Covid-krisen: ”Har varit väldigt tufft för många personalvetare”
Viruspandemin har utlöst en ekonomisk kris, vilket bland annat yttrar sig i form av allt fler konkurser och ökad arbetslöshet. Utvecklingen har i sin tur lett till mer ansvar för landets chefer. Det framgår av Akavias medlemsundersökning som har tittat på hur arbetssituationen har påverkats för förbundets yrkesgrupper under covid-19-pandemin. Siffrorna talar sitt tydliga språk. För chefsmedlemmarna har stressen på jobbet ökat, välbefinnandet försämrats och arbetsbelastningen tilltagit under pandemin.
Så kan du som chef välja att hantera pandemin
— Vi ser också att tre av tio chefer har tvingats säga upp, varsla eller permittera medarbetare, och det gäller framförallt yngre chefer, säger Ulrika Wallén, utredare på Akavia.
Samtidigt uppger åtta av tio chefsmedlemmar i undersökningen att de är nöjda med hur deras närmaste chef har hanterat virussituationen. Nio av tio är nöjda med hur den högsta ledningen har skött frågan.
— En anledning till att stressen och arbetsbelastningen har ökat för cheferna kan ha att göra med att man har tvingats hantera många personalärenden. Samtidigt ser vi att chefernas välbefinnande på jobbet inte har gått ner i lika hög grad som hos andra yrkesgrupper, vilket kan bero på att de upplever ett bra stöd från sin närmaste chef och från ledningen.
Ungefär en tredjedel av cheferna i undersökningen uppger att balansen mellan arbete och fritid har förbättrats under pandemin, medan en fjärdedel anser att den har försämrats.
— Det är mycket en personlighetsfråga om det passar en eller inte att arbeta hemifrån. För de som är duktiga på självledarskap kan arbete hemifrån förmodligen bidra till bättre balans mellan jobb/fritid, eftersom man då till exempel slipper resvägen till och från arbetsplatsen.
Så klarar du av distansarbetet
Av de chefer som under pandemin har tvingats säga upp, varsla eller permittera medarbetare är det en yrkeskategori som sticker ut – personalvetare. Dessa chefer har i högre utsträckning än andra varit med om att utföra sådana åtgärder. Samtidigt utmärker sig personalvetarna även åt det andra hållet i undersökningen. Inom denna profession återfinns den högsta andelen av medlemmar – 21 procent – som har blivit permitterade, vilket kan jämföras med en andel på fem procent i juristgruppen. Hela 47 procent av personalvetarna uppger också att stressen och arbetsbelastningen på jobbet har ökat på grund av covid-19-situationen, vilket är de högsta noteringarna i hela undersökningen.
– Den här krisen har på olika sätt handlat om personalfrågor och därför anser jag att personalvetarna borde ha undantagits från permitteringar i lite högre utsträckning. Så har bolagen dock inte tänkt, utan min bild är att permitteringarna har slagit ganska generellt över alla yrkesgrupper men varierat mellan olika verksamheter, säger Lena Bjurner, generalsekreterare för branschorganisationen Sveriges HR-förening.
Hon säger att personalvetarna har varit i händelsernas centrum under den pågående viruspandemin och den efterföljande ekonomiska krisen. De har jobbat dels med arbetsrättsliga ärenden kopplade till permitteringar och uppsägningar, dels med arbetsmiljöfrågor i samband med införandet av distansarbete, dels med den allmänna kriskommunikationen rörande olika restriktioner och riktlinjer.
– Den här mixen av uppgifter har tagit mycket tid i anspråk, och det har varit väldigt tufft för många. HR har haft krisens viktigaste roll när det gäller att navigera genom utmaningarna med medarbetarna i fokus. Ekonomiska kriser brukar ofta till stor del ledas av vd och finanschef, men denna gång ser vi att HR har fått ta ett mycket stort ledningsansvar, säger Lena Bjurner.
Sämre välbefinnande för jurister under covid-19
Annons:
