Hon leder framgångsrik företagsinkubator

En lång, vit och tyst sjukhusliknande korridor är det första som möter besökaren hos Smile Incubator. Vi befinner oss fjärran från coola innovationscenter med pingisbord och loungesoffor. Ja, miljön är ”ohipp men vårt innehåll är tungt”, för att citera vd Ebba Fåhraeus. Företagsinkubatorn ligger på Medicon Village Science Park, ett tillväxtområde inom life science, strax utanför Lund. 

I rummen som kantar korridoren, på båda sidor, pågår en intensiv verksamhet inom allt från läkemedelsutveckling, medicinteknik, diagnostik till e-hälsa och food tech. Här finns 22 bolag som kan använda tio välutrustade labb med instrument för alla typer av analyser, samtidigt som de har tillgång till affärscoaching och kunskapsutbyten med andra kollegor. Det uppstår många spännande samtal vid kaffemaskinen. 

Läs mer: Om förbundets karriärcoacher

– Vår uppgift är att hjälpa entreprenörer och tidiga bolag att lyckas med sina innovationer och nå marknaden. Vi samarbetar med Lunds Universitet och mycket av deras forskning utvecklas till bolag som nu finns hos oss. Men företagen kommer även från andra håll, det viktiga är att de arbetar med en produkt eller tjänst som så småningom ska användas av vården. Idéerna behöver också ha innovationshöjd, vara skalbara internationellt och dessutom ska bolagen bestå av ett team som kan driva utvecklingen framåt, berättar Ebba Fåhraeus.

Hon tar emot på det inbjudande kontoret med röda kaffemuggar, ett dignande fruktfat och några loppis-fåtöljer. Sedan starten 2007 har denna företagsinkubator hjälpt 70 bolag att utveckla och kommersialisera sina affärsidéer inom läkemedel, diagnostik, medicinteknik och e-hälsa. Här trivs Ebba Fåhraeus som fisken i vattnet, med sitt starka teknikintresse. 

– Jag tycker om att samarbeta med smarta ingenjörer och forskare. Vi kommer bra överens med rak kommunikation. Jag brukar pudla först och fråga sen – för vare sig det handlar om Medicinska Fakulteten där jag också är ledamot, eller i bolag, så behövs någon som prestigelöst ställer frågor som skapar utveckling och utmanar.

Läs om: Beata Wickbom, en annan digital föregångare

Ebba Fåhraeus räds varken så kallat dumma frågor eller att sticka ut som kvinna i mansdominerande sammanhang. På Smile är jämställdhet och mångfald tydliga ledstjärnor, en tredjedel av bolagsgrundarna är kvinnor och arbetsspråket är engelska. För vd:n är för övrigt kvotering av kvinnor in i bolagsstyrelser en självklarhet ”ja, under en period på fem år, tills att det blivit normaliserat med jämställdhet även där”. 

Hon klär sig i starka kulörer som ren marknadsföring och har genomfört namnbytet till SmiLe med orange logotype för att tydligare synliggöra varumärket. Drivkraften är att uppnå resultat i alla frågor som skapar värde för bolagen.

Ebba Fåhraeus kopplar utvecklingen inom life science med en hållbar samhällsutveckling. Hennes styrka är ett helikopterperspektiv som gör att det är lätt att koppla samman människor och bolag, ”jag skapar korslänkning mellan människor”. Och påståendet ”det går inte” fungerar närmast som en trigger för Ebba Fåhraeus. Att testa nya vägar samt att bevisa att projekt faktiskt kan sjösättas ger en kick. 

Läs även: Så skaffar även du dig helikopterperspektiv

Men även en framgångsrik inkubator i orange har sina utmaningar. En av dem är finansieringen. Det krävs stora resurser för att bedriva forskning inom life science. Instrumenten måste dessutom ständigt uppgraderas. Ett enda mikroskop kan kosta över en miljon kronor.

”Det handlar om att skapa förutsättningar för fortsatt innovativ forskning. Ytterst är det en politisk fråga, det är dags att sluta med småduttandet och istället flytta över resurserna till oss utövare så att vi kan fortsätta att verka och samverka både lokalt och globalt.”

Ebba Fåhraeus går rakt på sak, ”vill vi ha nya läkemedel så måste vi låta branschen tjäna pengar”. Prat om den giriga läkemedelsindustrin tyder på okunskap, anser hon. Stora vinster inom läkemedelsindustrin är förutsättningen för att finansiera nya och bättre läkemedel. 

Den framtida kompetensförsörjningen är en annan tuff nöt att knäcka. 

Läs mer: Svenska chefer behöver också vässa sin kompetens

– Nyckelpersonerna med lång erfarenhet och kunskap av att arbeta som brobyggare mellan industrin och de små bolagen inom life science går snart i pension. Det är en stor utmaning. Varifrån ska de nya medarbetarna hämtas? Vi behöver prata om det här och inte bara fokusera på att uppmärksamma start-ups. 

Ebba Fåhraeus ser trots allt hoppfullt på framtiden. Forskningsresultaten inspirerar, några exempel är forskare som kopplar samman obalanser i tarmfloran med olika sjukdomstillstånd, liksom framstegen med olika immunterapier och den snabba utvecklingen inom ”personalized medicine”, individanpassad medicin. 

–Mötet mellan life science och food tech är också spännande, där allt fler hälsosamma livsmedel utvecklas. Våra bolag skapar produkter och tjänster som på sikt kan leda till bättre hälsa för människor. Och som till skillnad från vissa digitala nya tjänster faktiskt skapar mervärde för vården, inte konkurrerar om resurser.

Läs mer: Digitaliseringen förändrar snabbt

En tredje utmaning för många bolag är att få in sina produkter och tjänster i vården.

– I länder med privata sjukvårdssystem implementeras kostnadseffektiva nyheter betydligt snabbare. Den svenska vården är ett monopol med inbyggd tröghet för innovativa produkter och tjänster. 

Nu innebär den snabba digitaliseringen helt nya arbetssätt, vilket i sig är en utmaning, men också kan innebära en demokratisering av vården. Ebba Fåhraeus påpekar att det blir enklare att nå ut till fler och möjligheter att samla data kan leda till förbättringar och insikter. Patienten kan bli mer involverad, trots att de fysiska mötena med vårdgivare är färre. Det skapar ökad möjlighet till tidig diagnostik, samtidigt som det finns en risk för överdiagnostik och överkonsumtion. 

– Det är ett problem att digital vård ställs mot fysisk vård – båda behövs. Men utrymmet för förändringar inom vården möter utmaningar i form av gamla ersättningsmodeller, arbetssätt och en tungt arbetsbelastad personal. Det finns också en risk att man för över ett för stort ansvar kring vårdbeslut till patienter som inte har förutsättningar att ta dem. Men rätt utnyttjad skapar en högre digitaliseringsgrad förutsättningar för en mer jämlik vård och en effektivisering av hela hälso- och sjukvårdssystemet. 

Läs om: Offentliga sektorn kommer att behöva fler ekonomer