Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

”Ingångslönen är inte problemet”

Hög ingångslön sägs vara en spärr mot att ungdomar får jobb. Men vår lönestatistik visar att ingångslönerna sjunker i dåliga tider och är högre i goda tider. Men unga akademiker drabbas ändå av arbetslöshet i högre grad än de som är mer etablerade på arbetsmarknaden, så ingångslönerna kan inte ha den betydelse som anförs.Det skriver Civilekonomernas förbundsdirektör Benny Johansson på förbundssidorna i Civilekonomen nr.10.

Ett vanligt argument när ungdomsarbetslösheten diskuteras är att de höga ingångslönerna för ungdomarna är en spärr mot att de får jobb. När det gäller akademiker kan man konstatera att inga avtal för akademiker har siffror för ingångslöner – dessa sätts i en förhandling mellan individen och arbetsgivaren. Vår lönestatistik visar också att ingångslönerna sjunker i dåliga tider och är högre i goda tider. Men unga akademiker drabbas ändå av arbetslöshet i högre grad än de som är mer etablerade på arbetsmarknaden, så ingångslönerna kan inte ha den betydelse som anförs.
I den förra lågkonjunkturen tecknade Civilekonomerna tillsammans med ett par andra akademikerförbund ett s k Ungakademikeravtal med arbetsgivarorganisationen Almega. Det innehöll skrivningar om en ingångslön lägre än den då marknadsmässiga ingångslönen, men i gengäld skulle den nyexaminerade akademikern få erfarenhet av arbetslivet och ett kontaktnät hos företagen och deras kunder. Det blev 0 arbeten av detta avtal. Den erfarenheten tyder inte heller på att det är lönerna som är det stora problemet, och inte heller på att företagen sitter och längtar efter att få hjälpa till att introducera nya i arbetslivet.
Är det då anställningsskyddsreglerna som är det stora problemet? Jag tror inte det, vilket också en undersökning som SEB genomfört bland 1 400 kundföretag visar. I debatten om anställningsskyddet hänvisar man ofta till Danmark som ett föregångsland med en flexibel arbetsmarknad. AC, som är danska Saco, rapporterar om kraftigt ökad akademikerarbetslöshet, särskilt bland de yngre. Från augusti 2008 till augusti 2009 steg akademikerarbetslösheten med 88,4 procent, medan den för medlemmar yngre än 30 år ökade med 101,4 procent. Ett paradis och ett föredöme?
De erfarenheter som vi har av civilekono­mers arbetsmarknad ger alltså inget stöd för de här refererade åsikterna. Men vi måste fortsätta diskussionen så att vi hittar mer realis­tiska, och därmed förhoppningsvis åtgärdbara, förklaringar till ett oönskat fenomen.

Benny Johansson, förbundsdirektör Civilekonomerna

Mer på civilekonomen.se