Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Min första tid som ordförande

Den operativa nerven vill så gärna sätta igång men rollen som ordförande innebär ju att formera den nya styrelsen och arbeta långsiktigt med visioner och strategier. En intressant balansakt för mig som gillar att få saker och ting gjorda – gärna avbockade på listor, skriver ordförande Lee Wermelin. 

Drygt ett halvår har gått i min roll som ordförande för Civilekonomerna. Den operativa nerven vill så gärna sätta igång men rollen som ordförande innebär ju att formera den nya styrelsen och arbeta långsiktigt med visioner och strategier. En intressant balansakt för mig som gillar att få saker och ting gjorda – gärna avbockade på listor.

Under tiden träffar jag så många medlemmar som möjligt, och även ekonomer som ännu inte förstått varför de ska vara medlemmar hos oss. Från ett av dessa möten bär jag med mig den viktiga historien om hur en kvinna, som jag känt från studieåren, såg på saken. Hon har en framgångsrik karriär där hon drivit eget företag och valde för några år sedan att sadla om och ta en anställning på ett stort konsultbolag. 

När jag frågade henne varför hon valt att bli medlem berättade hon hur hon vid ett tillfälle varit tvungen att dra ned på sin egna verksamhet och göra sig av med en anställd. Det hade varit intensiva och tuffa förhandlingar med den anställdes fackförbund och det var då hon hade lovat sig själv att om hon någonsin tog en anställning skulle hon direkt gå med i facket. 

Om  hon som anställd själv hamnade i samma sits visste hon att det stödet och trycket som facket kan förhandla med skulle hon aldrig vilja vara utan. Och visst har hon rätt.  Många av oss kan en dag bli tvingade  att lämna en anställning av annan anledning än att byta till ett annat arbete. 

Att processen då går rätt till och att det inte blir en alltför stor känslomässig berg- och dalbana med hårda ord och tveksamma metoder betyder så mycket för att gå stärkt vidare. Chansen att det blir ”fair play” ökar rejält när man företräds av ett fackförbund som är specialiserat på ekonomer.

Läs också: Vad då tråkigt?

Mer från: , , ,

Mer på civilekonomen.se