Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Sören Lundgren är ombudsman och lönestatistikansvarig på Civilekonomerna. Han besvarar i varje utgåva av Civilekonomen en vanlig lönefråga. Fram till och med 2015 besvarades lönefrågorna av ombudsman Jan Lidström som nu gått i pension. Tänk på att lönefrågor är färskvara! I början av artikeln hittar du datum när texten publicerades. Foto: Oscar Wettersten.

Hallå där Jan Lidström, vad gör man om lönen står och stampar?

Upplever du att din lön utvecklats för långsamt de senaste åren? Då bör du läsa det här.

För den som varit länge på en och samma arbetsplats kan det vara svårt att få fart på lönen. Att byta jobb framstår då för många som enda alternativ att få till ett lyft. Men finns det inte vägar att få upp lönen där man är, Jan Lidström, löneexpert på Civilekonomerna?
– Byta inom organisationen eller till helt nytt jobb är det självklara. Att tjata på chefen och visa på vad du faktiskt gör och att du anser dig vara underbetald är näst bäst. Du vet det klassiska – i slutet av varje anförande: ”För övrigt anser jag att min lön är för låg”.
Om arbetsgivaren försvarar lågt lönepåslag med konjunktur och dåligt orderläge – hur ska man som anställd argumentera då?
– Tänk först efter – i dag har vi ingen inflation det vill säga en enda procent är reallönehöjande. I mer inflatoriska tider är en procent irriterande – i dag kan det vara rimligt. Sen om du tycker att chefen överdriver företagets problem – säg det! Känns arbetsgivaren snål genom att inte dela med sig trots ekonomisk framgång – säg det!! Då får du veta mer hur chef och ledning tänker – det förbättrar helt klart ditt beslutsunderlag.
Men att byta jobb är fortfarande det effektivaste sättet att få till ett rejält påslag? Eller?
– Ja historiskt sett ger det sådär runt tio procent löneförhöjning.
Vad säger statistiken? Stannar löneutvecklingen av ju längre vi stannar på en arbetsplats?
– Nej men ju äldre du blir desto mindre blir det i procent. Trofasthet behöver inte vara dåligt för lönen.
Om lönen verkar vara hopplöst att förhandla om. Ska man ta upp förmåner, pension och övertid istället?
– Det får inte kosta? Lediga dagar kostar produktionsbortfall men inga pengar. Jag värderar en extra ledig vecka till drygt två procents lönelyft. Det kan då vara rätt att kompensera sig med ledighet för övertid (”timma för timma”), överenskomma om ett antal lediga dagar eller formellt extra semesterdagar fortlöpande. Det senaste är bäst.

För den som varit länge på en och samma arbetsplats kan det vara svårt att få fart på lönen. Att byta jobb framstår då för många som enda alternativ att få till ett lyft. Men finns det inte vägar att få upp lönen där man är, Jan Lidström, löneexpert på Civilekonomerna?
– Byta inom organisationen eller till helt nytt jobb är det självklara. Att tjata på chefen och visa på vad du faktiskt gör och att du anser dig vara underbetald är näst bäst. Du vet det klassiska – i slutet av varje anförande: ”För övrigt anser jag att min lön är för låg”.
Om arbetsgivaren försvarar lågt lönepåslag med konjunktur och dåligt orderläge – hur ska man som anställd argumentera då?
– Tänk först efter – i dag har vi ingen inflation det vill säga en enda procent är reallönehöjande. I mer inflatoriska tider är en procent irriterande – i dag kan det vara rimligt. Sen om du tycker att chefen överdriver företagets problem – säg det! Känns arbetsgivaren snål genom att inte dela med sig trots ekonomisk framgång – säg det!! Då får du veta mer hur chef och ledning tänker – det förbättrar helt klart ditt beslutsunderlag.
Men att byta jobb är fortfarande det effektivaste sättet att få till ett rejält påslag? Eller?
– Ja historiskt sett ger det sådär runt tio procent löneförhöjning.
Vad säger statistiken? Stannar löneutvecklingen av ju längre vi stannar på en arbetsplats?
– Nej men ju äldre du blir desto mindre blir det i procent. Trofasthet behöver inte vara dåligt för lönen.
Om lönen verkar vara hopplöst att förhandla om. Ska man ta upp förmåner, pension och övertid istället?
– Det får inte kosta? Lediga dagar kostar produktionsbortfall men inga pengar. Jag värderar en extra ledig vecka till drygt två procents lönelyft. Det kan då vara rätt att kompensera sig med ledighet för övertid (”timma för timma”), överenskomma om ett antal lediga dagar eller formellt extra semesterdagar fortlöpande. Det senaste är bäst.

Mer på civilekonomen.se