Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Gästkrönikan: Lars Melin om den stora efterfrågan på sisådärord

"Ungefär, cirka, sisådär är alla mycket vanliga ord, och typ gör väldiga inbrytningar från en blygsam placering som flockläte för gymnasister till normalord bland yngre vuxna. Och detta är ändå bara ett litet, litet urval av de mängder av osäkerhetsuttryck som finns i språket. Det finns helt enkelt en stark efterfrågan på sisådärord, och utbudet är därefter. Men inte bland ekonomer, väl?"

Ungefär, cirka, sisådär är alla mycket vanliga ord, och typ gör väldiga inbrytningar från en blygsam placering som flockläte för gymnasister till normalord bland yngre vuxna. Och detta är ändå bara ett litet, litet urval av de mängder av osäkerhetsuttryck som finns i språket. Det finns helt enkelt en stark efterfrågan på sisådärord, och utbudet är därefter. Men inte bland ekonomer, väl? De som har en excelmatris kan ju bekvämt ange hur många decimaler de vill ha och alltså bli hur exakta som helst.
Jo, alla är vi lika ungefärliga. Det vimlar av sisådärord även där man minst anar det.
Varje skede i livet har sina sidådär. Vi låter frågan gå runt. Vad kostar en euro i jul?
Gymnasist: Typ nio spänn.
Medelålders: Sisådär nio kronor.
Grånad trendnisse: Niish.
Åldring: Cirkus nio.
Och vissa yrken är ju kända för sitt snirklande:
Byråkrat: Torde kosta nio kronor med möjliga mindre avvikelser uppåt eller neråt.
Litteraturvetare: Åtskilliga kronor.
Samhällsvetare: Inom vissa ramar på tämligen oförändrad prisnivå.
Men även andra som är kända för sin exakthet har sina egna sisådär:
Jurist: Ett pris hänförligt till vid tillpunkten rådande marknadsläge.
Läkare: På niokronorsnivån.
Och de riktigt exakta yrkesgrupperna har till och med speciella tecken för sisådär:
Matematiker: ≈ 9
Ingenjör:  9 (med det kan förstås heta tolerans också)
Statistiker: ± 1 (9)
Och så finns slutligen ekonomen som tror att euron befinner sig i häradet nio kronor.
Man kunde tro att böjelsen för det ungefärliga beror på att den som säger ”definitivt, exakt 9,12 kronor” betraktas som lite för självsäker nu och döms ut som mindre vetande om några månader, när alla vet svaret. Det är ju bara konjunkturinstituten som kan spå BNP-tillväxten i världen ett år framåt med en decimal.
Men det viktiga är i själva verket att man har möjlighet att bekänna färg med sitt sisådärord. Man får signalera sin framtidstro utan att behöva kompromettera sig med en exakt siffra:
The bull: Den står i drygt nio kronor.
The bear: Den står i knappt nio kronor.
Mesen: Den ligger i spannet 8 – 10 kronor.
Mer yviga temperament talar om minst eller åtminstone, och andra med surare miner talar om att den nog inte faller under, möjligen klarar, i bästa fall når upp till.
Och de flesta kan inte låta bli att med ännu mer ungefärlighet bli ännu mer personliga:
Nonchalant: mellan tummen och pekfingret står den väl och studsar på niostrecket
Viktigpetter: det är ovanligt många osäkra kort i leken nu. Men om ECB, IMF och diverse policy makers gör jobbet så är vi i alla fall inte under nio.
Fegis: I Europa kan allt hända och det händer också. Så osvuret är nog bäst och valutan har ju inte tagit så mycket stryk av allt ståhej så kanske ligger den kvar strax över nio kronor. Ta i trä.
Det är alltså inte bara framtiden som är osäker, det är vi som trivs med att stajla osäkerheten på olika sätt. För osäkerheten sitter så djupt att till och med ett ord som ”säkert” betyder ”osäkert”. Var så god och jämför vad som låter säkrast:
Euron ligger säkert på samma nivå om en månad.
Euron ligger på samma nivå om en månad.

Lars Melin är docent i nordiska språk och populärvetenskaplig författare, senast med boken Ärans och hjältarnas språk. Trender och traditioner i svenskan. Norstedts 2008.

Mer på civilekonomen.se