Han räknar på försvaret

Ena dagen jobbade Peter Sandwall på en liten enhet – ”enhet 1” på Finansdepartementets budgetavdelning. I fikarummet kunde han se alla tolv medarbetare i ögonen. Andra dagen, den 1 oktober 2012 närmare bestämt, blev han generaldirektör på Försvarsmakten och ansvarar, tillsammans med ÖB, för 53 000 geografiskt vitt spridda anställda och frivilliga.

– Det har krävt en annan typ av ledarskap och förutsätter att jag delegerar och litar på mina medarbetare. Jag har lätt för att både lyssna och lita på andra, säger han i sitt tjänsterum, som ligger snett emot ÖB:s rum och är ungefär lika stort.

Han utstrålar sympatisk korrekthet och har ett synnerligen fast handslag. Men vad gör en nationalekonom på försvarshögkvarterets sjunde våning?

Förklaringen är föga smickrande för Försvarsmakten. I åratal hade försvaret haft svårt att rätta munnen efter budgetmatsäcken som riksdagen beslutar om. Efter ständiga underskott tröttnade regeringen och utsåg 2005 en ”överrock” för att få ordning på ekonomin.

– Att vara ställföreträdande chef för Försvarsmakten innebär att ÖB och jag tillsammans leder myndigheten. Vår arbetsfördelning är inte formaliserad i någon större utsträckning, det mesta bestämmer vi själva utifrån våra olika kompetenser. ÖB med sin militära bakgrund styr den operativa verksamheten och syns utåt medan jag jobbar med ekonomistyrning, budget och samarbetar med andra myndigheter som exempelvis FRA, FMV och Regeringskansliet. 

Förvisso har Peter Sandwall diger erfarenhet av att hålla i plånboken. Under skuldkrisens hårdaste stormvindar på 1990-talet arbetade han på finansdepartementet med att sanera ekonomin och var sedan med även under finanskrisen. Men som generaldirektör har han inga formella maktmedel, inget veto i ekonomiska frågor för att tvinga igenom sin vilja.

– Jag behöver ingen makt gentemot ÖB. Om vi i slutändan har olika uppfattningar i en fråga så har vi misslyckats. Har man en klok ÖB så lyssnar han på sin GD – och vice versa. 

I skrivande stund har Micael Bydén just tillträtt som ÖB, men vi har ett tre år långt facit för samarbetet med förra ÖB Sverker Göranson.

– Sverker Göranson och jag kompletterade varandra väl. Han var mer energisk och spontan än jag. Jag är mer eftertänksam och ifrågasättande än vad han var. Med ömsesidig respekt blir samarbetet bra.

Vad gjorde ni när ni var oense?

– Då satt vi i den här soffan (han sveper med handen över soffan) och bollade fram och tillbaka. Oftast blev vi starkare i vår gemensamma övertygelse. Jag är inte den som brusar upp så lätt. I krislägen brukar man säga att jag uppträder lugnt och stabilt.

Till punkt och pricka
Samarbetet har gett resultat – liksom bättre planering och koll på ekonomin genom ett SAP-system, effektivisering av den operativa verksamheten och rationalisering av logistik och material-

inköp där man bland annat prioriterar att köpa färdigt framför att producera själva.

– Vi har hållit våra ekonomiska ramar till punkt och pricka. Alla våra förbandschefer vet att ekonomi är viktig och de ser till att leverera. Utmaningen i dag är att bygga upp försvaret så fort det går.

Anledningen till den något brådstörtade uppbyggnaden beror på den säkerhetspolitiska utvecklingen, som har skett framför allas våra ögon de senaste åren.

– Det är en helt annan omvärld runt oss. Ryssland har åsidosatt den europeiska säkerhetsordningen som vi var vana vid och fortsätter att öka sin militära förmåga. De övar mycket mer och har närvaro på ett helt annat sätt än tidigare. Det har blivit både närgånget och trångt i Östersjön och därmed ökar risken för incidenter.

Han avböjer elegant att kommentera den högaktuella Natofrågan. Däremot menar han att riksdagsbeslutet om ett tillskott på tio miljarder under fem år är viktigt. Pengarna behövs både till fortsatt internationell verksamhet och till att försvara Sverige. Frågan är bara hur långt de utökade resurserna räcker. Tidigare ÖB talade i en omtalad intervju i SvD om en svensk försvarskapacitet av landet på ungefär en vecka.

– Jag delade hans uppfattning, säger Sandwall, samtidigt som han menar att uthålligheten är beroende av olika scenarier. Han vill inte diskutera Sveriges försvarskapacitet i termer av antal dagar nu när Försvarsmakten har fått påökt.

– Det är väldigt positivt att vi har fått pengarna. Vår utmaning är att leverera det som regeringen har beställt genom riksdagens beslut. Det kommer vi att greja!

Viktig pusselbit
En viktig pusselbit i uppbyggnaden är personalförsörjning. Sedan den allmänna värnplikten lades vilande i fredstid har värnpliktiga ersatts med heltidsanställda och tidvis anställda. Det senare är ett upplägg där en person genomgår militärutbildning i 12–15 månader och sedan har ett fast civilt arbete som hen ägnar sig åt i första hand, men får återkommande vidareutbildning i det militära. Företag som IBM och Saab har samverkande anställda, men det expanderade försvaret behöver fler än dagens 3 500 tidvis anställda – målet är 10 000. GD passar på att lägga ut krokar.

– Vi har redan en del civilekonomer som tidvis anställda. Vi har märkt att arbetsgivarna uppskattar medarbetare med militärutbildning. De är lojala, fungerar bra i team och är stresståliga.

För egen del fick han sitt första riktiga ”stresstest” under sin tid i flottan 1982–85. Kapten Sandwall var båtchef för minsveparen Gillöga.

– Vi röjde inte minor, i stället blev det en del skarpa ubåtsjakter där vi upplevde allvaret i situationen. Det var lärorikt att i yngre år prova på ledarskap. Det lade grunden för hur jag ser på ledarskap, med coachande grundstil, tydlighet, delegering och tillit. Det är en förutsättning för att kunna hantera krissituationer på ett bra sätt.