Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Gästkrönikör: Robert Kerje Foto: Christian Elfström

I huvudet på en rekryterare

”Jag får chansen att träffa dem som är på väg in och dem som är på väg ut från arbetsmarknaden, och alla däremellan. Jag har under dessa år lagt märke till att utbildningarna har blivit skarpare, utbytesåren fler och antal dubbel examina blir allt vanligare. Det som dock slår mig är bristen på praktisk erfarenhet under studieåren.”, skriver rekryteraren Robert Kerje sin gästkrönika.

Någonting håller på att hända – att högre utbildning ger den bästa möjligheten för att få ett bra och välbetalt arbete är inte alltid längre en självklarhet. Läsåret 2012/2013 tog rekordmånga examen vid Sveriges universitet och högskolor och antalet examina har ökat stadigt sedan 2007, då den nya utbildnings- och examensstrukturen infördes. Från 2007/08 till 2012/13 ökade antalet examina med 60 %. Vidare annonserade regeringen i våras att en utbyggnad av 10 000 utbildningsplatser kommer att ske fram till och med 2018. Men om alla utbildar sig, vad krävs då för att sticka ut och få ett bra jobb efter examen?

Jag blev själv påhejad att utbildning är den bästa investering jag kan göra, både ekonomiskt och personligt, trots de stora studieskulder det innebar. Nu är jag tio år in i min karriär efter universitetsstudierna och arbetar sedan ett antal år tillbaka som rekryteringsspecialist av just ekonomer. Jag får chansen att träffa dem som är på väg in och dem som är på väg ut från arbetsmarknaden, och alla däremellan. Jag har under dessa år lagt märke till att utbildningarna har blivit skarpare, utbytesåren fler och antal dubbel examina blir allt vanligare. Det som dock slår mig är bristen på praktisk erfarenhet under studieåren. Att arbeta extra och på andra sätt skaffa sig erfarenhet, till exempel via praktik och internships, kan många gånger ge den lilla extra fördel som krävs för att få ett bra jobb. Tyvärr verkar många studenter i stället tro att det ordnar sig ändå. Så har det varit länge, men nu ser arbetsklimatet något annorlunda ut än vad det gjort tidigare.

En diskussion om värdet av en utbildning måste lyftas, och ögon måste öppnas för fler alternativ. I USA är diskussionen redan i full gång efter att rekordmånga misslyckats med sina återbetalningar av studieskulder och låneberget för studenter nått hisnande 1,3 biljoner dollar. Den amerikanske entreprenören och PayPal-grundaren Peter Thiel har länge ifrågasatt och kritiserat utbildningssystemet och värdet av en högre utbildning. Han talar om högre utbildning som en bubbla i stil med it- och fastighetsbubblorna. Peter har, kanske för att visa sitt motstånd, startat projektet The Thiel Foundation där 20 talangfulla ungdomar får 100 000 dollar var för att under två år bygga världens nya föränderliga bolag, i stället för att sitta i skolbänken och belastas av studieskulder.

Att läsa på universitet och högskolor i Sverige är långt ifrån gratis. Skattebetalare finansierar studenter som efter examen inte alltid får ett jobb som ligger i linje med deras utbildning. En konvergens mellan näringsliv och universitet vore hälsosamt, inte minst då de så viktiga instegsjobben inom många sektorer flyttas utomlands. De svenska bankerna såväl som industribolagen har under de senaste 20 åren fördubblat sina utlandsanställda. Missförstå mig rätt, utbildning är grundläggande, men kom ihåg att en utbildning i sig inte är en enkel raksträcka till drömjobbet efter examen. Se till att skaffa arbetslivserfarenhet och hitta din inre kompass för att positionera dig rätt på arbetsmarknaden!

Robert Kerje arbetar sedan tio år tillbaka som rekryteringsspecialist av ekonomer och är medgrundare till rekryteringsföretaget Human Capital.

Mer på civilekonomen.se