Blockkedjorna – början på en ny era
För en månad sedan äntrade jag för första gången blockkedjornas värld, vars distribuerade databaser hotar att rucka på världens maktmonopol. Några veckor efter min första aha-upplevelse har denna nya dimension tagit mig till Times Squares neonskyltar i ett kryllande Manhattan, där allt ifrån forna finansministrar till app-entreprenörer samlats för att prata om blockkedjornas framtid. Känslan på denna industrikonferens som fått namnet Consensus 2016, med nedryckaren Making block chain real, är bubblig och minner om internets barnaår. Ingen har riktigt greppat hur stort distribuerade databaser kommer att bli, men alla vill vara med på färden.
Själva idén bakom Bitcoin lyder: ”ett betalsystem baserat på kryptografisk bevisning istället för tillit, vilket låter två villiga parter utföra transaktioner direkt med varandra, utan att behöva förlita sig på en betrodd tredje part.” Vad som började som ett så kallat white paper mitt under 2008 års finanskris har vuxit och förökat sig. I dag finns flera hundra kryptovalutor, varav ett 20-tal lätt går att köpa och sälja. Sektorn har dock plågats av dåligt rykte då knarkhandlare på e-handelsplattformen Silk Road hörde till dess tidiga användare. Bitcoin har också haft växtvärk och tyngts av meningsskiljaktigheter bland dess utvecklare.
Läs även: Fyra trender för framtiden.
I vår har dock en ny plattform lanserats, som snabbt fått smeknamnet Bitcoin 2.0. Det rysk-kanadensiska underbarnet Vitalik Butarin, 22, ligger bakom denna blockkedja, vars namn Ethereum ska minna om något allestädes närvarande. Vitalik är en av de första personerna jag känner igen på konferensen; spindeltunn, totalnördig och med en IQ tio gånger min egen. När jag krälande uttrycker min vördnad och ber att få ta ett porträtt orkar han knappt slita blicken från sin dator.
Ethereum har ett mer välutvecklat programmeringsspråk än Bitcoin. Det ger programmerare fria händer att inte bara skapa valutor, utan att även skriva olika överenskommelser, så kallade smarta kontrakt. Kontrakten har förmågan att genomföra och upprätthålla sig själva, vilket löser förtroendefrågan vid internethandel mellan främlingar och avlägsnar behovet av mellanmän.
Detta innebär svindlande möjligheter. Någon jämförde det med internets början, då nätet främst användes – och därmed blev synonymt med – email. I dag är det en oumbärlig informationsplattform. På samma vis har blockkedjor börjat kallas för Pengarnas Internet, med potential att registrera all sorts ägandeskap. Delawares guvernör inledde konferensen med nyheten att de som första delstat kommer att lägga ut myndighetsregister på blockkedjor – för att det är säkrare och billigare. Hälften av USA:s företag är inkorporerade i delstaten.
Läs även: Det våras för framtidens valutor
Bankerna är, som sig bör, nervösa över denna jordbävning. Utvecklingen minner om internets tidiga dagar, då tekniken möjliggjorde för individer att rubba existerande maktmonopol inom information, media, och annat. Sedan kom Amazon, Facebook och Google. På samma vis kan man redan se hur blockkedjorna börjar attackeras av nuvarande makthavare. I fjol fick New York sin första reglering av marknaden i form av ett obligatoriskt licenspåbud för växlingskontor som byter kryptovalutor mot dollar. Dyra tillstånd slår undan benen på mindre spelare (även Sverige kräver licens) och i New Yorks fall har många lämnat delstaten.
Bankerna, å andra sidan, verkar tänka att if you can’t beat them, join them. De är i full färd med att bygga egna ”privata” blockkedjor, vilket entusiaster som svenska Bicoin-föreningens ordförande Mats Henricson jämför med 1990-talets försök att skapa instängda intranät i stället för ett öppet internet.
När jag lämnar Consensus-konferensen är det med känslan av att ha sett början på en ny epok: Pengarnas Internet-eran.
