Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

I varje nummer av Civilekonomen svarar en av Civilekonomernas ombudsmän på en vanlig medlemsfråga.

Så fungerar löneväxling

Hur fungerar löneväxling? Civilekonomernas ombudsman Olle Wörman svarar på en medlemsfråga.

”Löneväxling innebär möjligheten att individuellt komma överens med arbetsgivaren om att byta en del av bruttolönen mot annan förmån, exempelvis till extra insättning till din tjänstepension. I och med att möjligheten till skatteavdrag för privat pensionssparande har tagits bort och att jobbskatteavdraget minskat på löner över cirka 50 000 kronor per månad har intresset för löneväxling ökat. 

Om din arbetsgivare erbjuder löneväxling till extra insättning till din tjänstepension bör du tänka på följande. Man bör inte löneväxla om lönen efter avståendet blir lägre än 39 879 kronor per månad, vilket är brytpunkten för maximalt intjänande till den allmänna pensionen. Man bör också se till att premierna till den ordinarie tjänstepensionen grundas på lönen före avståendet. Annars bör man inte löneväxla. Skatten på premier till pension är lägre än sociala avgifter på lön. Arbetsgivaren bör tillgodoräkna dig denna besparing vilket innebär att det som avsätts till extra pensionspremier blir 6 procent högre än det du avstår i bruttolön. Man bör teckna ett separat avtal med arbetsgivaren om löneväxling med en ömsesidig uppsägningstid.”