”Starta eget i stället för att söka jobb hos de stora”

Vad har storföretagen Lindex, Intrum Justitia, Volvo, Telia Sonera, Tieto, Swedbank, Skandia, Metso, G4S och ABB gemensamt? Alla har delägts av investmentbolaget Cevian Capital, som riskkapitalisten Christer Gardell bildade 2002. Alla har passerat genom ”styckmästaren”, som Gardell föga smickrande har kallats. Ända sedan tiden som verkställande direktör i investmentbolaget Custos för 20 år sedan har han rykte om sig som en bolagsstyckare vars enda fokus är att maximera avkastningen för aktieägarna.

Tillbakalutad i sitt ljusa kontor, som vetter mot Humlegården i centrala Stockholm, är han inte road av benämningen.
– Att stycka bolag är inget syfte i sig. I vissa fall investerar vi i bolag med yvig struktur som inte hör samman, utan skadar bolaget. Då förbättrar vi bolagen genom fokus på kärnverksamheten och avyttrar det som försvårar fokuseringen. Vi tror mycket på fokusering, säger han rappt – och ändå känns att varje ord har malts några varv i hjärnan.
Han fortsätter med märkbar entusiasm:
– Skillnaden mellan oss och andra investerare är att vi vill vara med som aktiva ägare. Det är det som gör det roligare. Jag skulle aldrig passa som en passiv investerare. Jag är en person som gillar att påverka beslutsfattandet.

Långsiktighet – inte långsamhet
Där kommer vi till hans omhuldade aktivistiska investeringsstrategi. Köp bolag med betydande utvecklingspotential, gärna billigt. Ta en styrelseplats och jobba både med styrelse och ledning för att driva igenom förbättringar inom fyra områden: operativt, strategiskt, finansiell struktur och förbättringar i ägarstyrningen (styrelse och ledning). Alltsammans i rasande tempo.
– Vi står för långsiktighet, men inte för långsamhet. En del kritiker blandar ihop dessa begrepp. Långsiktigheten är viktig då genomgripande förändringar tar tid, vanligen 3–4 år. Tar det längre tid än så riskerar man att inte få upp tempot och då kan effekten utebli.

Som ”aktivist” har han fått utstå kritik för att ha drivit på utdelningar allt för ivrigt. Hans utgångspunkt är att bolag ska ha stark balansräkning, inte att dränera bolagen på eget kapital.
– Men bolag ska inte tjuvhålla på för mycket kapital. För mycket pengar i balansräkningen kan försvaga bolagen.
Inte sällan brukar riskkapitalister ifrågasättas för sitt ansvarstagande, vilket kan förklara en skönjbar överkänslighet.
– Ansvarstagande är jätteviktigt för oss, även om vissa populistiska skribenter målar upp en motsatt bild. Både kunder, leverantörer, anställda och aktieägare skapar värde i bolagen och man ska se till att alla är nöjda. Styrningsmodellen bygger på att aktieägarna balanserar samtliga intressen på bästa sättet. Självklart är duktiga och motiverade medarbetare förutsättningen för att skapa bra och värdefulla företag.

Så vad motiverar honom själv?
Han är uppvuxen i en arbetarfamilj, pappa var bokbindare och mamma butiksbiträde på deltid. Den fyrhövdade familjen bodde i en trea, en bostadsrättslägenhet, i centrala Nacka söder om Stockholm. Genom sin hisnande klassresa har han blivit miljardär. Pengar som drivkraft hade kunnat vara ett tänkbart svar. Men det förnekar han.
– Jag tänker inte att det är en klassresa. Pengar är bara något som ger frihet att göra det jag vill.

En tävlingsmänniska
Nyckeln till drivkraften får vi leta efter på väggarna i hans kontor. Fyra inramade bilder med tennismotiv säger mer än tusen ord om hans tävlingsinstinkt. Intellektuellt mätte han sig med de andra i gymnasiet (hade 4,8 i snittbetyg) och på Handelshögskolan i Stockholm (blev kursetta). Fritiden ägnades åt ishockey, fotboll och basket. Som 19-åring vann han och tvillingbrodern Rickard junior-SM i basket med KFUM Central.
– Jag är en tävlingsmänniska.
Nu är det alltså tennis som gäller. Han spelar närmast varje lunch och frigör tid genom att snabbäta räksallad, alltid räksallad, på sitt rum. Är tennis livsviktigt?
– Ja, nickar han. Tennis utgör en stor del av mitt liv, det går inte att komma ifrån. Jag gillar att umgås med idrottstyper, jag har växt upp med dem och känner gemenskap med dem som tävlat mycket. Jag har sett folk i affärslivet utan idrottsbakgrund, folk som varit vana att vara bäst, sedan misslyckas de med någonting och blir knäckta, deras självförtroende försvinner. Genom idrotten har jag lärt mig att förlora.

Som skarp hjärna med 100 miljarder kronor i kapital för investeringar i börsnoterade företag i sin aktivistfond kan Gardells profetia vara relevant för många i karriären. Storföretag har spelat ut sin roll som den stora motorn i ekonomin. Tack vare paletten av möjligheter i den digitala revolutionens kölvatten kommer tillväxt och nyrekryteringar i allt större utsträckning att genereras av nystartade företag, hävdar han.
– Man ser redan nu att storföretagen effektiviserar och rationaliserar medan tillväxt och nyanställningar kommer från nya företag.
För att inte kväva lusten att förverkliga en affärsidé i sin linda ska staten undanröja alla byråkratiska hinder som försvårar nystart och drift av företag. Individen i sin tur behöver också vara rustad för detta annalkande paradigmskifte.
– Den som ger sig ut i dag i yrkeslivet måste vara beredd på att bli entreprenör och starta eget. Jag vet inte om de är rustade för det, men de bör gå kurser i entreprenörskap. Det gäller att få i gång tankebanan och fokusera på att starta eget i stället för att stämpla hos de stora. Mitt råd till civilekonomer, inte bara studenter utan även de som är inne i företag, är att klura ut en affärsidé och våga genomföra den.

Frågan är om han själv kan tänka sig byta bana – och bli politiker. Eventuellt bävande politiker kan andas ut:
– Nej, nej, jag är för gammal för det. Jag är inte sugen. Men jag beundrar politiker. De verkar jobba hur mycket som helst.