Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Soledad Grafeuille Foto: Camilla Veide (bilden är beskuren)

Många ekonomer bland nyanlända

Var fjärde nyanländ har läst minst två år efter gymnasiet. En av de största grupperna är ekonomer – vid årsskiftet var antalet omkring 1800. "Att få sin utbildning bedömd och ta del av skräddarsydd SFI och relevant praktik är viktiga steg mot ett kvalificerat jobb", säger Soledad Grafeuille på Arbetsförmedlingen.

En ny rapport från Arbetsförmedlingen visar att 24 procent av de nyanlända, som vid årsskiftet ingick i det så kallade etableringsuppdraget, har minst två års eftergymnasial utbildning. Den största gruppen, 17 procent, har läst företagsekonomi, handel och administration.

Om man tittar närmare på dessa omkring 1 800 ekonomer uppger majoriteten att de har en allmän utbildning inom området.

Men det går också att utläsa att 73 personer är specialiserade inom marknadsföring medan 92 personer har bank, försäkring och finansiering som sitt specialområde. 77 personer har fördjupat sig inom redovisning och beskattning medan 51 personer är inriktade på nationalekonomi och ekonomisk historia.

Vad är det då som avgör hur dessa ekonomer klarar sig på den svenska arbetsmarknaden?

– Att få sin utbildning bedömd av Universitets- och högskolerådet ger legitimitet och ökar chanserna att få ett kvalificerat arbete. Men tyvärr är handläggningstiderna långa, säger Soledad Grafeuille, som arbetar med valideringsfrågor på Arbetsförmedlingen.

Svenskundervisning som är anpassad för akademiker är också en framgångsfaktor. I Stockholm finns SFI (Svenska för invandrare) som är skräddarsydd för ekonomer, men det saknas i övriga landet.

– Sedan är det oerhört viktigt med praktik som synliggör eventuella kompletteringsbehov och blir en viktig referens. Här gör exempelvis Swedbank en stor insats. Vi har också förhoppningar om att regeringens samtal med fack och arbetsgivare leder till ett gemensamt åtagande om flera praktikplatser, säger Soledad Grafeuille.

Apropå handläggningstider så uppger Universitets- och högskolerådet att den genomsnittliga handläggningstiden är omkring 130 dagar, jämfört med 74 dagar 2012. Anledningen är att antalet ärenden ökat kraftigt. Men ökade resurser ska förhoppningsvis vända trenden.

– Vi har förstärkt bemanningen och kunde därmed avgöra drygt 80 procent fler ärenden 2014 än 2013. Vi har också fått ett ökat anslag under 2015 och har goda förutsättningar att komma ner på mer önskvärda handlingstider, enligt Lars Petersson, chef för avdelningen för bedömning av utländsk utbildning vid Universitets- och högskolerådet.

Fakta

Fakta etableringsuppdraget
Den som får uppehållstillstånd i Sverige, och tas emot i en kommun, skrivs in på Arbetsförmedlingen och får en etableringsplan som gäller i två år. Arbetsförmedlingen ansvarar för att samordna etableringsinsatser som exempelvis praktik, svenskundervisning och samhällsorientering. I december 2014 omfattade etableringsuppdraget 43 033 personer. Drygt två tredjedelar av dem var under 40 år.
Källa: Arbetsförmedlingen

Mer från: ,

Mer på civilekonomen.se