Controllerjobbet under lupp
Begreppet controller föddes i USA i slutet av 1800-talet och började användas i Sverige runt 1970. Tanken var att skilja ekonomer som arbetar med styrning från traditionella redovisningsekonomer. Sedan dess har efterfrågan på controller ökat lavinartat.
– Ökad decentralisering och bättre möjligheter för cheferna att själva ta fram siffror ökar behovet av genomtänkt styrning. Mer självgående enheter blir känsligare för hur man skruvar till styrsystemen och då behövs controllerns kompetens, säger Nils-Göran Olve som är professor i företagsekonomi vid Linköpings och Uppsala universitet och en av redaktörerna till ”Controllerhandboken” (Liber).
Läs även: När controllern blir affärspartner
I dag skiljer man ofta på accounting controller och business controller. Den förstnämnda fokuserar på historia och nutid, ser till att siffror kommer fram och rapporterar resultat och måluppfyllnad till många olika ”kunder” i organisationen. En business controller fokuserar mer på framtiden, använder siffrorna och hjälper till att formulera mål och bedöma utfall. Han eller hon rapporterar oftast till linjechefen.
Gemensamt är att controllern ska ställa diagnos på hur styrningen ska ske och komma med förslag och argumentera för detta. Eftersom det är linjen som står för själva styrningen måste controllern ha god pedagogisk förmåga och ledaregenskaper. Sedan hanterar controllern styrningens processer och hjälper ledningen att följa utvecklingen.
– Det gäller att sälja in sin expertis och göra sig förtjänt av förtroendet för att bli insläppt, säger Nils-Göran Olve.
Lojalitetskonflikt
I större organisationer riskerar controllern att hamna i lojalitetskonflikter mellan den egna divisionen och koncernledningen. Vem ska man ”visa sig duktig för” om siktet är att klättra i karriären?
– Bör controllern vara en oberoende sanningssägare eller fråga sin enhetschef innan en uppgift rapporteras? Den här frågan är förvånansvärt lite belyst i Sverige. En förklaring kan vara att vi är lite konflikträdda, säger Nils-Göran Olve.
Läs även: IT-koll allt viktigare för en controller
Controllern förekommer ju både nära ledningen och ute på olika affärsenheter, och den fysiska placeringen följer inte alltid vem hon eller han rapporterar till.
Till skillnad från redovisningsekonomen använder controllern inte bara data från bokföringen utan även från exempelvis produktionssystemet.
– Jag jobbar mycket med verksamhetsanpassade och affärsdrivande nyckeltal. Ett exempel är att följa upp hur kunderna i vår skiduthyrning agerar och sedan utbilda personalen i merförsäljning, säger Rolf Alenius, koncerncontroller på Skistar (läs mer om honom på sidan 24).
Han ser det som en utmaning att hela tiden hitta förbättringar.
– Man kan tänka: har vi snart inte gjort allt? Då måste man lyfta sig och försöka se verksamheten på ett nytt sätt, säger han.
Läs även: Det krävs av framtidens controller
Hur ska då en duktig controller vara? Henrik Dennerheim, CFO på rekryteringsföretaget Human Capital, har erfarenhet av att leda både redovisningsekonomer och controller från sin tidigare tjänst som CFO på försäkringsbolaget Salusansvar.
– En business controller ska inte bara rapportera utan verka som analytiker och måste vara duktig på kommunikation. Det krävs ett brett kontaktnät inom organisationen för att förstå vad siffrorna visar och kunna komma med affärsförbättrande förslag. Det här är kompetenser vi lägger stor vikt vid när vi rekryterar business controller åt våra kunder.
Läs även: Inför nya lagen – så stoppas penningtvätt
Enligt Nils-Göran Olve kommer behovet av controller att öka. Samtidigt förändras förutsättningarna. Nya yrkesgrupper kliver fram och bidrar med beslutsunderlag.
– Det handlar om funktioner som risk management och compliance, men även om en större medvetenhet hos it- och HR-avdelningar. För ledningen blir det en grannlaga uppgift att stämma av all input. Frågan är vilken vikt de ekonomiska nyckeltalen får och därmed vilket mandat controllern ges?
Ökade krav på integrerad rapportering till intressenter utanför organisationen, exempelvis kring hållbarhet, kräver också ett nytt tänkande. Ambitiösa controller kan ta fasta på att ekonomi i bemärkelsen resurshushållning bör inbegripa alla slags mått, inte bara pengar.
– De traditionella måtten på framgång får konkurrens. I många organisationer handlar det inte bara om vinst utan om varumärken, kunskaper hos medarbetare och lojala kunder, och detta har man börjat mäta.
Det här väcker spännande frågor och utmaningar för controllern, enligt Nils-Göran Olve. Vad har controllern mandat att syssla med? Hur blir man duktig på att mäta och förklara framgångsfaktorer i andra termer?
Läs även: Konsten att lyckas som mellanchef
En annan trend är att controllern i framtiden fokuserar tydligare på kunden, vilket ställer nya krav.
– För exempelvis Scania är det en viktig framgångsfaktor att övertyga kunden att det är en god affär att lastbilen sällan går sönder, att hög tillgänglighet är värd att betala för. Controllern bör förstå även kundens ekonomi och koppla den till det egna företagets. Det gäller att hitta bra och tydliga mått som är enkla att kommunicera, säger han.
Läs hela dokumentet om Controllerjobbet i Civilekonomen nr. 2 2014
