Petra Persson: Sverige borde dra bättre nytta av sina nationalekonomer

Det är en gråmulen novembertisdag en vecka efter det amerikanska presidentvalet och ett demonstrationståg drar förbi på Stanfords välansade campus. Love Trumps Hate, är budskapet.

– Valet är på allas läppar. Jag har inte träffat någon som varit glad över resultatet, säger Petra Persson.

Hon har just hämtat en kopp kaffe några minuter bort på den ekonomiska institutionen. Whiteboard-väggen i kontoret är full av matematiska formler och på soffbordet samsas Too big to fail med Oligarchy och Advice to new faculty members. Bröstmjölkspumpen borta vid datorn är enda ledtråden till Petras familjesituation.

35-åringen från Staffanstorp är Sveriges unga stjärnskott inom nationalekonomi. Innan hon tillträdde jobbet som Assistant Professor på Stanford i Kalifornien, så åkte Petra på ärevarv i Europa med sin avhandling om änkepensioner. Detta som en del av tidskriften Review of Economic Studies föreläsningsturné med sex andra lovande nydisputerade nationalekonomer. Därmed blev hon andra svensken att få hedersutmärkelsen Restud Tour speaker, sedan Per Krusell 1991.

Läs även: Rekordmånga ekonomer i statlig tjänst

Egentligen drömde Petra om att bli läkare, men under den lundensiska gymnasietiden började världen att locka. Drivkraften verkar vara självpåtagen, då hennes fem syskon fortfarande bor kvar inom tre mils radie i Skåne. Föräldrarna var högstadielärare och Petra är med sin internationella karriär den udda fågeln i familjen.

Hon valde Handelsstudier parallellt med statsvetenskap och matematik vid Stockholms universitet. Sedan utbyte i Singapore och Paris och på det en SIDA-backad kandidatuppsats i Peking. Studien om hur kinesiska staten fördelar fattigdomsbekämpningsmedel var så intressant att Världsbanken bad Petra att återvända efter examen för att krama mer ur sin data. Det visade sig att fattiga regioner i Kina inte fick mer pengar än de rika.

– Jag tror inte att huvudmålet för dem någonsin har varit att skapa jämlikhet, vilket är intressant med tanke på att det är en kommunistisk regim, ler hon.

Där någonstans i Peking tändes lusten att doktorera och efter ett halvår drog hon vidare till Columbiauniversitetet i New York.

Läs även: Så eftertraktade är ekonomer

Så långt i berättelsen kan det kännas som att allt bara varit en dans på rosor för Petra, vars ungdomliga spenslighet förvånar, givet hennes digra cv. Men ingenting var enkelt med Columbia.

– Det var otroligt intensiva dagar och nätter i fem år. Otroligt mycket press och väldigt ensamt. I efterhand är jag jätteglad, men det kan vara jobbigt att inte veta vad det ska leda till när man lägger ned sin själ.

På sajten Ekonomistas skriver Petras före detta lärare från Handels, Robert Östling ”Medan många doktorander kämpar med att få till ett tredje kapitel till avhandlingen (”slaskpappret”), lyckades Petra författa sju uppsatser under doktorandtiden”. Enligt Östling så fick Petra Persson jobberbjudande inte bara från Stanford utan även från Chicago, LSE och Stockholms universitet.

Avhandlingen som imponerade så mycket handlade bland annat om avskaffandet av den svenska änkepensionen 1990, vilket föregicks av rekordmånga giftermål. Det demonstrerade inte bara betydelsen av ekonomiska incitament på livsval. Det visade även att par hade förmågan till långsiktig finansiell planering – vilket kontrasterade med viss tidigare forskning.

Läs även: Hon håller i 20 procent av vår BNP 

På Stanford har Petra Perssons samhällsintresse fortsatt att inspirera hennes forskning. Hon har bland annat undersökt effekten av olika prostitutionslagar, hur informationsöverflöd kan manipulera konsumenters beslutsförmåga och svågerkorruptionen inom den kinesiska maktapparaten.

I februari omnämndes hennes studie om stress hos gravida kvinnor i Barack Obamas Economic report of the president. I Family Ruptures, Stress, and the Mental Health of the Next Generation visade Petra och medförfattaren Maya Rossin-Slater att barn som utsätts för stress före födseln – genom att en nära anhörig till mamman dör – har sämre mental hälsa ända upp i vuxen ålder.  Detta jämfört med barn som stressas strax efter födseln. Notan för mediciner mot depressioner och ADHD blir hög för samhället. Och då sämre bemedlade personer upplever mer stress är den bredare slutsatsen att fattigdomen går i arv – redan i livmodern. Det är här Petra Persson vill göra en insats, genom att bryta ned välfärdssamhället till dess minsta beståndsdelar och skärskåda dem under lupp.

– Det är dessa små pusselbitar som krävs för att bygga bra samhällssystem, som vi vill ha på makronivå, säger hon.

Läs även: Ekonomer som valde karriär bakom katedern

En sådan bit är skolan. Petras forskning om betygsinflationen i Sverige visar att elever ofta ”rättas upp” på de nationella proven, och att detta sker i större utsträckning där konkurrensen om eleverna är högre. Läs storstad kontra landsbygd. Effekterna är långtgående, såväl i termer av högre slutbetyg som i kampen om utbildningsplatser och leder även till en högre lön vid 23 års ålder. Att rättningen skiljer sig åt på olika platser i landet underminerar skolans likvärdighet.

– Jag tror man ska tänka väldigt noga på skolsystemet. Det kommer att vara jätteviktigt för hur ojämlikt Sverige kommer att vara om 20 år, säger Petra Persson.

Hon föreslår enkla lösningar för att komma åt betygsinflationen på de nationella proven – som att inte låta lärare rätta sina egna prov.

Läs även: 9 svenska handelshögskolor bland världens 1 000 bästa

Forskningsklimatet i USA och i Sverige skiljer sig åt.

– Den akademiska världen känns närmare verkligheten här.

Som exempel tar hon policyinstitutet SIEPR i byggnaden bredvid, som varje vecka gästar ett gemensamt diskussionsforum för politiker, näringsliv och nationalekonomer, där olika frågor vädras. Forskare tar ofta tjänstledigt i ett par år för att bistå politikerna i Washington. Kollegan och SIEPR-chefen Mark Duggan var till exempel med och utformade Obamacare och Condoleezza Rice tog en paus från statsvetenskapen på Stanford för att vara utrikesminister.

I detta avseende skulle Sverige kunna dra bättre nytta av sina nationalekonomer, menar Petra Persson. I USA har presidenten en grupp ekonomiska rådgivare som kalkylerar policyförslag innan dessa presenteras. I Sverige skulle nationalekonomer kunna bidra på liknande vis.

– Det sitter inte en enda nationalekonom i Skolkommissionen. Jag tycker att det är remarkabelt, givet att vi har en skolmarknad, att inte ha med en enda person tränad i hur en marknad fungerar.

Läs även: Så mycket mindre förväntar sig kvinnliga ekonomer i lön

Att vara kvinna i ett mansdominerat fält är ”inga problem nio gånger av tio”. Hur snedvriden könsfördelningen riktigt är framkommer först på vägen ut, då jag räknar till sju kvinnor och 50 män på tavlan över fakulteten. Men Petra Persson vill uppmuntra fler kvinnor att bli en del av den pusslande kåren.

– Nationalekonomi har rykte om sig att vara mossigt, med räntor och aktiepapper, men i mitt fält är det frågor som påverkar samhället och är väldigt viktiga.