”Vi studenter bör ställa högre krav!”
Ingen ska ångra sin utbildning. Som studenter investerar vi mellan tre och fem år av våra liv i högskolan. Därför är det så viktigt att utbildningen håller hög kvalitet och förbereder för arbetslivet. Jag hade äran att vara ordförande i Saco studentråd fram till årsskiftet. Då som nu upprörs jag ofta över högskolans kvalitetsbrister – en utmaning som blir allt mer akut.
I takt med att arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kompetens söker sig fler till högskolan. Att ensidigt utöka antalet platser räcker inte för att möta denna framtidsutmaning. Politikerna måste även säkerställa att utbildningarna låter studenter utveckla de kunskaper och färdigheter som yrkeslivet kräver. På den punkten finns flera anledningar att vara orolig.
Nyligen jämfördes tentamensfrågor i litteraturvetenskap och historia mellan prestigeuniversitet i Sverige och Storbritannien. Medan universiteten i Lund och Uppsala bad studenter rabbla faktakunskaper så testade de brittiska lärosätena studenternas analytiska tänkande och förmåga till kritisk argumentation. Det är oroväckande.
Läs även: Brist på lärare hotar ekonomutbildningen
Ytterligare ett skrämmande exempel är bristen på lärarledd tid. En rapport från TCO visar att bland ekonomistuderande har över hälften max 8 timmar lärarledd tid per vecka. Undersökningen har några år på nacken men ingenting tyder på att saker och ting har blivit bättre.
En kväll ifrågasatte jag upprört varför lärosätena inte skäms över att erbjuda så lite utbyte mellan lärare och studenter. De borde protestera genom att vägra tillhandahålla utbildningen! Då började en av mina närmaste vänner att skratta. Hon har studerat historia och sa: Åtta timmar föreläsningar per vecka, Kristin, det låter som en dröm. På min utbildning hade vi två …
Slutligen är det alltför många som aldrig får nytta av sin utbildning i arbetslivet.
Efter examen har en av tre studenter svårt att få ett kvalificerat jobb.
Läs även: Högskoleutbildning lönar sig allt sämre
När kvaliteten brister får varken samhället eller vi studenter ut det fulla värdet av vår investering. Det behövs ett omtag i högskolepolitiken. I stället för att stirra sig blinda på hur många som påbörjar en högre utbildning måste politikerna börja intressera sig för det som händer innanför högskolans väggar.
Läs också: Civilekonomerna om hur ekonomutbildningen fungerar.
Ibland klagas det i stället på att studenter inte lägger ner heltid på sina studier. Men varför ska vi anstränga oss mer än vad som krävs för att bli godkända?
Det som däremot förvånar mig är att vi studenter inte ställer högre krav på våra utbildningar. Alternativkostnaden för en termin i högskolan är 100 000 kronor i utebliven arbetsinkomst. Det summerar till en miljon kronor för en masterutbildning. Så varför fortsätter studenter år efter år att söka utbildningar med bristande kvalitet och stora avhopp? Varför står vi inte upp i bänkraderna och protesterar högljutt när högskolan sviker?
Ett svar kan vara begränsade valmöjligheter. Vi väljer en utbildning för att vi vill arbeta med företagsekonomi, marknadsföring eller, som i mitt fall, psykologi.
Läs även: Sero ett sätt att förbereda karriären under studietiden
Under mina år som engagerad har det dock blivit allt tydligare att studenter faktiskt har stora möjligheter att påverka.
Politiken och högskolan spelar förstås en avgörande roll för kvaliteten i högskolan. Men även vi studenter kan och bör dra ett viktigt strå till stacken. För mig ligger det så klart varmt om hjärtat att tipsa om engagemang inom Saco. Civilekonomernas studerandeutskott är en guldchans för dig som vill påverka och knyta nya kontakter. Men det räcker också långt att bara fylla i kursutvärderingen. Och varför inte mejla kursledaren när något inte står rätt till? Eller när något är särskilt bra.
Kristin Öster är psykologstudent och var ordförande i Saco studentråd 2014–2016.
