Så kan svenska turistmål locka kineser
De är högljudda, arroganta, strör pengar omkring sig och visar varken intresse eller respekt för lokal kultur. Så beskrev man ofta typiska amerikanska turister när jag var barn. I dag är det en ganska vanlig beskrivning av de allt fler kineser som reser utomlands. Kinesiska regeringen har uttryckt oro för att bilden av det moderna Kina ska ta skada och har vid ett flertal tillfällen publicerat riktlinjer för hur kinesiska turister bör bete sig utomlands. Nidbilden stämmer självfallet bara in på en minoritet och det är oftare språkförbistringen och ovanan att resa som gör att kineserna sticker ut.
För 25 år sedan när jag började resa mellan Europa och Kina minns jag att nästan alla på flygplanen var västerlänningar som åkte till Kina för att resa, studera eller arbeta. Över åren har detta ökat successivt för att under de senaste åren förbytas i en fullständig invasion av kinesiska turister. Bara under 2015 reste 120 miljoner kineser utomlands och spenderade 215 miljarder US-dollar på turism, 53 procent mer än två år tidigare, och allt tyder på att 2016 blir ett nytt rekordår. Kortföretaget Visa räknar med att 282 miljoner kineser reser utomlands år 2025, flest i världen och dubbelt så många som alla USA:s utlandsresenärer.
Medan min nya hemstad Hongkong klagar över allt färre kinesiska turister så jublar andra. Inte minst i Europa dit allt fler kineser åker för att dra nytta av den billiga euron, besöka klassiska resmål samt köpa med sig gåvor, gärna lyxvaror, till nära och kära där hemma. Den kinesiske turisten spenderar nämligen mer än någon annan turist i världen, enligt vissa undersökningar dubbelt så mycket som sin amerikanske motsvarighet, och kineser reser hellre till turistmål med sevärdheter och bra shopping än till bad och sol.
I somras fick jag med egna ögon bevittna den kinesiska anstormningen när jag och min familj satt på den lokala restaurangens uteservering och tittade ut över den vackra sjön Hallstatt mitt i österrikiska alperna. Det var första veckan på min semester och jag njöt av tystnaden, en god weissbier och en wienerschnitzel. Successivt förbyttes tystnaden till ett sorl, som snart övergick till ett jädra liv och efter en stund upptäckte vi att restaurangen fyllts av kineser som på bristfällig engelsk-tyska beställde in minst tre gånger så mycket som de orkade äta.
”Hur har ni hittat hit”, frågade jag gruppen vid bordet bredvid vårt. ”Både den här byn och restaurangen vi sitter på har blivit topprejtad av reseappen Dianping”, svarade de. Plötsligt nickades det vid borden runtomkring och flera av de andra sällskapen höll upp sina mobiltelefoner för att visa att både byn Hallstatt och restaurangen hade toppbetyg hos Dianping.
Jag och min fru laddade genast ner appen för att testa den resten av vår resa. Turistmålen med högst betyg var lite fantasilösa, men vi hade stor nytta av den för att hitta riktigt bra restauranger i Wien. Många hade översatt sina menyer till kinesiska vilket noterades i Dianpings betygssystem. Vi upptäckte också att man kan få förstklassig hjälp på kinesiska med allt från hotell till shopping, transport, konsertbiljetter, sjukhus, billig mobiltelefoni och bröllopsservice. Kort och gott var appen mycket bättre än Tripadvisor och andra västerländska resesajter.
Alla ställer vi oss frågan från tid till annan vad vi hade gjort om vi inte haft de jobb vi har i dag. Jag tror jag hade satsat på kinesisk turism. När kineserna tröttnat på att köpa Gucciväskor, åka till Louvren eller ta bilder på Big Ben, kommer allt fler söka sig till alternativa turistmål. Har de börjat åka till småbyar i Österrike är det nog bara en tidsfråga innan vi ser dem i de svenska fjällen, på västkusten eller på glasbruken i Småland. Allt som behövs är att svenska orter och sevärdheter tar fram en Kinastrategi och blir topprejtade på appen Dianping. Sen går resten av sig självt. Nästan.
Fredrik Hähnel är chef för SEB i Kina. Han har bott och arbetat i Kina i över 15 år.
