Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Sören Lundgren är ombudsman och lönestatistikansvarig på Civilekonomerna. Han besvarar i varje utgåva av Civilekonomen en vanlig lönefråga. Fram till och med 2015 besvarades lönefrågorna av ombudsman Jan Lidström som nu gått i pension. Tänk på att lönefrågor är färskvara! I början av artikeln hittar du datum när texten publicerades. Foto: Oscar Wettersten.

Hallå där Jan Lidström, hur ser lönerna ut för ekonomer inom industrin?

Tjänsteföretagens expansion till trots har industrin förblivit en stor arbetsgivare för ekonomer. Men lönar det sig ekonomiskt att arbeta inom industrin? Förbundets löneexpert Jan Lidström vet.

Industri är den enskilt största branschen om man tittar på var Civilekonomernas medlemmar arbetar. Men hur ser egentligen lönerna ut? Vi frågar förbundets löneexpert Jan Lidström.

Hur skiljer sig civilekonomlöner inom industri från andra stora branscher?
– Allmänt sett ligger medlemmar med mer än tio års erfarenhet någon tusenlapp högre inom industrin jämfört med hela privata sektorn. Sannolikt beror det på att industriföretag ofta är stora företag med mer hierarki och fler specialister än små företag.

Vilka titlar är vanliga inom industri och vad tjänar man?
– Controller, ekonomichef och redovisningsekonom är de tre vanligaste titlarna inom industrin liksom inom större delen av privat sektor. Lönerna beror på erfarenhet, geografi, företagets storlek och personalansvar. Lönerna ligger strax över privat sektor som helhet för de med mer än tio års erfarenhet. Exempel är controller som rapporterar direkt till företagsledningen. Här är medellönen 40 221 kronor för samtliga branscher jämfört med 41 340 för industri.

Kan du säga något om lönekarriären inom industri?
– Andelen chefer bland våra medlemmar är högre (38 procent) än inom andra större branscher – det vill säga det finns större möjligheter bli chef än inom många andra branscher. Inget finns annars som tyder på bättre löneutveckling än andra branscher i stort – industrin sätter ju som bekant ”märket” för vad som tillåts för andra branschers löneavtal.

Vilken påverkan har faktorer som omsättning, geografisk placering…
– Stora företag ger fler karriärmöjligheter för högskoleutbildade ekonomer. Marknadslöner i storstäder är högre än i mindre städer och på landsbygden.

Global konkurrens pressar industrin till ständiga bantningar. Hur säkert sitter ekonomer?
– Våra medlemmar är ofta i mer eller mindre unika roller som är viktiga för flyt i produktionen, marknadsföring av produkten och uppföljning av resultat till exempel inom ekonomin. Sånt kan man sällan outsourca men ibland rationalisera.

Något man bör se upp med när det gäller anställningsvillkor?
– Industrin har oftast kollektivavtal – men kolla ändå upp! Överväg också noga innan du väljer så kallad tio-taggarlösning för din tjänstepension.

Text: Torbjörn Askman