Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Sören Lundgren är ombudsman och lönestatistikansvarig på Civilekonomerna. Han besvarar i varje utgåva av Civilekonomen en vanlig lönefråga. Fram till och med 2015 besvarades lönefrågorna av ombudsman Jan Lidström som nu gått i pension. Tänk på att lönefrågor är färskvara! I början av artikeln hittar du datum när texten publicerades. Foto: Oscar Wettersten.

Hur ska jag ta betalt för min övertid?

Övertid är vanligt bland civilekonomer. Vi frågar förbundets löneexpert Jan Lidström om hur du bäst tar betalt när du jobbar utanför ordinarie arbetstid.

Hur vanligt är det med övertid bland medlemmarna och hur mycket jobbar de över?

– Var femte medlem jobbar praktiskt taget aldrig övertid. 15 procent överskrider den lagstadgade maxgränsen om 200 timmar per år. Hälften jobbar max tio timmar övertid per månad.

Hur ersätts medlemmarna för sin övertid?

– Drygt 40 procent av de som svarat på löneenkäten anger att de får kompensation för arbetad extratid i pengar eller ledighet (varav hälften av dessa enbart ledighet). 60 procent har alltså extra semester och eller lön som ska kompensera rent allmänt utan att någon räknar på faktiska övertidstimmar.

Är det en bra affär att avtala bort övertidsersättning mot ledighet?

– Långt ifrån alltid – tre eller fem extra semesterdagar motsvarar max 30 timmars övertidsarbete så det krävs ofta ganska mycket högre lön för att du ska få en rimlig timpenning för ett större antal extra timmar. Sen finns ju de som aldrig jobbar övertid och ändå har övertiden avlöst med lön och fem extra semesterdagar.

Finns det en definition av vad som är övertid? Inkluderas även helgarbete eller handlar övertid om timmar som man arbetar över en vanlig arbetsdag?

– Övertid är oftast definierat som arbete före eller efter visst klockslag samt på helger. En deltidare som jobbar mer än avtalat kan då jobba mertid under ordinarie dagtid – men sen blir det även där övertid.

Vilka alternativa upplägg för övertid finns och när funkar de som bäst?

– För personer med relativt låg lön eller i underordnade befattningar är det skäligt att betala övertidersättning. För chefer eller högavlönade är det mer rimligt att de arbetar det som behövs med hög lön utan särskild övertidskompensation.

Finns det ett tak för hur mycket övertid man får arbeta? Vad händer om det överskrids?

– Lagen anger 200 timmar ”allmän övertid” och därtill 150 timmar ”extra övertid” i kriser. Flera kollektivavtal anger max 300 timmar/år och därefter krävs dispens från facket. Överuttag strider mot lag/kollektivavtal och ger sanktionsavgifter/skadestånd till staten respektive facket. Tvister är sällsynta då medlemmar dels inte vill bråka, dels är registreringen av övertidsuttag ofta undermålig.

Råder det skillnader i övertidsregler för företag med och utan kollektivavtal?

– Ja kollektivavtal reglerar hela frågan – ersättning, tider etc. Lagen ger inte företagen utan kollektivavtal riktigt klara regler för hur övertiden ska kompenseras vilket ibland leder till godtyckligt hanterande.

Vad är förbundets rekommendation när man ska skriva på anställningsavtal gällande övertid?

– Köp inte grisen i säcken!! Det är svårt att veta hur mycket övertid det blir när man accepterar ett nytt jobb. Om man vill ta bort din övertidsersättning i anställningsavtalet så fråga hur mycket övertid det brukar bli och skriv in i avtalet att parterna senare ska bedöma om lönen kompenserar mängden övertid. På Civilekonomernas hemsida finns en snurra för beräkning av övertidens värde vid olika löner och olika stort övertidsuttag.

Mer på civilekonomen.se