka de individer som har missbruksproblem i ett så tidigt skede som möjligt för att proaktivt kunna hjälpa medarbetaren, men också för att snabbt få tillbaka denna i arbete. Genom årliga utbildningar har man kommit långt.
– Vi upplyser också våra chefer och projektledare kring de ekonomiska konsekvenser och risker som en person med bristande omdöme kan orsaka företaget, säger Nanna Martin-Löf.
Redan 2003 beräknades samhällskostnaden för det produktionsbortfall som uppstod i samhället på grund av alkohol till cirka 85 miljarder kronor. För enskilda arbetsgivare är det kanske mer intressant att titta på direkta kostnader för företaget.  Den största kostnaden för arbetsgivarna är den för de 20 procent av den arbetsföra befolkningen som har en högkonsumtion av alkohol.
Alna Sverige, som jobbar för att minska skadligt bruk, har beräkningsmodeller för vad en arbetsplats tappar ekonomiskt på missbruk. Totalt räknar Alna med ett bortfall om 3,9 procent av en årslön per person som är beroende. Till det kommer produktionsbortfall genom oro i arbetsgruppen, olyckor och kvalitetsförsämringar. Studier visar att positivt stöd från omgivningen är avgörande för att personer med missbruk ska våga söka stöd och även genomföra ett beroendeprogram.
Över 70 procent av de som behöver hjälp vågar inte berätta om missbruket.

Läs också: Hur man mår syns inte utanpå

Rädsla för upptäckt
Håkan Siegers, mellanchef på MTR, har suttit på båda sidor om bordet.
– Jag var stödperson åt en i min personal vid ett samtal om alkoholberoende. Där och då insåg jag att jag också var alkoholist. Jag skämdes och under lång tid var jag livrädd att någon skulle komma på mig. När jag äntligen vågade berätta för min chef så var det en bekräftelse på hennes misstankar. Om jag hade vetat om den hjälp och det stöd jag skulle få när jag berättade så hade jag tagit tag i problemet tidigare.
Håkan Siegers genomgår just nu ett behandlingsprogram via Ljung & Sjöberg. Siffror från Socialstyrelsen visar att 90 procent av dem som försöker att förbli nyktra har minst ett återfall innan de uppnår nykterhet, så även Håkan Siegers.
– Jag har haft ett återfall. Sedan ett år är jag nykter. Nu är jag gladare, mer positiv och har bättre fokus. När jag drack var jag säker på att min chef ville sätta dit mig. I själva verket hjälpte hon mig.

Vid substansberoendesjukdomar har arbetsgivaren ett långtgående ansvar. Bland annat reglerar arbetsmiljölagen hur arbetslivet ska förhålla sig till medarbetare med missbruk av ”alkohol eller andra berusningsmedel”. Arbetsmiljölagen ålägger också arbetstagarna att ”delta i genomförande av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö”.
– Arbetsgivaren kan ställa krav på sina anställda med lagen i ryggen. Kräv att personen ska vara med på ett möte för att diskutera ett mönster du upplever att hen har, kräv att denne ska genomgå en behandling. Som arbetsgivare bör du ha insyn i behandlingsprogrammet, säger Martin Sjöberg.
Han menar att chefens uppgift inte är att ställa diagnos.
– Frågan är i stället om du vill rädda livet på den här personen.

Läs också: Chefen måste våga fråga

Kollegorna påverkas
På Tieto går arbetet med att hjälpa beroende anställda vidare. Nanna Martin-Löf berättar att det ofta är först när man lyfter bort en person från en arbetsgrupp som det verkligen framkommer hur medarbetarna känt.
– Det är då de närmaste kollegorna börjar beskriva att det varit besvärligt att ha en missbrukande kollega, att det varit mycket frånvaro nära helg, personens humörsvängningar och att de andra i teamet fått täcka upp för personen.
Hon säger att den policy Tieto lutar sig mot är ett effektivt och uppskattat verktyg för chefer och medarbetare och de gånger man behöver jobba med en beroende kollega har företagets rutiner förenklat.

En policy förenklar
Moa Rosén, ombudsman på Civilekonomerna, håller med om att en tydlig policy är viktig för att kunna ta tag i missbruksproblematik. I policyn ska det bland annat framgå om arbetsgivaren kan kräva eventuella drogtester.
– Det underlättar åtgärder både för kollegor och för den drabbade att veta vad som gäller och vad som väntar. Våra medlemmar kan med fördel vända sig till oss för att få professionellt stöd och råd i hur de ska hantera frågor och uppkomna situationer, säger Moa Rosén.
Martin Sjöberg menar att missbrukare är fenomenala på att dölja sina problem och att de vid konfrontationer oftast nekar.
– Vi behöver se en beteendeförändring hos fack och hos arbetsgivare där man tar beroendeproblem på allvar. Du kan lära dig att hitta riskbruk 15 år innan det är ett problem, säger Martin Sjöberg.

* Riskkonsumtion: Med riskkonsumtion menas alkoholkonsumtion som överstiger 14 standardglas vin per vecka för män, vilket motsvarar 53 cl starksprit, eller 9 standardglas vin per vecka för kvinnor, vilket motsvarar 34 cl starksprit.