Lönespridning skapar inte klyftor
Med ett valår som tros handla om integration och tudelad samhällsutveckling samt debatt om jämlik skola och vård finns anledning att reflektera över lönespridningens betydelse för samhällsklyftor.
Vi kan konstatera att Sverige har en unikt sammanpressad lönestruktur. Löneskillnaderna är små och lönespridningen har nästan stått stilla sedan år 2000 (fakta går att läsa i Medlingsinstitutets rapporter).
Med västvärldens mest sammanpressade lönestruktur måste orsaken till ökade samhällsklyftor sökas utanför lönespridningen. Då går det inte att undvika att se betydelsen av rusande aktie- och bostadsmarknader de senaste åren. Kapitalinkomster har ökat genom aktievinster, aktieutdelningar och fastighetsförsäljningar, men som inte är lön för arbete.
Läs också: Vi ekonomer har fått en andra chans
Därför ska äpplen och päron inte jämföras, lön ska hållas i sär från kapitalinkomster som orsak till samhällsklyftor. Inte ens för de som ser lön som fördelningspolitik i stället för styrmedel som stimulerar till arbetsprestationer och belönar kompetens är det seriöst att blanda samman lön med kapitalinkomster.
Vill vi underlätta förutsättningarna att rekrytera kompetens är det tvärtom viktigt att arbeta för ökad lönespridning. Genom större lönespridning kan vi också skapa tydligare incitament för högre utbildning till alla och aktivt motverka uppkomsten av samhällsklyftor.
Vad är Förbundsnytt
Under rubriken Förbundsnytt publicerar vi artiklar direkt relaterade till fackförbundet Akavia och deras verksamhet.
