Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Andreas Andersen Foto: Emelie Asplund (bilden är beskuren)

Jorden runt för att åka upp och ner

På ett gulnat foto från 1970-talet syns en mamma som försöker få bort sin femårige son från en karusell på Köpenhamns Tivoli. Barnet ser mycket argt ut. Han vill åka om och om igen. Pojken på bilden är Andreas Andersen. I dag är han vd för Liseberg.

Nöjesfält går som en röd tråd genom Andreas Andersens liv. När internet blev populärt i mitten av 1990-talet fick han en aha-upplevelse.  

– Plötsligt insåg jag att det fanns en subkultur som bara handlade om berg- och dalbanor. Jag var inte den ende med den här hobbyn. 

På den tiden arbetade han på det danska finansdepartementet. Varje slant han fick över av lönen gick till att åka jorden runt för att gå på tivoli. Han minns särskilt ett tillfälle, då han rest  hela vägen till Japan för att besöka en nöjespark utanför Osaka. När han kom fram såg det igenbommat ut. Inte en person rörde sig i parken. 

– Jag tänkte ”fan också!”.

Det visade sig att Andreas var den ende gästen. Men det var inte så roligt som det låter.

– Det var en bisarr upplevelse. Jag insåg att ett besök i en nöjespark, det gör man med andra. Inte själv.

I dag jobbar han som vd för Liseberg. Ett drömjobb, kan tänkas. 

Vad är det som är så häftigt med att åka berg- och dalbana?

– Du lurar din kropp som tror att den är i fara, medan hjärnan vet att du inte är det. Det utlöser hormoner som gör att många känner sig höga. Du utsätter dig också för positiva och negativa g-krafter. Det ger en viktlös upplevelse, det kittlar i magen, det är roligt! Sedan gillar jag en tekniskt läcker bana, där ingenjören gjort ett fantastiskt jobb med konstruktionen, säger han. 

Fakta

Andreas Andersen, 43

Utbildning: Civilekonom från Copenhagen Business School, jurist från Köpenhamns universitet.

Jobbar som: Vd för nöjesparken Liseberg.

Familj: Man och barn. ”Min dotter, 7 år, delar inte min passion, hon har provat men tycker inte det är så intressant.” 

Mer på civilekonomen.se